Publicerad 12 jan 2026 kl 17.07Uppdaterad 13 jan kl 07.43
Det är en av de mest missförstådda, psykiatriska diagnoserna.
I första delen av den nya SVT-serien ”I huvudet på en narcissist”, berättar Jonas om sin ”största hemlighet” och det han tror var den utlösande faktorn:
– Jag tror att en omedveten narcissism kan bli farlig, och särskilt om man pratar om parrelationer.
I SVT-serien ”I huvudet på en narcissist” berättar ”Jonas” om vad som han tror var den utlösande faktorn för hans narcissism. Foto: SVT
Dela artikel
Kopiera länk
Länk kopierad
Uppemot var 20:e svensk uppskattas lida av narcissistiskt personlighetssyndrom.
Jonas, som är en av dem, är övertygad: En narcissist som är omedveten om sin diagnos kan vara farlig:
– Särskilt om man pratar om parrelationer. Och det var absolut farligt för min omgivning och för mig själv.
ARTIKELN I KORTHET
• Upp till var 20:e svensk kan lida av narcissistiskt personlighetssyndrom.
• Jonas, en av dem, berättar om skam, självhat och farliga konsekvenser för omgivningen.
• Nya terapiformer ger hopp – men stigma och missförstånd kvarstår.
Visa mer
Martin Wollgast, psykolog och docent i psykologi vid Lunds universitet, berättar i den nya SVT-dokumentären ”I huvudet på en narcissist” att det pratas mer om narcissism nuförtiden än tidigare:
– Om vi backar bandet till 80-90-talet så var det ett begrepp som företrädesvis förekom i akademiska sammanhang och psykologiska texter, säger han.
Martin Wollgast är psykolog och docent i psykologi vid Lunds universitet. Foto: SVT.
Jonas, som egentligen heter något annat, minns en barndom kantad av bråk och konflikter.
I skolan kände han sig otrygg, tyckte inte att någon såg eller förstod honom.
– Det är alltid svårt att veta när allting började, men jag tänker att det är en kombination av faktorer. Det ena är att jag har en ärftlig sårbarhet för narcissism och drag att utveckla den väldigt starkt. Det andra är den utlösande faktorn: Det är väl när jag hittade min pappa död efter att han tagit sitt liv och det trauma det innebar för mig.
Peder Björling är överläkare i psykiatri och psykoterapeut vid personlighetsprogrammet vid psykiatri sydväst i Huddinge. Foto: SVT
Peder Björling, överläkare i psykiatri och psykoterapeut vid personlighetsprogrammet vid psykiatri sydväst i Huddinge, förklarar att personer med patologisk narcissism har en tendens att gå till verbal attack när de känner sig attackerade:
– Och att riktigt trycka ner någon verbalt brukar vi kalla för psykisk misshandel, det kan ge fruktansvärda konsekvenser för den som blir utsatt för det.
Det skiljer psykopaten från narcisissten
Personer med psykopatiska drag:
• Är mer känslokalla än narcissister. Har ofta en ytlig charm, men lider brist på empati.
• Känner varken skuld eller ånger.
• Agerar mer för egen vinnings skull utan att bry sig om konsekvenserna för andra.
• Är farligt impulsiva.
Personer med narcissistiska drag:
• Har ett större behov än psykopater att stå i centrum och få uppmärksamhet, bekräftelse och beundran.
• En överdriven tilltro till den egna förmågan.
• Lättkränkta och mer känsliga för kritik.
Man kan också ha en kombination av båda dragen.
Källa: David Waskuri, psykolog.
Visa mer
Han förklarar vidare att för de som lever nära någon med patologisk narcissism kan det vara hjälpsamt att sätta sig in i hur den typen av personer fungerar – varför de beter sig som de gör.
– Att förstå att någon har en sjukdom, och mer hur den funkar, är inte samma sak som att acceptera den personens beteenden, säger han.
Jonas ”största hemlighet”
Under drygt 30 år har Jonas haft kontakt med psykiatrin. När han fick veta vad han lider av blev det hans ”största hemlighet”.
Han säger att diagnosen medför ett slags självhat:
– Samtidigt vet jag också att jag måste ta ansvar för saker jag gör fel. Inte skylla ifrån mig.
”Jonas” förklarar att han känner stor skam.
Foto: SVT
SVT-serien ”I huvudet på en narcissist” sänds i tre delar.
Foto: SVT
Som när han sårar människor och beter sig på ett sätt som gör att omgivningen tar illa vid sig.
– Det är mycket skam.
”Hade blivit massa kritiska frågor”
Nu har han fått testa en ny form av gruppterapi i Huddinge för personer med narcissistiskt personlighetssyndrom. Här får patienter öva på att analysera egna och andras tankar, behov och känslor. De får också lära sig att förstå andra människor – och hur man själv kan uppfattas.
– Jag önskar att jag kunde sitta här helt öppet, berätta att jag är med i den här dokumentären, men det funkar inte. Det hade blivit massa kritiska frågor på min arbetsplats, i mitt förhållande, bland mina vänner.
Första avsnittet av dokumentären ”I huvudet på en narcissist” visas den 13 januari klockan 22 på SVT1. Den kan även ses på SVT Play.
Mår du dåligt? Hit kan du vända dig
Är du närstående till någon som mår dåligt: Bevara lugnet, prata och våga lyssna. Uttryck din oro, ställ frågor.
• Ring alltid 112 om läget är akut.
• Bris vuxentelefon: 077-150 50 50.
• Bris – Barnens hjälptelefon Tel: 116 111.
www.bris.se
• Självmordslinjen: 90 101, chatt.mind.se.
• Jourhavande präst: Nås via 112.
• Föräldratelefon: 020-85 20 00.
• Jourhavande kompis: 020-22 24 44.
• Spes (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd): spes.nu.
• Telefonjouren: 020-18 18 00.
• Jourhavande medmänniska: 08 – 702 16 80
• Vårdguiden 1177
• Kvinnofridsjouren 116 16
Källor: mind.se och www.spesistockholm.se
Visa mer