Om du har en adhd- eller autismdiagnos måste du ordna ett läkarintyg innan du kan få körkortstillstånd. Detta intyg domineras av frågor om eventuell läkemedelsbehandling, medan läkaren även ska bedöma ”aktuella symptom, funktionshinder och prognos för fortsatt stabilitet i tillståndet”. Ynka 0,4 procent får avslag vid den här medicinska prövningen, som nu ses som överflödig och som föreslås att tas bort helt.

 

Ministern: ”Vi har fått en intygsindustri”
Bakgrunden är den snabbt svällande gruppen av unga som får adhd- och autismdiagnoser, med förhållandevis lätta symptom jämfört med när de medicinska kraven för körkort togs fram. Dessa läkarintyg för körkortstillstånd har satt ytterligare press på en redan belastad vård.

– Det här är en administrativ syssla som tar tid och kraft från annat, sa Jonas Eberhard, ordförande i Svensk psykiatrisk förening, till Läkartidningen.

Socialministern Jakob Forssmed (KD) har vid flera tillfällen kritiserat de privata företagen som tjänar pengar på ökningen av antalet adhd-diagnoser. Den nuvarande regeringen har tillsatt en utredning om de privata aktörerna där ”diagnoser säljs mot betalning” och snart sätts punkt för regeringens utredning om körkortsintygen vid adhd och autism, där Jakob Forssmed också har passat på att rikta en känga mot privata vårdaktörer.

– Vi har fått en intygsindustri, ett kort videosamtal, man får ett intyg, man betalar kanske 1 500 kronor och så får man express lyx-paket hos de här privata aktörerna. Det framstår inte som särskilt seriöst. Det visar att något är skevt i det här systemet och vi måste hitta en bättre ordning och det är därför vi ger det här uppdraget nu, sa Forssmed till SVT i december 2024.

 

Missnöjet har puttrat länge
Transportstyrelsens förslag om slopade krav på läkarintyg för körkortstillstånd vid autism och adhd välkomnas av intresseorganisationerna Riksförbundet Attention och Autism Sverige. För snart tio år sedan publicerade Riksförbundet Attention en enkätundersökning som kritiserade läkarintygen för att vara onödiga, dyra och krångliga.

”Min ansökan tappades bort, läkaren jag träffade var inte insatt i situationen gällande folk med ADHD som vill skaffa körkort. Tog onödigt lång tid och var en väldigt dryg och jobbig process”, svarade en respondent.

Även Autism Sverige tar emot förslaget med öppna armar, inte minst med tanke på att allt fler unga får diagnosen autism.

– Vi vet att intygskravet har skapat ett växande missnöje i takt med att väntetiderna ökat över tid, samt på grund av ofta rätt betydande kostnader för läkarintyg från vårdgivare. Intygen uppges kosta allt från ett par hundralappar till flera tusen kronor, säger Maria Sivall, förbundsjurist på Autism Sverige.

 

Npf-symptom ger inte sämre körning
Utredningens förslag är ett resultat av att flera delar har vägts ihop, en av dessa delar är forskningsläget. Forskningen tyder på att det inte verkar vara symptomen som är typiska för adhd och autism som påverkar körförmågan negativt, snarare andra tillstånd som kan finnas samtidigt. I utredningen konstateras att forskningen just nu inte kan fastställa om autism och adhd faktiskt innebär risker i trafiken.

– Nuvarande forskningsläge ger inget entydigt svar på om personer med adhd skiljer sig från personer utan adhd när det gäller olycksrisk och körförmåga. En sentida studie genomförd i Sverige visade ingen skillnad vare sig i antal olyckor eller i riskfyllt körbeteende mellan personer med adhd och personer utan adhd, säger Josefin Hallenberg, Transportstyrelsens utredare.

De så kallade medicinska kraven kvarstår vid diagnoser som exempelvis intellektuell funktionsnedsättning, Tourettes syndrom och epilepsi. Josefin Hallenberg understryker att alla som ansöker om körkortstillstånd alltid får sin lämplighet genomlyst, där eventuell tidigare brottslighet, missbruksproblematik och trafikförseelser vägs in. Skillnaden blir alltså att personer med adhd och autism hädanefter slipper ordna läkarintyg för att få körkortstillstånd.

– Förslaget innebär att personer med dessa diagnoser (autism och adhd, red anm) inte längre behöver lämna in läkarintyg med anledning av detta vid ansökan om körkortstillstånd. Det blir med andra ord enklare för en stor grupp människor, säger Josefin Hallenberg.

I slutet av september ska regeringsuppdraget slutredovisas, därefter är det upp till Transportstyrelsen att göra verklighet av förslaget. Målet är att förändringen ska träda i kraft den 15 januari 2026.