Utredningen om att införa EU:s plattformsdirektiv i Sverige föreslår en ny lag som ska börja gälla i slutet av 2026. I flera fall kan den förbättra arbetsvillkoren för tiotusentals matbud och chaufförer, tror justitierådet Jonas Malmberg, som lett utredningen.

Arbetsledning via en automatisk algoritm får enligt den nya lagen inte gå för långt. Gig-jobbare har rätt att få veta hur algoritmen fungerar, och känsliga beslut som avstängning från appen ska alltid fattas av en människa.

Plattformsföretag ska erbjuda gigjobbarna en privat och säker digital kommunikationskanal där de kan hålla kontakt med varandra.

Insikt utan motstycke

Arbetarna, facket och Arbetsmiljöverket har rätt till information i flera fall. Här finns enligt Jonas Malmberg möjligheter för facket att flytta fram sina positioner. Han framhåller att appens logg över arbetsprestationer och ersättning är personuppgifter som den anställde kan begära ut och dela med sin fackförening. 

– Det ger insikt om vilka beslut som fattas på ett sätt som saknar motstycke, säger Jonas Malmberg.

Om ett plattformsföretag bryter mot lagens bestämmelser kan anställda och fack gå till domstol, oftast med Arbetsdomstolen som sista instans.

Integritetsskyddsmyndigheten IMY ska ha tillsyn över allt som har med personuppgifter och dataskydd. Även Arbetsmiljöverket finns med på ett hörn i tillsynen.

Gigjobbare anses anställd

Lagen säger att den som jobbar för en app i normalfallet ska anses vara anställd av företaget, om arbetet utförs under plattformens ledning och kontroll. Det innebär att plattformsföretaget ska ta ansvar som arbetsgivare. Denna regel väntas dock få mindre effekt i Sverige än i många andra EU-länder, där falska egenanställningar är vanligare än hos oss.

I Sverige finns i många fall en mellanhand (”intermediär”) som formell arbetsgivare mellan gigjobbaren och plattformsföretaget.

”Inte realistiskt”

Pontus Blüme, gigexpert och utredare på Transportfacket, välkomnar plattformslagens bestämmelser om ökad insyn. Ändå tror han inte att den kommer att innebära stora förbättringar för gigjobbare. 

– Det spelar ingen roll hur mycket insyn man har när appföretagen kan outsourca ansvaret till mellanhänder. Så länge de kommer undan med att inte vara arbetsgivare finns inga realistiska möjligheter att få in de här företagen i den svenska kollektivavtalsmodellen, säger Pontus Blüme.