Mats Larsson
Publicerad 3 feb 2026 kl 18.29
Världen går in en ny era på torsdag.
Den kommer inte att kännas direkt tryggare.
En värld som åter står utan avtal som begränsar antalet kärnvapen.
Senaste nyhetsklippen från Expressen.
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Ryssland testar en interkontinental missil vid en provskjutning i oktober 2024.
Foto: AP/TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärmMats Larsson
Osvuret är som alltid bäst, med president Donald Trump. Det kan trots allt komma ett sent besked på sociala medieplattformen Truth Social.
Rysslands president Vladimir Putin sträckte ut en hand i september i fjol och föreslog att Ryssland och USA frivilligt skulle förlänga Nya Start-avtalet i ett år.
Trump sa då att det lät som en bra idé. Sedan har det varit tyst. Och på torsdag denna vecka löper nedrustningsavtalet ut.
USA detonerade sin första atombomb i juli 1945 och fyra år senare hade även Sovjetunionen vapnet. Det blev början på en kärnvapenupprustning som länge var helt okontrollerad.
Men 1972 slöts dock ett första avtal mellan de två supermakterna. Det skulle sedan ersättas av andra, mer ambitiösa nedrustningsavtal.
Som mest – kring 1986 – fanns det ofantliga 70 000 kärnvapenstridsspetsar. Tillräckligt för att utplåna jorden många gånger om.
Det är Washington och Moskva fortfarande kapabla till. I dag finns cirka 12 500. Men Nya Start som skrevs på 2010 har dock begränsat antalet utplacerade kärnvapenstridsspetsar till 1 550 per sida.
Det betyder alltså kärnvapen som är utplacerade på missiler eller i ubåtar, redo att avfyras på några minuters varsel. När Nya Start löper ut finns inte längre några begränsningar alls.
Avtalet har i sanningens namn inte riktigt fungerat sedan 2020 och pandemin. En viktig del av avtalet bygger på att bägge sidor snabbt kan genomföra inspektioner på plats.
De ställdes in under Covid och Ryssland har sedan 2023 inte gått med på några inspektioner, på grund av invasionen av Ukraina och västs reaktion på denna.
Det hör också till historien att nedrustningsavtalen bara gällt USA och Ryssland. Kina – som rustar upp sin arsenal – har aldrig skrivit på några avtal.
Få tror att antalet kärnvapen kommer att blir färre
Kina tros i dag ha cirka 600 kärnvapenstridsspetsar men kan, enligt Pentagons beräkningar, ha runt 1 500 kring år 2035.
Det är en anledning till varför Trump inte varit så intresserad av att försöka förlänga avtalet som Biden-administrationen gjorde 2021. Trump vill att även Kina ska ingå om avtalen ska ha någon funktion.
Det faktum att avtalet nu löper ut, innebär inte att vi står inför en omedelbar kapprustning. Men få tror att antalet kärnvapen kommer att blir färre.
Kina rustar som sagt upp och Vladimir Putin skryter ofta om Ryssland nyutvecklade vapen, som den atomdrivna kryssningsroboten Burevestnik och kärnvapenutrustade torpeden Poseidon.
Annons
Inte heller dessa nya vapen har täckts av Nya Start-avtalet. Det har heller inte mindre, taktiska kärnvapen. Vapen som Putin flera gånger antytt att han kan tänka sig använda.
De första veckorna av 2026 har visat inte minst Europa att vi har gått in i en ny, osäkrare värld där även USA under Donald Trump är en oförutsägbar makt där de starka försöker agera som de vill.
Det är också sådant som atomforskarna och akademikerna som ger ut Bulletin of the Atomic Sciences bekymrar sig över. De har varje år sedan 1947 årligen publicerat den så kallade Domedagsklockan.
Den sattes första gången på 7 minuter före midnatt där midnatt representerade kärnvapenkriget. Armageddon. Undergången.
Medlemmar av Bulletin of the Atomic Sciences flyttade nyligen fram visaren på den så kallade Domedagsklockan.
Foto: AP/TT
Öppna bild i helskärm
Den har sedan pendlat fram och tillbaka. När Sovjet detonerade sin första vätebomb sattes den exempelvis till 2,5 minuter före midnatt.
Men efter kalla krigets slut 1991 sattes den på hela 17 minuter före midnatt (skalan är egentligen bara en kvart, 15 minuter).
De senaste åren har dock nya faktorer som klimatförändringar och AI vägts in. I fjol sattes den därför till 89 sekunder före midnatt, det närmaste midnatt vi varit.
Klockan justerades igen förra veckan. Forskarna skrev att ”den globala förståelsen kollapsar och en accelererande stormaktsrivalitet underminerar det internationella samarbetet”.
Så nu är det 85 sekunder till midnatt. Vi förlorar antagligen ännu en sekund på torsdag.