Varningen från Kreml: Farligare än någonsin
share-arrowDela
unsaveSpara
expand-left
helskärm
Det sista avtalet som var tänkta att hindra ett förödande kärnvapenkrig upphör att gälla. Foto: Getty Images/iStockphoto
Det sista avtalet har fallit.
Från i dag är USA och Ryssland fria att aktivera hur många kärnvapen som helst.
– I värsta fall kan slutet för ”New start” leda till en kapprustning i numerär, säger kärnvapenforskaren Tytti Erästö.
Ett efter ett har de fallit.
Avtalen som var tänkta att hindra ett förödande kärnvapenkrig.
USA lämnade redan 2002 ABM-avtalet, som begränsade det anti-ballistiska robotförsvaret.
INF-avtalet som begränsade kärnvapenrobotar med medelräckvidd övergavs 2019.
”New Start”, det sista avtalet om nukleär rustningskontroll, löpte ut vid midnatt.
Från och med nu finns inga begränsningar av stormakternas kärnvapenarsenaler kvar.
– Världen kommer att vara i ett farligare läge än någonsin, varnade Kremls talesperson Dimitrij Peskov i veckan.
Då fortsatte samtalen
Antoine Bousquet, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, ser större risker för missförstånd och kapprustning:
– Ingen sida vill begränsas av sådana här avtal längre, säger han.
– De är åtminstone implicit villiga att acceptera en högre grad av nukleär risk.
expand-left
helskärm
Antoine Bousquet.
Det är en stor kontrast mot tidigare, säger Tytti Erästö, seniorforskare vid fredsforskningsinstitutet Sipris program för massförstörelsevapen:
– Vi hade en närmast oavbruten förhandlingsprocess från sent 1960-tal fram till ”New start”, även när det fanns stora spänningar. Till och med när de här två länderna var nära kärnvapenkrig på 1980-talet fortsatte samtalen, säger Tytti Erästö.
– De två stora kärnvapenmakterna har inte samma känsla av ansvar längre.
FAKTAAvtalet ”New start”
”New Start” skrevs under av presidenterna Barack Obama och Dmitrij Medvedev 2010, och trädde i kraft 2011.
Det satte en gräns för hur många operativa strategiska stridsspetsar varje sida fick ha: 1 550 stycken var.
Avtalet möjliggjorde också inspektioner, för att kontrollera att ingen sida bröt mot avtalet.
Men ”New start” har varit på fallrepet länge.
Ryssland avbröt sitt deltagande redan 2023, vilket satte stopp för inspektionerna, som i och för sig ändå inte utförts under covid-pandemin.
Vladimir Putin erbjöd sig i höstas att förlänga begränsningarna i ”New start” med ett år, men USA har inte nappat. Förhandlingar om ett nytt avtal har föreslagits, men inget har hänt.
Läs merSnabbförhandlades av Obama
Under Kubakrisen 1962 var USA och Sovjetunionen närmare att använda kärnvapen än kanske någon annan gång under kalla kriget.
Efter det försökte supermakterna minska risken genom avtal och samarbeten.
”New Start” trädde i kraft 2011. Det satte en gräns för hur många operativa strategiska stridsspetsar – vapen som är tänkta att färdas mellan kontinenter och ödelägga städer – varje sida fick ha: 1 550 stycken var.
Nu har det löpt ut, och inget nytt avtal syns röken av.
expand-left
helskärm
En amerikansk interkontinental ballistisk robot med möjlighet att bära en kärnstridsspets. Foto: John Turner / APOintresse från båda håll
Både Ryssland och USA är ointresserade, men av olika skäl.
USA ser hur Kina snabbt bygger ut sin kärnvapenarsenal, utan att omfattas av några avtalade begränsningar. Pentagon varnade i fjol för att Kina kan ha över 1 000 stridsspetsar 2030.
Avtal som ”New Start” och dess föregångare har alltid byggt på tanken om paritet – att båda sidor skulle ha lika stora arsenaler – och det var ganska enkelt när det bara fanns två stora kärnvapenmakter.
Men vad händer när det finns tre – varav två USA dessutom uppfattar som motståndare?
Inflytelserika röster i USA kräver redan en amerikansk arsenal minst jämnstor med Kinas och Rysslands tillsammans.
Ryssland å sin sida har sedan invasionen av Ukraina 2022 allt oftare hotat med kärnvapen för att avskräcka väst och Nato.
– Ryssarna har uppenbart bestämt sig för att det ligger i deras strategiska intresse att hota med kärnvapenanvändning, och använda rädslan för kärnvapeneskalation som ett verktyg för att avancera sina egna intressen. Det kan de förstås göra mer fritt utan ett avtal om rustningskontroll, säger Antoine Bousquet.
expand-left
helskärm
Hiroshima 1945 efter att USA släppt den första atombomben. Foto: Stanley Troutman / AP”Leka med katastrofen”
Kärnvapenhot är särskilt farliga på grund av kärnvapnens natur. De är paradoxala vapen, i det att ingen egentligen vill använda dem.
– Även om du skulle kunna vinna ett kärnvapenkrig, så skulle segern vara mer fruktansvärd än någon förlust en stat någonsin upplevt i historien, säger Antoine Bousquet.
Men just för att de är så fruktansvärda, inbjuder de till tävlingar i risktagning.
Hot om kärnvapenanvändning kan vinna en stat strategiska fördelar genom att få motparten att vika sig. Denne får svälja motgången – eller själv bidra till ytterligare eskalation.
– Risk är inneboende i den typen av situation. Något kan gå fel. Kärnvapen kan avfyras, ett kärnvapenkrig kan till och med bryta ut. Faktum är att den risken är helt nödvändig för att hoten ska fungera. Du måste leka med katastrofen, säger Antoine Bousquet.
expand-left
helskärm
Ryssland och USA har 90 procent av världens kärnvapen. Foto: Alexander Zemlianichenko/APRisken ökar
”New starts” fall ökar risken för en ny kärnvapenkapprustning.
På sätt och vis har den redan börjat.
USA bygger ut sitt robotförsvar, vilket hotar Rysslands förmåga till kärnvapenavskräckning. Donald Trumps hittills fantasifyllda utspel om en ”gyllene kupol” över USA skulle innebära en överväxel i det arbetet, och pressa Ryssland att bygga ut sin förmåga.
Ryssland utvecklar å sin sida nya medel – som de hypersoniska robotarna Kinzhal och Tsirkon – för att kringgå USA:s robotförsvar.
– En kvalitativ kapprustning pågår redan. I värsta fall kan slutet för ”New start” leda till en kapprustning i numerär också på längre sikt, säger Tytti Erästö.
Ryssland och USA har sinsemellan 90 procent av världens kärnvapen, och tusentals stridsspetsar var i förråd.
Utan begränsningarna i ”New start” kan de relativt snabbt sätta många av dem i drift igen.