Publicerad 5 feb 2026 kl 06.02Uppdaterad kl 07.34
Det råder brist på svenskt nötkött och priset har rusat det senaste året.
Regeringen har riktat insatser för att komma åt problemet.
Men det är inte tillräckligt, enligt LRF.
– Vi behöver halvera regelbördan, säger Mikaela Johnsson, vice förbundsordförande för Lantbrukarnas riksförbund.
Senaste nyhetsklippen från Expressen.
Det råder brist på svenskt nötkött och priset har rusat det senaste året.
Foto: Adam Ihse/TT
Öppna bild i helskärm
Det råder brist på svenskt nötkött.
Foto: LISA MATTISSON
Öppna bild i helskärm
Nötköttsbristen är ett faktum. Sinande produktion samtidigt som efterfrågan är hög har gett skenande priser. Toppen för bönderna som det senaste året har sett slaktpriset stiga med 30 procent.
Men att bönderna får mer betalt för sitt kött är bara en del av lösningen att motverka framtida nötköttsbrist, tror Mikaela Johnsson, vice förbundsordförande för Lantbrukarnas riksförbund (LRF).
– Ska man få en långsiktig stabilitet och en faktisk ökning av nötköttsproduktionen i Sverige så måste vi också se till att det blir politiska förändringar, säger hon.
LRF vill att regelbördan för nötköttsproducenter ska minska.
– Vi ser ju till exempel att regelbördan har ökat med 135 procent inom lantbruket sedan 90-talet samtidigt som 40 procent av korna har försvunnit. Så det vi säger är att vi behöver halvera regelbördan. Hon tar som exempel dokumentationen kring läkemedelsanvändningen och säger att det finns en registrering kring vilken tid på dagen läkemedel har givits och att förskrivningen sker i rådgivning med veterinärer
Regellättnader utan att sänka ambitionsnivån
En stor del av regelverket ligger på EU-nivå, men Johnsson säger att det finns en hel del som Sverige kan göra.
– Vi har ju en gemensam EU-lagstiftning, men man kan välja att implementera den på lite olika sätt. Så för oss handlar det om att förenkla regelverken som kommer ifrån EU, men också att implementera dem på ett enklare sätt.
Mikaela Johnsson, vice förbundsordförande för Lantbrukarnas riksförbund.
Foto: Kate Garbor / LRF
Öppna bild i helskärm
Hon tar som exempel dokumentationen kring antibiotikaanvändningen och säger att det finns en registrering kring hur mycket antibiotika varje enskild djurägare använder och att förskrivningen sker i rådgivning med veterinärer.
– Där tillkommer det en otrolig mängd dokumentation som är onödigt tung när man egentligen har det här kontrollsystemet, människa till människa genom veterinär till den enskilda bonden.
– Det finns mycket regellättnader man kan göra som inte alls handlar om att sänka ambitionsnivån på djurskydd eller antibiotikaanvändning, fortsätter hon.
Viktigt för hushållen
Regeringen har försökt få bukt med problemet genom att bland annat sänka dieselskatten, men även börjat titta på att ta fram ett bidrag som ska gå till bönder som har kor som föder kalvar som går till köttproduktion.
Mikaela Johnsson välkomnar båda förslagen men säger att mer måste till. Enligt deras prognoser ser produktionen framåt ut att fortsatt ligga på låga nivåer, trots att framtidstron bland nötköttsproducenterna är stor.
– Risken är ju att vi får en långvarig brist och det är det ju ingen som vill. Jag tänker att det är en viktig fråga också för de svenska hushållen nu i beredskapstider att det faktiskt finns tillgång till svensk mat. Och vi vill väldigt gärna producera den. Då är det viktigt att vi får till politiska förändringar.
Ljudklippet gick inte att spela upp
Försök igen senare