Gör konsumtion oss lyckligare, och innebär en minskad konsumtion en försämring? Det behöver inte vara så. I ett nytt projekt ska forskare identifiera konsumtionsförändringar som kan genomföras utan större uppoffring.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Tack för din prenumeration på nyhetsbrevet Extrakt! För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Livscykelanalys är en vanlig metod för att bedöma och jämföra klimatpåverkan från olika produkter och tjänster. Informationen kan hjälpa företag, organisationer och i slutändan individer att fatta välinformerade beslut i klimatomställningen. Något som däremot saknas i metoden är att den inte fångar in i vilken utsträckning vi kan ”klara oss med mindre” som en del i klimatarbetet.
Hur en förändring upplevs kan ha stor betydelse för om vi lyckas genomföra den, förklarar Hampus André, forskare vid Kungliga tekniska högskolan, KTH. Han leder ett forskningsprojekt som ska mynna ut i en ny metod, som kan fungera som komplement till livscykelanalysen. Idén är att hitta sätt att mäta hur vår nöjdhet, lycka eller vårt välbefinnande påverkas av olika klimatåtgärder. Han har nosat på frågan tidigare, i ett projekt där han och kollegorna vid KTH följde ett initiativ hos Svenska turistföreningen, STF.
– De ville minska mängden färskvaror på sina fjällstationer för att slippa transportera med hjälp av helikopter, men middagarna skulle då bli enklare. De undrade hur det skulle påverka besökarnas inställning till fjällstationerna och maten. Det kan man inte svara på med livscykelanalys utan där behövs en annan metod.
”Acceptansen var väldigt hög”
Under studien av STF:s initiativ ställde forskarna frågor till fjällstationernas gäster före och efter förändringen.
– Folk var ganska skeptiska innan, men nöjdheten och acceptansen var väldigt hög efteråt, säger Hampus André.
Hampus André, forskare vid Kungliga tekniska högskolan
I det nya forskningsprojektet är planen att fördjupa analysen ytterligare genom att låta personer som har genomfört livsstilsförändringar svara på frågor kring hur de har upplevt förändringen.
– Troligen kommer vi att använda oss av enkäter, och ställa frågor både före och efter att personerna genomför förändringen – eller bara efter, beroende på möjligheterna, säger Hampus André.
Vilka klimatåtgärder de ska fokusera på har de inte bestämt än. En möjlighet som han nämner är att ställa frågor till personer som har deltagit i Naturskyddsföreningens max 5-kampanj, och alltså lovat att köpa max fem nya klädesplagg under ett helt år.
– Det vore intressant att höra hur de har upplevt den utmaningen, och i vilken utsträckning de känner sig tillfreds med att bara få köpa de här fem plaggen. Är det så som många befarar – att mindre konsumtion innebär avkall på lycka och välbefinnande – eller precis tvärtom, vilket en del befintlig forskning pekar på – att det kan göra oss lyckligare?
Enligt Hampus André blir den centrala frågan för projektet att reda ut hur man bäst mäter värdet av produkter och tjänster – inte i kronor eller utsläpp, utan i upplevd nytta och nöjdhet.
I vilken utsträckning går detta att svara på generellt? Är det inte olika från person till person hur viktigt olika saker är, som färska grönsaker eller att få köpa nya kläder?
– Det går att dra generella slutsatser om övergripande tendenser. Det såg vi i STF-studien. Men det finns så klart skillnader också, och det stämmer att olika personer tycker olika. Vi vet till exempel att personer med starkt miljöengagemang i extra stor utsträckning känner sig nöjda även om man har gett upp något. Att göra något bra för miljön ger så att säga en tillfredställelse som för vissa kan vara större än det uteblivna välbehaget från det man gav upp.
Tekniska lösningar räcker inte
Genom att ta fram en metod för hur man kan bedöma upplevelsen av olika klimatåtgärder, baserat på principen om tillräcklighet, hoppas Hampus André att det ska bli lättare att genomföra klimatarbetet såväl för företag och organisationer, som för individer.
– Om vi kan peka ut åtgärder som verkar kunna bidra både till klimatarbetet och till det individuella välbefinnandet blir det kanske lättare att få fler att våga prova olika sätt att minska sin konsumtion? Vi matas med reklam som ger bilden att det går att köpa lycka, men lyckoforskningen visar att det inte är så enkelt. Till en viss nivå bidrar välstånd till välbefinnande, men det är inte så att vi blir lyckligare av mer. Det är betydligt mer komplext.
Han tillägger att forskarvärlden är enig om att tekniska lösningar inte räcker hela vägen fram till klimatmålen – det måste också till beteendeförändringar.
– Tänk då om vi kan hitta förändringarna som minskar vår klimatpåverkan och samtidigt gör oss lyckligare! Det hade ju varit kanon.
Charlie Olofssontext