Uppdaterad 00.23 | Publicerad 00.16
share-arrowDela
unsaveSpara
expand-left
helskärm
John Bolton var säkerhetsrådgivare under Donald Trumps förra presidentperiod. Foto: Rod Lamkey / AP
NEW YORK. Grönlandkrisen avvärjdes – men kan lätt blossa upp igen.
Det tror Trumps tidigare säkerhetsrådgivare John Bolton, som varnar Sverige och andra Natoallierade för att spä på konflikten med USA.
– Så länge han är president är det ett problem, säger han till Aftonbladet.
Efter flera dagar av hot om att USA skulle ta ”total kontroll” över Grönland och införa tullar mot allierade svängde presidenten plötsligt – och de hårda ultimatumen drogs tillbaka.
Omsvängningen kom efter ett möte med Natos generalsekreterare den 21 januari. Samtalen beskrev Trump som ”produktiva”, trots att inget formellt avtal slöts.
De tvära kasten överraskade även John Bolton, Trumps tidigare nationella säkerhetsrådgivare. Varför kraven tonats ner vet han inte.
– Det bästa svaret är väl: fråga en psykolog, säger han från sitt kontor på USA:s östkust via videolänk.
– Jag tror att börsnedgången spelade in, men också att han mötte starkt motstånd från republikaner i kongressen. Det sägs inte öppet, men jag vet hur impopulär den här linjen var inom partiet.
expand-left
helskärm
Foto: Andrew Harnik / APFAKTAJohn Bolton
Född: 1948, Baltimore, USA.
Yrke: Republikansk politiker, jurist och diplomat.
Karriär: USA:s nationella säkerhetsrådgivare under Donald Trump (2018–2019) och USA:s FN-ambassadör (2005–2006).
Politik: Förespråkar en aggressiv utrikespolitik med fokus på amerikansk makt och militär styrka. Har drivit på för en konfrontativ linje mot bland annat Iran och Nordkorea.
Relationen med Trump: Blev efter tiden i Vita huset en öppen kritiker av Donald Trump. Gav 2020 ut memoarboken The Room Where It Happened, där han skriver att Trump vid flera tillfällen behövde övertalas från att lämna Nato.
Läs merFrågan dog – tills förra året
Den frispråkige säkerhetspolitiske veteranen John Bolton har gått från att vara en nära medarbetare till presidenten under Trumps första vända i Vita huset – till att bli en av hans skarpaste kritiker.
Det var också Bolton som en gång redde ut för Trump vilka avtal som redan fanns på plats när presidenten första gången tog upp idén om att köpa Grönland för sju år sedan.
Bolton bad då sin stab att gräva i frågan. Allt skulle hållas hemligt, och ett diskret möte planerades mellan Bolton och Danmarks statsminister Mette Frederiksen 2019.
Men när uppgifterna läckte och Frederiksen kallade idén löjlig svarade Trump genom att kalla hennes uttalande ”nasty”.
Sedan dog frågan.
Tills förra året – och i januari 2026 nådde den åter kokpunkten.
”Det ultimata avtalet”
Under mötet mellan Natochefen Mark Rutte och Donald Trump ska de ha diskuterat en möjlig kompromiss om Grönland.
Enligt uppgifter har samtalen handlat om att öka Natos närvaro i Arktis och ge USA kontroll över begränsade områden på Grönland – liknande de brittiska militärbaserna på Cypern.
expand-left
helskärm
Danska statsministern Mette Frederiksen. Foto: Omar Havana / AP
Men detaljerna är inte klara. Det är oklart om en överenskommelse kan nås med Danmark.
Oavsett har Trump själv redan beskrivit utfallet som en triumf.
– Det är fantastiskt för USA. Vi får allt vi ville ha. Det är ett långsiktigt avtal, det ultimata avtalet. Det gäller för evigt, sade han efter mötet.
Källor uppger att samtalen kretsar kring en uppdatering av försvarsavtalet från 1951, som reglerar USA:s militära närvaro på Grönland.
För John Bolton låter det dock som gammal skåpmat.
