Alla älskar vi våra filmer och det magiska med filmernas värld är att de är rent subjektiva. De filmerna du älskar hatar kanske någon annan. Sen finns det ju de där filmerna som universellt är älskade av typ alla man stöter på. Men så har det inte alltid varit. Inte bland journalisterna i filmpressen.

Så häng med för nu jävlar ska vi garva lite åt uppblåsta filmjournalister som uppenbarligen inte förstod någonting! Här kommer tio älskade klassiker som hatades av pressen när de kom.

Läs också: 10 gånger då MovieZines kritiker hade så in i helvete fel

10. Psycho (1960)

När Alfred Hitchcock släppte sitt framtida mästerverk på bio chockerades både kritiker och publik. Inte kunde man väl döda huvudpersonen redan efter 45 minuter?! Det bröt ju mot alla regler och vilseledde publiken! Vidare var man arga över nakenheten och mordscenerna i filmen – något som var ovanligt år 1960.

Filmen beskrevs därför som vulgär, osmaklig och sjuklig. Hitchcock själv kritiserades som billig och sensationalistisk, som gjort en exploitationfilm och själva twisten på slutet ansågs löjlig. Idag är det annat ljud i skällan då ”Psycho” anses vara en av de bästa filmerna som gjorts och en film som ofta studeras och analyseras.

Läs också: 10 skräckälskare tipsar om de absolut läskigaste filmerna de sett

9. Fight Club (1999)

När David Finchers klockrena satir om manlighet och konsumtion släpptes klagades det högljutt från media att filmen var farlig och våldsglorifierande. Den hyllade anarki och manlig aggression och kritikerna oroade sig för hur den skulle radikalisera män i 20-30 årsåldern.

Entertainment Weekly kallade den tom nihilism utan substans och att budskapet om konsumtionssamhällets tomhet var övertydligt men ändå innehållslöst. Idag anses “Fight Club” vara en av de vassaste satirerna som producerats om manlighet,  alienation och överkonsumtion. Ironin i det hela är att just det som kritikerna hatade med filmen är just det som filmen satiriserar och kritiserar.

8. Scarface (1983)

Likt ”Fight Club” kritiserades ”Scarface” hårt av pressen för att vara våldsglorifierande och sakna moralisk kompass då man menade att den hyllade en knarkkung. Kritikerna oroade sig även här för hur den skulle påverka unga män. En kritik som till viss del bär tyngd då filmen skulle bli väldigt populär i kriminella miljöer genom åren.

Brian De Palmas regi kallades vidare smaklös och vulgär. Även Al Pacinos skådespel som Tony Montana attackerades som en karikatyr och en tecknad figur. Men med åren skulle många kritiker ändra åsikt, bland annat legendariske Roger Ebert och filmen blev med tiden stilbildande och anses idag vara en av de bästa gangsterfilmerna som gjorts.

7. Sällskapsresan (1980)

Även några älskade svenska filmer återfinns på denna lista över filmer som initialt blev bespottade av pressen. Det är kanske svårt att tro då “Sällskapsresan” fortfarande är en av svenska filmhistoriens största biosuccéer, men när det begav sig kallades den för fånig, buskis, ej rolig och Lasse Åberg sågades både som skådespelare och regissör.

Filmpressen från denna tid fick med tiden äta sin egen skit då “Sällskapsresan” idag är en milstolpe inom svensk filmkultur. Den som hävdar något annat är en av de 107 svenskar som fick gonorré, som det så vackert stod på Berras t-shirt

6. The Shining (1980)

Stanley Kubricks ”The Shining” listas ofta som en av de bästa skräckfilmerna som någonsin gjorts och än idag analyseras och studeras den. Både inom filmvetenskapen men också i rena dokumentärer som producerats enbart för att analysera skiten ur filmen. Journalisterna tyckte dock annorlunda och kallade filmen kall utan mänsklig kärna.

Karaktärerna saknade utveckling och Jack Nicholson ansågs spela över samtidigt som Shelley Duvall blev nominerad till en Razzie till följd av mediernas kritik av henne. Kubrick själv fick kängor i storlek som passar Lebron James då man ansåg hans regi vara för seg och för symbolisk utan att vara tydlig. Det sistnämnda höll Stephen King med om, som känt hatade adaptionen av hans verk, och kallade den en Cadillac utan motor. Själv anser jag att kritikerna och King hade kunnat få tillbringa en natt i rum 237

5. Varning för Jönssonligan (1981)

En annan svensk kär klassiker som inte klarade sig undan kritikernas vrede var allas älskade ”Jönssonligan.” 1981 slog denna remake av danska ”Olsenbanden” ner som en blixt från klar himmel. Genast blev Sickan, Vanheden och Rocky (innan han blev ersatt av Dynamit-Harry och senare bortglömd) älskade av publiken och ett med det svenska folket.

