Publicerad 13 jan 2026 kl 11.20

Linnea Lindquist har fel i att psykisk hälsa på schemat stjäl resurser från skolans kärnuppdrag, skriver Siri Helle, talesperson för kampanjen Psykisk hälsa på schemat i en replik.

Siri Helle, talesperson för kampanjen Psykisk hälsa på schemat.

Foto: Erik Ardelius

Öppna bild i helskärm

Foto: Unai Huizi Photography / Shutterstock

Öppna bild i helskärm

Detta är en extern replik på en text från ledarredaktionen. Expressens politiska hållning är liberal.

Det är inget nytt påfund att elever ska få lära sig om hälsa i skolan. Redan under 1800-talet blev gymnastik en del av läroplanen och i mitten på 1900-talet blev Sverige först i världen med sexualundervisning.

Är det dags att elever får lära sig om psykisk hälsa i skolan, precis som de får lära sig om fysisk och sexuell hälsa? Ja, tycker åtta av tio svenskar enligt en Novusundersökning.

Absolut inte, tycker Linnea Lindquist.

Lindquist sågar i en kolumn regeringens ambition att underlätta undervisning i psykisk hälsa. När man ändå ska göra en läroplansöversyn inför införandet av en tioårig grundskola hösten 2028, så vill man passa på att se över kursplanernas innehåll om psykisk hälsa.

Äntligen, säger jag.

På pappret har psykisk hälsa ingått i skolans hälsoundervisning sedan 1980. I dag står det omnämnt i kursplanerna för biologi och idrott och hälsa.

Tyvärr visar Skolinspektionens granskningar att undervisningen brister. Endast en av fem elever har fått lära sig om stress. Andra centrala begrepp som motivation är sällsynt.

Det väcker frustration. I åratal har Sveriges elevorganisationer efterlyst en satsning på psykisk hälsa i skolan. Berörda ämneslärare, som biologilärarna och idrottslärarna, har efterfrågat tydligare kursplaner och fortbildning. 

Bristerna har uppmärksammats i en rad myndighetsrapporter från Barnombudsmannen, Skolinspektionen, Folkhälsomyndigheten och SBU. När läroplansutredningen gick ut på remiss var det över 30 ideella organisationer – inklusive barnrättsorganisationer och berörda ämneslärarföreningar – som efterlyste en satsning på psykisk hälsa i nya läroplanen.

Det går i linje med internationella rekommendationer. Undervisning i psykisk hälsa rekommenderas av WHO, Unesco, EU och OECD som en viktig pusselbit i ett lands folkhälsoarbete. Det kan inte ersätta en välfungerande skolgång eller god vård, men alla led i kedjan behövs.

Våra grannländer har redan gått före – Sverige är sist i Norden med en läroplansöversyn. I Finland satsade man redan år 2004.

Lindquist hänvisar till en rapport från UK som visar att elever kan må sämre av lektioner om psykisk ohälsa. Det stämmer, precis som att lektioner om fysisk hälsa inte bör kretsa kring hjärtproblem eller cancerbehandling.

Psykisk hälsoundervisning handlar om förebyggande kunskaper och färdigheter. Vad alla behöver för att må bra, hälsofrämjande levnadsvanor som fysisk aktivitet och skärmtid, hur motivation och fokus fungerar – inte gruppterapi. Både nationella och internationella forskningsöversikter visar att sådan undervisning inte bara får elever att må bättre. Det förbättrar skolresultat och uppförande. 

Annons

Jag förstår att man som skoldebattör reagerar med ryggmärgsreflex när politiker tycks ”lämpa över samhällsproblem på skolan”. All respekt åt Lindquist som vill värna skolans kärnuppdrag.

Men detta är ett lysande exempel på när forskning, lärare, experter och elever faktiskt har gått samman för att värna kärnuppdraget – att ge eleverna kunskap för livet.

All heder åt politikerna som lyssnat.

Siri Helle, 

talesperson för kampanjen Psykisk hälsa på schemat

Linnea Lindquist svarar: 

Lärare delar inte Siri Helles bild av att detta förslag är en liten förändring i marginalen. 

Den viktigaste insatsen för att främja psykisk hälsa är en lyckad skolgång med kunniga lärare – inte fler schemalagda moment. 

Lärare har alltid stöttat elever som mår dåligt, men lärarnas fokus måste vara undervisningen. När organisationer med ekonomiska intressen vill bredda skolans uppdrag ytterligare förskjuts ansvaret från vården till lärarna. Det är varken rimligt eller etiskt försvarbart. 

Skolans styrka är kunskapsförmedling – och därför ska vi värna lärarnas tid så att de kan ägna sig åt just det.

Linnea Lindquist är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Till vardags jobbar hon som skolledare i ett särskilt utsatt område.

LÄS MER: Känslor på schemat är en riktigt kass idé