626

Sverige inför nu ett nytt betygssystem (igen). Betyg ska ges som poäng 1 – 10 där fyra eller mer är godkänt. Betygen på skolans alla elever kommer sedan sänkas eller höjas jämfört med de centralt rättade nationella proven, vilket innebär att faktiskt begåvade elever som förtjänar sina betyg får sänkta betyg om de går på en glädjebetygskola.

Har inga illustrativa foton på skolor, eftersom jag inte går runt och fotograferar dem, så det får bli riksdagshuset istället.

Sverige inför alltså återigen ett nytt betygssystem, som ska vara ännu mer förvirrande än någonsin tidigare. Betygen blir 1 – 10 där 1 – 3 motsvarar underkänt, fast man är inte underkänd, utan för att få gå vidare till gymnasiet så ska man i medel ha minst 4.

Som bekant tävlar skolor och gymnasier om glädjebetyg där man för att få elver i det fria skolvalet sätter glädjebetyg som inte motsvarar elevernas kunskaper.

Därför ska nu de nationella slutproven göras digitalt och rättas centralt och en skolas elevers betyg ska justeras utifrån hur mycket glädjebetyg skolan ger. Om snittet på nationella provet är 5, men skolan sätter betyg 7 i snitt så ska meritvärdet när man söker vidare justeras när man söker vidare. T ex kan betyg 7 sänkas till 5 enligt ovan. Och den som då fått en 10:a i betyg och som faktiskt förtjänat det för att eleven faktiskt är begåvad, får istället en 8.

Fast sedan ska elevens egna resultat på nationella provet läggas till, men skolans glädjebetyg ska påverka till 70% och elevens egna prestation på nationella provet med 30%.

Resultatet borde i en ideal världs bli att föräldrarna ser till att barnen skickas till en faktiskt bra skola där de lär sig något. Föräldrarna kommer dock inte se detta, utan skolans glädjebetyg är vad man kommer få i handen. Huruvida ätteläggen sedan kommer in på vidare utbildning är en annan fråga.

Tanken är att det hela ska införas 2028 och första kullen som omfattas på högstadiet är födda 2014 och gymnasiet 2012.

Samtidigt fungerar inte de nationella digitala proven än, men man kan förstås misstänka att lärarnas vilja att få dem att fungera på glädjebetygsskolorna kan påverkat.

Lagrådsremissen finns här. Presentationsslides från utredaren professor Magnus Henreksson här.

Förklarande grafik nedan för den som inte förstått, hämtat ur presentationen.

Svårare än så var det inte.

Nu sitter förstås friskolorna i krismöten om hur man ska gejma det nya systemet för att elevernas meritvärden och betyg ska bli så bra som möjligt, utan att man ska behöva hålla lektioner och annat kostsamt. Sista ordet är således inte sagt utan det tänks nog friskt på hur man ska optimera detta. Ett sätt kan ju vara att låta läraren hjälpa till på de digitala nationella proven.

Ett sätt kan vara att avsikltigt sätta för låga betyg, vilket pga dettas sjuttioprocentiga påverkan därmed kommer dra upp elevernas meritvärde. Svårare att pedagogiskt förklara för föräldrarna dock. Föräldrar bör dock optimera att ju duktigare en elev är, destor hårdare ska skolan man väljer vara på att sätta betyg så eleven får ta den av sjuttioprocentiga andelens höjning pga skolans straffbetyg, plus 30% för att själv överpresterat på nationella provet.

Att friskolesystemet är bristfälligt kommer knappast lösas genom att man försöker bota symptomen och inte sjukdomen. Det nya systemets utredare är nationalekonomiprofessorn Magnus Henrekson, så härnäst kommer högstadielärare ta plats i Riksbankens styrelse och bestämma räntorna.

Nedanstående är innehåll från bloggens samarbetspartner Compricer