De där präktiga journalisterna på de fina innerstadstidningarna ansåg dock detta vara barnslig buskis med löjlig humor och slapstick som inte höll måttet för fem öre. Deras plan att försöka sänka filmen flög dock inte och “Jönssonligan” är idag ett självklart barndomsminne för många och en lika självklar del av svensk populärkultur.

Läs också: Lysande, Sickan! Vi rankar Jönssonligans 10 mest ikoniska scener

4. Ensam hemma (1990)

Få andra filmer toppar listorna över tidernas bästa julfilmer lika ofta som ”Ensam hemma”. Chris Columbus underbara saga om Kevin som försvarar sitt hus mot inbrottstjuvar har hos många blivit en årlig tradition att titta på i juletider. Lika självklar som Kalle Anka på julafton här i Sverige som i ständig tävling med ”Die Hard” om den bästa julfilmen i modern tid.

Men 1990 i samband med filmens release tyckte pressen annorlunda. Det gnälldes primärt på den slapstickhumor som levererades och som man menade på lämnade en dålig eftersmak. Chicago Tribune klagade också på Kevins fällor i slutet som var alldeles för orealistiska för en 8-åring att komma på. Jotjena här var det tydligen så viktigt med realism i en familjekomedi. Dessa tråkmånsar borde Harry och Marv besökt istället.

3. The Thing (1982)

När “The Thing” släpptes kallade pressen den för grotesk, äcklig och fylld av platta karaktärer. Journalisterna såg den som en ytlig monsterfilm som försökte kopiera “Alien” och missade den psykologiska aspekten om paranoia i en grupp. Det gick så långt att regissör John Carpenter själv mådde psykiskt dåligt över hur pressen behandlade hans film och blev sedermera väldigt deprimerad. Något som han talat om flera gånger i intervjuer.

Han har också talat sig lika varm i samma intervjuer om hur han därefter för evigt räckte långfingret åt pressen eftersom tiden till slut bevisade dem alla fel. “The Thing” anses idag som en av de bästa skräckfilmerna som gjorts och detta med rätta. Carpenter visste hur man spelade på paranoia och Rob Bottins skräckeffekter håller än idag!

Läs också: Varning: 10 body-horror-filmer som gör fysiskt ont att se

2. Blade Runner (1982)

Idag återfinns Ridley Scotts mästerverk “Blade Runner” på listor och rankningar när filmhistoriens bästa science fiction-rullar ska koras. Men 1982 var det andra bullar bland journalisterna. Filmen ansågs vara tråkig, pretentiös, händelselös och alldeles för obegriplig. The Los Angeles Times kallade till och med den ”Blade Crawler” på grund av dess slöa tempo.

Till journalisternas försvar ska det dock påpekas att filmen har ju som bekant släppts i femtioelva olika versioner genom åren och den initiala bioversionen anses ofta vara den sämsta versionen. Trots det dyker det dock upp en och annan som fortfarande anser även de bättre versionerna av “Blade Runner” vara skit. Till dem säger jag bara att deras åsikter en vacker dag kommer vara ”lost in time, like tears in rain”.

1. Rymdimperiet slår tillbaka (1980)

När Star Wars-filmerna ofta ska rankas är det ingen ögonöppnare att “Rymdimperiet slår tillbaka” eller “The Empire Strikes Back”, på engelska, återfinns på första platsen. Filmen är episk och bombastisk men också mörk och tragisk. Och det var just detta mörker som fick bland annat The New York Times att se rött.

Där man ansåg att ettan hade varit en hoppfull och optimistisk rymdopera fylld av positivitet och färgglada karaktärer ansåg man att tvåan var en deprimerad film utan riktig final. Cliffhangern på slutet gick helt enkelt inte hem hos dem. Så här i efterhand kan det väl bara konstateras att pressen inte förstod ett skit och att Kraften absolut inte var med dem.

Läs också: Vad hände sen? Här är 10 filmer som förtjänar en uppföljare

Läs också: 10 filmer ni absolut inte skall se på första dejten