Att jordnötsallergiska barn gradvis kan bygga upp toleransen genom att under kontrollerade former äta först mycket små mängder jordnötsprotein, för att sedan gradvis trappa upp dosen, har visats i flera studier. Att barn med jordnötsallergi ska kunna få oral immunterapi (OIT), som behandlingsformen kallas, har också hög prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för allergivård, som Läkartidningen nyligen har rapporterat om.
Nu har treårsdata från den svenska studien SMACHO (Small children OIT study) publicerats i Lancet Regional Health – Europe. Resultatet går i linje med vad tidigare studier, till exempel POSEIDON-studien (Peanut oral immunotherapy study of early intervention for desensitization) samt forskarnas egna ettårsdata, som publicerades för två år sedan, redan har visat.
Annons
Forskarna är mycket nöjda med sina resultat.
– Vi har både bäst effekt och bäst säkerhetsprofil av alla studier som hittills är publicerade. Vi maxade säkerheten och uppdoserade med långa intervall, så att barnen skulle hinna vänja sig, säger Anna Asarnoj, barnläkare och docent i pediatrik vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Karolinska institutet och ansvarig forskare bakom studien.
Anna Asarnoj, barnläkare och docent i pediatrik vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Karolinska institutet.
Foto: Alexander Donka
I studien ingick 75 jordnötsallergiska barn mellan 1 och 3 år. Vid studiestart reagerade vissa barn redan vid 28 mg jordnötsprotein – andra klarade upp till 278 mg utan att få symtom. 50 av barnen lottades till aktiv behandling med långsam uppdosering var 4:e–6:e vecka och därefter en daglig underhållsdos på 285 mg jordnötsprotein i form av tre »jordnötskrokar«, motsvarande 1,5 jordnöt, medan 25 barn placerades i kontrollgruppen och fick undvika jordnöt helt.
Annons
Efter 1 år klarade 7 av 10 barn med aktiv behandling av 750 mg jordnötsprotein – ungefär 3,5 jordnötter – utan att reagera. Efter 3 års behandling, följt av ett uppehåll på 4–6 veckor när inte heller barnen med aktiv behandling skulle äta några jordnötter, klarade 8 av 10 barn det slutgiltiga provokationstestet med 750 mg jordnötsprotein.
– Då räknar vi även med »drop-outs«. Av dem som fullföljde klarade 98 procent, alla utom ett barn, hela behandlingen, säger Anna Asarnoj.
Före den jordnötsfria perioden tolererade även det barnet testet. Forskarna vet inte varför just det barnet tappade toleransen under behandlingsuppehållet.
Många tålde dock mycket mer än 750 mg.
– I slutänden tålde barnen i genomsnitt 5 000 mg jordnötsprotein utan symtom, inte ens några prickar. Vi såg inget samband mellan hur allergisk man var vid start och hur det gick sedan, säger Anna Asarnoj.
Forskarnas protokoll med långsam upptrappning kan absolut användas i kliniken, menar hon.
Är det detta protokoll som kommer att användas nu när tusentals barn ska behandlas i Sverige?
– Vi tycker ju det, det är inte beslutat än, säger hon.
Biverkningar inträffade, men de flesta var lindriga. Två barn fick dock så allvarliga biverkningar under uppdoseringsfasen att de behövde adrenalin i hemmet. Ett av barnen drabbades två gånger och hoppade av studien.
– Det är inte helt riskfritt. Men om man väger risk mot nytta så är bedömningen att nyttan är större än risken, säger Anna Asarnoj.
Efter 3 års behandling klarade 8 av 10 barn som fått oral immunterapi mot jordnötsallergi av att äta 750 mg jordnötsprotein.
Foto: Mostphotos
En kanadensisk studie tyder på att även ännu lägre underhållsdoser än den som testats i Sverige har effekt. I studien ingick 51 barn mellan 7 och 13 år. De lottades till att antingen få 300 mg jordnötsprotein, 30 mg jordnötsprotein eller till en kontrollgrupp.
»Vi fann bättre säkerhet för 30 mg-gruppen jämfört med 300 mg-gruppen, med liknande kliniska resultat och laboratorieresultat«, skriver Julia Upton, professor i pediatrik vid University of Toronto, som står bakom studien, i ett mejl till Läkartidningen.
Vilka är fördelarna med en lägre underhållsdos?
»Låga doser verkar förbättra säkerheten, tolerabiliteten och följsamheten. Men syftet var inte att visa att 30 mg är tillräckligt, utan snarare att även små doser kan vara effektiva och därmed ge fler behandlingsalternativ. Det minskar också antalet dosökningar som behövs. Men den perfekta underhållsdosen är ännu inte fastställd. Forskningen kring låga underhållsdoser utvecklas fortfarande«, skriver hon.
Barnen i hennes studie var betydligt äldre än barnen i den svenska, vilket gör att studierna inte utan vidare kan jämföras.
»Den svenska studien stärker evidensen för att en underhållsdos på 300 mg ger ett viktigt skydd mot jordnötter. Alla studier på småbarn har pekat åt samma håll: att behandling av små barn verkar vara säker och effektiv och att vissa till och med kan uppnå remission. Många allergologer anser att vi redan nu har tillräckligt med evidens för att behandla små barn«, anser Julia Upton.
Enligt Anna Asarnoj är det tydligt att effekten blir lite sämre med så låg underhållsdos som 30 mg.
– Men jag tycker ändå att det här är jätteintressant. Det gäller att hitta lägsta möjliga dos som ger god effekt vid jordnötsallergi. Men vi har en tillräckligt bra säkerhetsprofil i vår studie. Studien som ligger till grund för läkemedlet Palforzia mot jordnötsallergi bygger på 300 mg underhållsdos. Det läkemedlet har ju gått igenom alla läkemedelsprocesser, säger hon.
Förutom den optimala underhållsdosen återstår också ett annat frågetecken, och det är hur länge man måste fortsätta att äta jordnötter för att inte få tillbaka sin allergi. Här har forskarna ännu inget svar.
– Men vi kommer att göra en långtidsuppföljning nu för att se hur det går i det långa loppet, säger Anna Asarnoj.