USA:s president Donald Trump menar att USA behöver Grönland för sin säkerhet. Tonläget har efter hand höjts och Trump har vid ett flertal tillfällen sagt att Grönland ska bli amerikansk mark. Det skrämmer Miyuki Daorana, som studerar antropologi och urfolksstudier på universitetet i Tromsö.

– Jag är orolig varje morgon när jag vaknar, då jag tittar på nyheterna vad som har hänt och vad som kan hända, säger hon.

”En del planerar att fly”

Det var i augusti 2019, under Trumps första presidentperiod som han första gången framhöll att han vill ha Grönland.

– När han var president första gången, då tog vi det som ett skämt. Vi skrattade åt det och en del memes cirkulerade. Men den här gången är det allvar, en del inuiter på Grönland planerar att fly eller förbereder sig för vad som kan kunna hända, säger Daorana.

Många länder stöttar Grönland

Alla nordiska länder och ett flertal EU-länder har ställt sig bakom Grönland och Danmark.

– Fler länder säger att de vill försvara Grönland och till och med sända trupper. De diskussionerna måste hållas med Grönlands folk. Beslut måste tas med oss annars blir det ännu mer osäkert och oroande än det redan är, säger Daorana.

Växte upp i tvångsförflyttad by

Miyuki Daorana kommer från byn Qaanaaq som etablerades 1951 efter ett avtal mellan USA och Danmark om militärbasen Thule air base. På platsen där militärbasen ligger fanns redan en by, Pituffik. Människorna i byn blev tvångsförflyttade till en plats 12 mil norrut och byn Qaanaaq växte fram.

– Etablerandet av militärbasen är ett bestående trauma och ett brott mot urfolks- och mänskliga rättigheter. Våra förfäder och deras familjer tvingades iväg och fick bara tre dagar på sig att packa ihop sina tillhörigheter och lämna byn. Husen brändes, berättar Daorena.

Militärbasen och dess verksamhet påverkar fortfarande byborna i Qaanaq, menar hon. Både genom att de har förlorat sina marker och sin livsmiljö. Även kunskap och traditioner har gått förlorade när byborna blev tvångsförflyttade. Och hon menar att kommunikationen mellan militärbasen och Qaanaaq-borna borde kunna förbättras.

– Alla dessa stora beslut om militärbasen och annan militär verksamhet har tagits utan urfolkets inblandning.