Publicerad 10 aug 2025 kl 06.00

Den hyllade poeten och författaren Naja Marie Aidt är aktuell med ”Övningar i mörkret”.

Valerie Kyeyune Backström läser en kort roman som lyckas omfamna ett helt människoliv.

Naja Marie Aidt är en dansk författare. ”Övningar i mörkret” tilldelades danska radions romanpris 2025.

Foto: Sara Galbiati / Wahlström & Widstrand

Valerie Kyeyune Backström är biträdande kulturchef på Expressen.

RECENSION. Nyckeln till Naja Marie Aidts roman ”Övningar i mörkret”, om en sjukskriven, 57-årig kvinna som genomgår en ptsd-behandling hittas i detta talande stycke:

”Det får inte hända för mycket, men lite måste hända. Det får inte hända så lite att jag blir deprimerad men inte så mycket att jag får symtom eller provocerar fram dem. Det är väldigt svårt att hitta balansen, men med tiden blir jag bättre på det.”

Foto: Wahlström & Widstrand

Så fungerar också denna roman. Inte för mycket får hända, men tillräckligt mycket för att läsaren inte ska bli uttråkad. Våldet, de många trauman som kvinnan bär på får inte exploateras, inte mjölkas, de måste berättas varsamt, lite i taget. Dessa måste balanseras mot nuet, mot bussfärden till och från ptsd-mottagningen, mot tvättider i källaren, mot väninnornas varma skratt. Mot ett utomordentligt vanligt, vardagligt liv.

Om Naja Marie Aidts vidunderliga sorgebok ”Har döden tagit något ifrån dig så ge det tillbaka” drevs av ett slags raseri, ett ursinne över förlusten, är tonen här snarare lakonisk. Det här är den blå timmens bok, eller kanske är det snarare förmiddagens grådaskiga sken som ljussätter texten.

Man kan läsa ’Övningar i mörkret’ som en bok om mäns våld mot kvinnor.

Det kan låta trist, som en urvriden disktrasa, en inköpslista, en osnuten unge. Men tvärtom bär den medelålders kvinnans berättelse ett märkligt sug. Man kan, man vill, spendera ett helt liv i det här ljuset. Aidts skicklighet som författare, hennes arbetande med små förskjutningar, upprepningar, växlande mellan vardag och terapirum, nutid och tillbakablickar, låter ett helt liv veckla ut sig, liksom i förbifarten. 

Man kan läsa ”Övningar i mörkret” som en bok om mäns våld mot kvinnor, det är den underliggande berättelsen, en samhällsstruktur översatt till ett enskilt människoliv. Man kan också läsa den som en triumf för den så fånigt kallade ”lilla människan” – en kvinnas överlevnad, en kvinnas motståndskraft. Eller som ett styrkeprov för romanen: se, på 200 sidor kan en utomordentlig författare skapa, besjunga ett helt liv.

ROMAN

NAJA MARIE AIDT

Övningar i mörkret

Översättning Ninni Holmqvist

Wahlström och Widstrand, 200 s.

Visa mer

Valerie Kyeyune Backström är biträdande kulturchef på Expressen.