Under mer än tre decennier har järnvägen varit underfinansierad. Underhållsskulden har vuxit, flaskhalsarna blivit fler och konsekvenserna är kännbara för industrinationen Sverige.

På femtio år har Sverige fallit från plats fyra till plats tretton i OECD:s välståndsranking (BNP per capita). Det är ett tydligt tecken på att vi har tappat i konkurrenskraft, och att vi inte har råd att fortsätta underinvestera i kritisk infrastruktur. Underhållsskulden fortsätter att öka under innevarande planperiod.

I det förslag från Trafikverket som nu är ute på remiss tillförs medel så att en av tio kritiska flaskhalsar byggs bort – och underhållsskulden slutar växa. Det är allt.

Trafikverkets förslag otillräckligt 

Tågföretagen och Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer (FSJ) känner oro inför framtiden. Den föreslagna planen från Trafikverket räcker inte för att möta försvarets ökade behov, den industriella expansionen i Norrland eller de växande pendlingsregionerna kring storstäderna. Samtidigt ser vi en debatt om upphandling och krav på återförstatligande av järnvägsunderhållet.

Branschens förmåga att bidra till återställandet av eftersatt järnvägsunderhåll är beroende av att underhållet fortsätter att upphandlas på en konkurrensutsatt marknad


Den diskussionen leder fel. Branschens förmåga att bidra till återställandet av eftersatt järnvägsunderhåll är beroende av att underhållet fortsätter att upphandlas på en konkurrensutsatt marknad. Detta bekräftas av både forskare och Statens väg och transportforskningsinstitut (VTI) i flera rapporter.

En branschrapport från Byggföretagen och Sveriges Järnvägsentreprenörer beräknar att ett återförstatligande skulle öka kostnaderna med omkring en miljard kronor per år.

Att fokusera på organisationsformen för järnvägsunderhåll och omstrukturering av Trafikverkets roll från beställare till utförare riskerar att leda till tidsförluster och att resurser styrs mot mindre relevanta områden.

Järnvägen måste prioriteras nu

Historiskt har Sverige legat under en procent av BNP i infrastrukturinvesteringar. OECD rekommenderar att vi ökar satsningarna för att stärka konkurrenskraften och möta klimatutmaningarna. Många jämförbara länder ligger nära eller över en procent av BNP. Vi ligger kvar på botten.

Det krävs en medveten och strategisk utbyggnad av järnvägen. Sverige behöver:

  • Rättvisa och långsiktigt hållbara villkor för järnvägen.
  • En robust och tillgänglig järnväg som byggs ut successivt – från planbeslutet och framåt.
  • Transparens och effektivitet i planeringsprocessen samt balanserade affärsvillkor med fokus på produktivitet.
  • En fortsatt avreglerad järnväg med rättvisa villkor för både operatörer och underhållsbolag.
  • Utbildningssatsningar för framtida kompetens – välutbildad personal i tågen och ute på spåren.

Av omsorg om industri, försvar och alla pendlare måste Sverige agera nu. Vi har varken tid eller råd att vänta längre.