Gabriella Eser drabbades av allvarlig sepsis och blev dödssjuk på bara några timmar.
Blodförgiftningen gjorde att hon tvingades amputera båda sina underben.
Ärren på kroppen påminner om att hon – mot alla odds – överlevde.
– Det var bra gjort av mig, säger 11-åringen.
Artikeln i korthet
Gabriella, 11, förlorade båda benen i sepsis som fyraåring.
Nu drömmer hon om Paralympics och att bli skådespelare.
Efter svår sjukdom och tuff rehabilitering ser hon sig själv som en förebild.
Visa mer
Gabriella Eser från Södertälje är som vilken elvaåring som helst. Hon älskar simning, skönhet och pyssel, och grejar med Tiktok och dvärghamstern Lilly.
Men för sju år sedan kämpade hon för sitt liv.
Bara fyra år gammal drabbades hon av den dödliga bakterien meningokocker.
Det första tecknet var hudblödningar. Gabriella blev snabbt sämre och familjen åkte in till Huddinge sjukhus. Där flyttades hon akut till Karolinska i Solna.
Gabriella drabbades av hudblödningar över hela kroppen.
Foto: Privat
Gabriella fick hjärtstillestånd. I flera timmar visste mamma Jenny och pappa Burhan ingenting om dotterns skick.
– Vi förstod ingenting. Det handlade om timmar, det gick jättesnabbt, säger Jenny Eser.
Gabriella får hjälp av mamma Jenny upp för trappan.
Foto: VERONICA KINDBLAD
Hon har proteser, men föredrar sin rullstol. Då slipper hon skavsår.
Foto: VERONICA KINDBLAD
”Glädje och tårar”
I flera dygn svävade Gabriella mellan liv och död, uppkopplad mot en hjärtlungmaskin, en så kallad ecmo.
– De visste inte hur hon skulle överleva. En sekund i taget sa de, minns Burhan Eser.
Stora delar av Gabriellas kropp hade drabbats av vävnadsdöd. Till slut var den så utbredd att det inte fanns någon annan utväg – båda hennes underben behövde amputeras.
I två och en halv månad var läget fortsatt kritiskt. När Gabriellas tillstånd väl stabiliserat sig väntade månader av rehabilitering – och att bearbeta allt som hänt.
– Det var ett steg fram och två steg bak. Det var glädje och tårar, säger Burhan.
Efter amputationen väntade en lång rehabilitering för Gabriella och familjen.
Foto: Privat
Sjukhusbesöken blev många. Varannan dag behövde de åka tillbaka för att plåstra om såren. På grund av vävnadsdöden tvingades hon genomgå flera hudtransplantationer, bland annat från huvudet.
– Hennes kropp var så trasig, det fanns ingenting annat att ta.
Gabriella Eser överlevde meningokocker och sepsis.
Foto: VERONICA KINDBLAD
Dvärghamstern Lilly får godis.
Foto: VERONICA KINDBLAD
Ärren påminner
I dag minns Gabriella inte mycket från det som hände. Men ärren på kroppen påminner om den svåra sjukdomen.
Trots att hon känner en saknad efter att kunna hoppa och springa som sina kompisar har hon accepterat situationen.
– Man har det man har, konstaterar hon.
Gabriella är en vinnarskalle. I vattnet kan hon röra sig fritt.
Foto: Privat
Som fisken i vattnet
Hon har benproteser, men föredrar rullstol eftersom det är svårt att gå längre sträckor med proteserna – och med stolen slipper hon skavsår.
I simbassängen känner hon sig fri. Där har hon hållit till sedan hon var fem år – tre gånger i veckan.
– Hon gillar att tävla och vinna, hon är ingen loser, säger Jenny.
11-åringen gillar smink och skönhet.
Foto: VERONICA KINDBLAD
Gabriella har fullt upp med alla sina intressen och drömmar. Hon vill bli stor på Tiktok, skådespela och skriva böcker – och tävla i Paralympics.
Att hon saknar underben stoppar henne inte – hon är sin egen förebild.
Mamma Jenny instämmer.
– Hon är en förebild för många.
Meningokocker
Meningokockinfektion kan orsaka allvarlig sjukdom med snabbt sjukdomsförlopp som i värsta fall kan ha dödlig utgång.
Vanliga symtom är akut feber, nackstelhet, huvudvärk och kräkningar.
Sjukdomen kan leda till medvetslöshet, hjärnhinneinflammation och i svåra fall sepsis (blodförgiftning).
Färre än 50 personer insjuknar i Sverige årligen. Risken att drabbas är högre bland barn och unga och personer med vissa sjukdomar.
Det finns vaccin som skyddar mot de vanligaste grupperna av meningokocker. Dock ingår det inte i det vanliga vaccinationsprogrammet.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Visa mer