Linda Jerneck

Publicerad 5 mar 2026 kl 06.10

Oppositionen hånar Liberalernas idé om vackra skolor. Som att skolbyggnaden bara vore en fasad.

Utbildningsminister Simona Mohamsson, L, vill förbjuda fula skolor.

Foto: Max V Karlsson

Öppna bild i helskärm

Niels Paarup-Petersen, Centerpartiet, är kritisk.

Foto: Magnus Lejhall/TT / TT NYHETSBYRÅN / Magnus Lejhall

Öppna bild i helskärmLinda Jerneck

Liberalerna vill lagstifta om att man bara ska få uppföra vackra skolor: ”Vi ska bygga våra skolor på ett sätt som visar att de är den viktigaste institutionen vi har”, säger utbildningsminister Simona Mohamsson till Expressen.

Det fick oppositionen att gå upp i limningen av indignation. En politiker som vill slå fast vad som är vackert (Östra real på Östermalm) och vad som är fult (skolor i baracker) – så kan man väl inte göra? Och förresten har skolan faktiskt viktigare problem!

Niels Paarup-Petersen, utbildningspolitisk talesperson för Centerpartiet, skrädde inte orden: ”Har hon helt tappat det?” frågade han retoriskt.

Socialdemokraternas Anders Ygeman var snabb med att ge regeringen skulden för att elever tillbringar dagarna i själadödande tråkiga miljöer: ”Tidöregeringen har låtit skolkoncernerna starta skolor i industriområden”.

Ledsen, Ygeman. Men det är tyvärr inte bara under de senaste tre och ett halvt åren som skolor har övertagit gamla industrilokaler – eller till och med en nedlagd Lidl-lada. 

Redan när jag var ungdomsförbundare för 15 år sen och reste runt i landet för att delta i skoldebatter var det tydligt. Där fanns de gamla, anrika skolorna – som Katedralskolan i Lund, Borgarskolan i Gävle, De Geergymnasiet i Norrköping. En hel del halvnya, halvfula skolor med lågt i tak, flimrande lysrör och grå linoleummattor. 

Och så de nya koncernskolorna, med fejkade vapensköldar och adress i kontorskomplex. Där hålögda elever satt i lokaler som lika gärna hade kunnat tillhöra ett telemarketingbolag.

På vissa skolor höll man nere lokalkostnaderna genom att eleverna gick i skift, antingen förmiddag eller eftermiddag. Resten av tiden var det egenstudier som gällde. Ni kan ju gissa hur det gick.

Vackra skolor handlar nämligen inte bara om estetiken. Skolans utformning säger något om vilket innehåll den förväntas fyllas med.

Det är ett förfall. Och ingen regering från 90-talet till i dag kan svära sig fri från ansvaret.

Vackra skolor handlar nämligen inte bara om estetiken. Skolans utformning säger något om vilket innehåll den förväntas fyllas med. När skolan var byns viktigaste byggnad fick den kosta. Nu lockas kommunpolitiker att bygga ”aktivitetsbaserade” skolor, som är ett fint ord för lägre lokalkostnad eftersom varje elev inte har sin fasta bänk i sitt fasta klassrum.

Det finns också en ideologisk överbyggnad, som uttrycktes tydligt av Ylva Johansson, S, när hon var skolminister 1997:

”I idealskolan finns inga stängda klassrum eller korridorer, ingen klocka som ringer var 40:e minut, inga fasta lektionspass.” I stället skulle eleverna hålla på ”med olika saker, i olika rum, vid olika tider, ungefär som på en arbetsplats”. 

Socialdemokraternas 30 år gamla vision har testats i praktiken. I klassrumslösa skolor med glasväggar mot korridoren har man sett fallande skolresultat. Det blir stökigt och svårt med koncentrationen.

Liberalerna är alltså rätt ute när de kräver klassiska skolbyggnader – även om förslaget är löst i kanterna. Innan Göran Persson kommunaliserade skolan var det reglerat hur en skola skulle se ut. Det går att göra igen.

Det är också en signal: Vi är beredda att betala för att eleverna ska mötas av något vackert. Kunskap är viktigt, därför ska skolor vara palats.

Linda Jerneck är biträdande politisk redaktör på Expressen. Läs fler av hennes texter här.

LÄS MER: Fyra i varje klass är dömda att misslyckasLÄS MER: Först pennan, sen plattan – allt annat är vansinne