– Det där avtalet gav redan USA rätt att etablera militär närvaro på danskt territorium. Jag berättade det för Trump för flera år sedan, säger han.
expand-left
helskärm
John Bolton tillsammans med Donald Trump på ett Nato-möte i Bryssel 2018. Foto: Markus Schreiber / APKallar Trump ”avvikelse”
Den transatlantiska krisen över Grönland är enligt Bolton inte över – bara tillfälligt nedkyld.
– Så länge han är president är det ett problem.
Han beskriver Trumps senaste agerande som det farligaste hittills under hans presidentskap, med potential att orsaka djupa och långvariga skador på Natoalliansen.
Efter två veckor av diplomatiskt kaos tog förtroendet stryk. En del talar om att Europa nu måste sluta förlita sig på USA.
Men Bolton uppmanar allierade, som Sverige, att hålla huvudet kallt.
– Andra Nato-medlemmar måste vara försiktiga så att de inte förvärrar situationen, säger han.
– Att hela tiden säga saker som ”vi måste bli helt oberoende” eller ”man kan aldrig lita på USA igen”, som om hela landet står bakom Donald Trump – det stämmer inte.
Han anser att Trump är en ”avvikelse” i amerikansk politik och att det nu handlar om att begränsa skadan på Nato de kommande tre åren.
Samtidigt måste hoten i Arktis tas på allvar, menar Bolton: stärkt övervakning, lagring av materiel, förbättrade landningsbanor på Grönland och på andra strategiska platser – i takt med att polarisen smälter och rysk-kinesisk närvaro ökar.
expand-left
helskärm
Natos generalsekreterare Mark Rutte. Foto: Markus Schreiber / APVill flytta fokus
Ett tungt ansvar vilar nu på Natos generalsekreterare Mark Rutte, säger han. Ju snabbare en överenskommelse kan nås, desto snabbare tror Bolton att Trumps fokus flyttar vidare.
Som till nästa projekt: Trumps nya ”fredsråd”, där Sverige tackat nej till att delta.
Bolton kallar initiativet – där Trump själv vill vara ordförande och har bjudit in bland andra Ryssland – för ”verklighetsfrånvänt”. Rådet ska enligt uppgift ha börjat med fokus på Gaza, men har därefter breddats, vilket väckt oro för att det kan bli en utmanare till FN:s säkerhetsråd.
I Davos presenterade Trumps svärson Jared Kushner samtidigt planer för återuppbyggnad och investeringar i Gaza.
– Man kan prata hur mycket man vill om bilder på höghus i Gaza och om vilken fantastisk plats det är eftersom den ligger vid Medelhavet och alla möjliga framtidsscenarier, säger Bolton.
– Men inget av det kommer att ske förrän Hamas är eliminerat som politisk och militär aktör. Och de visar inga tecken på att de tänker avväpna sig.
expand-left
helskärm
Foto: Pablo Martinez Monsivais / APKänd som en hök
Bolton varnar för ett allt mer instabilt världsläge.
Under årets första månad har Donald Trump haft ett ovanligt starkt fokus på utrikespolitiken – med ett dramatiskt ingripanden i Venezuela och en akut Grönlandskris inom Nato. Nu kan USA:s utrikespolitiska fokus snabbt förskjutas mot Iran och Kuba.
Själv är Bolton känd som en hök i amerikansk utrikespolitik och har länge förespråkat militära angrepp mot Iran, som skakats av omfattande protester mot regimen den senaste månaden – något som fått Trump att öppet hota med militära alternativ.
Samtidigt arbetar Trumpadministrationen aktivt för ett regimskifte på Kuba före årets slut och söker kontakter i Havanna som kan bidra till att avsluta det kommunistiska styret, rapporterar Wall Street Journal.
Enligt tidningen bedömer Vita huset att den kubanska regeringen är svagare än på decennier, efter att ha förlorat avgörande ekonomiskt stöd från Venezuelas president Maduro.
Bolton delar den analysen.
Samtidigt tror han inte att Trump behöver agera särskilt aktivt. Han tror unga kubaner fått nog och att ekonomin är skör.
– Om tillgången på billig venezuelansk olja stryps är Kubas ekonomi redan i mycket dåligt skick. Det kan räcka långt.