share-arrowDela
unsaveSpara
expand-left
helskärm
Riksbankschef Erik Thedéen. Foto: Lars Schröder/TT
Från hotande räntechock till att det egentligen skulle behövas en sänkning.
Det har svängt fort i svensk ekonomi den senaste tiden. Bankerna som var tidiga med att höja de korta bolåneräntorna har svarat för ett präktigt självmål.
Riksbanken lämnade på torsdagen räntan oförändrad.
Det var väntat men är ändå goda nyheter och en lättnad för många.
Budskapet från Riksbanken är att läget är väldigt osäkert på grund av kriget i Iran men att det bästa är att vänta och se.
För inte länge sedan såg det ut som om kriget skulle utlösa en inflationschock och därmed tvinga fram räntehöjningar från centralbankerna. På marknaden steg räntorna kraftigt.
Riksbanken höll huvudet kallt och lät räntan ligga vid sitt besked den 19:e mars.
Svenska banker var däremot lite mer ivriga.
Sverige går i motsatt riktning
I början av april höjde en lång rad svenska banker sina korta bolåneräntor. Det var väldigt raskt marscherat, givet att osäkerheten om vart kriget i Iran ska ta vägen hela tiden har varit monumental och ändrats timme för timme, liksom därmed räntor, aktiekurser och oljepriser.
Bankerna kunde visserligen peka på att de korta räntorna på marknaden gått upp även utan en höjning från Riksbanken, men samtidigt lät de sparräntorna ligga kvar runt nollan på de flesta konton. Ingen marknadsanpassning där inte.
Det syntes i statistiken för mars där SCB konstaterade att räntorna på bolån ökat med 0,12 procentenheter i mars men inlåningsräntorna med bara 0,01 procent.
expand-left
helskärm
I början av april höjde en lång rad svenska banker sina korta bolåneräntor. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Något som till och med fick den annars ganska försiktiga riksbankschefen Erik Thedéen att ilskna till och läxa upp bankerna i en SVT-intervju.
Irritationen är lätt att förstå. Vad är poängen med att Riksbanken ska vara kylig om bankerna är skjutglada och höjer räntan vid minsta oro?
En dryg månad senare vet vi mer. Inflationen har stigit, i euroländerna ökade den i april till 3 procent, enligt preliminära siffror.
Men i Sverige har det gått i motsatt riktning. Siffrorna från SCB:s så kallade snabb-KPI på onsdagen visade att konsumentprisindex backade med 0,1 procent i april, alltså sjönk priserna. Räknat med fast ränta, KPIF, var inflationen 0,8 procent, långt under målet på 2 procent.
Matmomsen är en orsak men förklarar inte hela raset.
I stället verkar det handla om en fortsatt seg konjunktur i konungariket.
Vad är det som pågår?
Även om ekonomin visade vissa livstecken i mars har 2026 börjat ganska uselt och då har effekterna av kriget ännu inte slagit igenom. Riksbanken lyfter fram att svensk tillväxt var oväntat svag i början på året.
På onsdagen skruvade regeringen ned sin BNP-prognos för 2026 ännu en gång.
Detta trots att ekonomin är stimulerad med en av de saftigare valfläskbudgetar som har skådats med åtgärder för 80 miljarder kronor.
Det är relevant att börja fråga sig vad det är som pågår. Varför lyfter det aldrig?
Tidigare förväntningar om flera snabba räntehöjningar från Riksbanken är i princip borta. På onsdagen kom Swedbank med en ny prognos där räntan ligger still både under 2026 och 2027. Marknadsräntorna har också fallit tillbaka.
Kan behöva höja räntan
Både den låga inflationen och den svaga konjunkturen skulle egentligen motivera en räntesänkning från Riksbanken. Minns att vi haft minusränta under perioder med klart högre inflation och starkare konjunktur än i dag (även om det var en dålig idé).
Det framstår ändå som klokt av Riksbanken att avvakta. Det kan som sagt svänga fort och faran är inte över.
Eller som myndigheten skriver:
”Osäkerheten är betydande och utvecklingen manar till vaksamhet. Skulle kriget bedömas få stora effekter på den globala ekonomin och leda till en bred och varaktig inflationsuppgång skulle Riksbanken behöva höja styrräntan”.
expand-left
helskärm
Riksbanken har uppträtt vuxet, som sig bör för en samhällsviktig institution när det är kris, skriver Andreas Cervenka. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Det vore högst osannolikt om inflationen inte skulle ta fart även i Sverige.
Men eftersom vi bokstavligt talat börjar på noll är säkerhetsutrymmet stort innan Riksbanken behöver agera.
Hotet om en räntechock kan läggas åt sidan, i all fall tills vidare. Att kriget lär påverka konjunkturen är illa nog.
Riksbanken har uppträtt vuxet, som sig bör för en samhällsviktig institution när det är kris.
Riktigt samma sak kan inte sägas om bankerna.
Sedan april har deras aktier visserligen stigit på börsen.
Men knappast hos kunderna.
Eller som Erik Thedéen med en syrlig underdrift konstaterade i SVT-intervjun om räntehöjningarna:
”Det är knappast något som stärker förtroendet”.
FAKTASå funkar räntanVad är ränta?
Ränta är som en avgift man betalar till banken för att få låna pengar, till exempel för att köpa en bostad.
Vad betyder det när Riksbanken sänker styrräntan?
När Riksbanken sänker styrräntan blir det billigare för bankerna att låna pengar av varandra och av Riksbanken. Det gör att bankerna ofta sänker sina räntor också, till exempel räntan på bostadslån.
Hur påverkar det hushållen?
- För de med bostadslån: Om räntan sänks, blir det billigare för de som har lån att betala tillbaka. Tänk dig att en familj betalar 5 000 kronor i ränta varje månad på sitt lån. Om räntan sänks, kanske de bara behöver betala 4 500 kronor istället. De har alltså mer pengar kvar varje månad att lägga på annat, som mat eller sparande.
- För de utan bostadslån: Om du inte har lån, märker du kanske inte av ränteändringen direkt. Men det kan ändå påverka dig på andra sätt:
- Billigare att låna: Om du vill ta ett lån för något annat, som en bil eller en resa, kan det bli billigare för dig.
- Ekonomin i samhället: När det blir billigare att låna, är det fler som vill låna pengar. Det gör att folk köper mer saker och företag investerar mer, vilket kan få ekonomin att växa. Det kan leda till fler jobb och bättre löner.
Varför sänker Riksbanken räntan?
Riksbanken sänker räntan när de vill få fart på ekonomin, till exempel om folk handlar mindre eller om företag drar ner på sin verksamhet. Genom att göra det billigare att låna pengar, hoppas de att fler ska spendera mer, vilket hjälper ekonomin att växa.
Sammanfattning
Om räntan sänks blir det billigare att låna pengar, vilket är bra för dem med lån. De som inte har lån påverkas indirekt eftersom ekonomin kan få en skjuts framåt, vilket kan skapa fler jobb och bättre löner.
ⓘ Sammanfattningen är gjord med stöd av AI-verktyg från OpenAI och kvalitetssäkrad av Aftonbladet. Läs vår AI-policy här.
Läs mer