Med start under pandemiåret 2021 sköt sjukskrivningarna med psykisk grund i höjden till rekordsiffror. Från mitten av 2024 till mitten av 2025 minskade antalet med 6 procentenheter, men ligger fortfarande kvar på rekordhöga nivåer över senaste toppen 2016. I september var totalt 92 100 personer sjukskrivna av psykiska skäl.
Nils Öberg. Foto: Claudio Bresciani/TT
Närmare 90 procent av sjukskrivningarna hade arbetet som bidragande orsak och 82 procent berodde på stress eller hög arbetsbelastning. Det visar Försäkringskassans senaste rapport.
– Den lilla dippen vi ser nu är inget trendbrott, huvudproblemet är den höga nivån som har legat där under väldigt lång tid, Nils Öberg, myndighetens generaldirektör till SVT Nyheter och fortsätter:
– Det är anmärkningsvärt att den psykiska ohälsan har etablerats på den här nivån och att det inte sker några förändringar över tid.
Stressen kostar samhället 10 miljarder
Kostnaden för stressen är för den drabbade hög, men det är den även för samhället. Under 2024, det senast mätta året, betalades sammanlagt 9,9 miljarder kronor ut i sjukpenning för stressrelaterad psykisk ohälsa.
– Kan man halvera det, frigörs väldigt många miljarder som kan användas för att utveckla välfärden snarare än att kompensera för de arbetsmiljöbrister som vi ser, säger Nils Öberg till SVT.
Arbetssituation bidragande orsak i närmare 90 procent av sjukskrivningar för stressrelaterad psykisk ohälsa. Grafik: FörsäkringskassanFlest drabbade jobbar i vård och skola
Arbetsmiljöverket konstaterade i slutet av förra året ”alarmerande siffror”. 8 av 10 akutsjukhus brister i sitt förebyggande arbete mot arbetsohälsa. På vårdcentralerna var siffran 7 av 10.
Och konsekvensen syns i Försäkringskassans statistik. Hårdast drabbade branscher är vård, skola och omsorg. Vården ligger i topp, tätt följd av utbildningsbranschen. Runt 75 procent av de sjukskrivna i båda kategorierna uppger psykiskt ansträngande arbete som främsta skäl. Strax över 50 procent anger för hög arbetsbelastning.
Medan vården ligger strax över i psykisk ansträngning, ligger utbildning strax över i arbetsbelastning.
Sineva Ribeiro. Foto: Dan Lepp
– Det finns ett ansvar att utkräva av stora offentliga arbetsgivare. Det behöver göras stora satsningar på de här yrkesgrupperna för att skapa drägliga arbetsvillkor. Det är klart att det kräver resurser och långsiktig uthållighet, men så här kan vi inte fortsätta ha det, säger Nils Öberg till SVT.
Knappt 40 procent av de sjukskrivna i dessa yrken uppger att arbetsmiljöproblem åtgärdas på ett bra sätt.
– Vi blir sjuka av att vårda andra. När det saknas resurser till vården, när det saknas kollegor, då får vi till oss att vi måste effektivisera. Det räcker nu. Nu måste politiken och arbetsgivarna agera, sade Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande till Arbetsvärlden i november.
Tre av fyra sjukskrivna för stress är kvinnor. Grafik: Försäkringskassan.Värst drabbade är kvinnor
Tre av fyra sjukskrivna av psykiska orsaker är kvinnor. Stressrelaterad sjukskrivning är också markant högre hos kvinnor än hos män.
En dryg fjärdedel av de sjukskrivna av båda kön uppger att omständigheter i privatlivet gör det svårare att återgå till arbete. Andelen är högst bland kvinnor mellan 30 och 39 år.
Försäkringskassan pekar på att en vanlig orsak till svårigheten att återgå i arbete efter stressrelaterad sjukskrivning är att ha ett barn som inte klarar av vardagen eller mår dåligt på grund av neuropsykiatriska skäl.
Minister kallar till krismöte
Både Vårdförbundet och Läkarförbundet har tidigare krävt en kriskommission för arbetsmiljön inom vården.
Efter Försäkringskassans senaste rapport kallar på onsdagen sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) fack och arbetsgivare till krismöte om sjukskrivningstalen inom sektorn.
– Jag hoppas att vi kan hitta områden som vi kan arbeta med systematiskt tillsammans, för så som det är nu håller inte, säger hon till SVT Nyheter.