Publicerad 15 sep 2025 kl 05.00
Föräldrar som hotar eller slår lärare måste behandlas med järnhandskar.
Hotfulla föräldrar är inget ovanligt i svensk skola. De måste sättas åt hårdare.
Foto: Viktoria Bank/TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Pappor som hotar med våld och mammor som mejlar aggressivt dygnet runt. Fenomenet med aggressiva vårdnadshavare har vuxit till en epidemi i svensk skola, inte minst i storstäderna.
Var fjärde lärare på fritids och var femte låg- och mellanstadielärare har hotats av vreda föräldrar det senaste året, enligt lärarnas fackförbund.
En av 20 har fått utstå hot om våld minst ett par gånger under det gångna året. Två till tre procent har utsatts för våld, också det minst ett par gånger, skriver Vi lärare.
Det är friskolesystemet och dess kundlogik som har skapat föräldramonstren, menar Anna Olskog, bas för facket Sveriges Lärare. Det kan möjligen ligga något litet i det. Men det är knappast den viktigaste förklaringen.
Att vara kund leder inte per automatik till aggressivitet. Och socialsekreterares ökande utsatthet kan inte skyllas på någon friskoleeffekt.
”Minskade resurser” är en annan kär förklaring från lärarhåll. Men inte heller den faktorn har en självklar koppling till svinaktigt beteende.
Lärarfacken lyfter helt enkelt fram sådant som man generellt brinner för: ett avskaffat friskolesystem och allmänt mer resurser.
Svensk skola måste bli bättre på att försvara lärarkåren och värna deras arbetsmiljö.
Men det hindrar inte att forskare borde ta sig an den oroande trenden med aggressiva föräldrar. När, var och varför är så många av dem så hotfulla?
Oavsett orsakerna måste skolor bekämpa föräldrars oacceptabla eller rentav kriminella beteenden. Här finns helt uppenbart mycket att göra.
På fem år har till exempel bara ett 30-tal föräldrar fått tillträdesförbud på sina barns skola. 30 – det är en ynklig siffra när uppemot en fjärdedel av lärarna har hotats. Men den illustrerar vissa problem i svensk skola.
Skolledningar reagerar inte alltid skarpt nog på hot och våld. Det händer till och med att rektor eller huvudman vill tysta lärare som larmar, då skolan värnar om sitt goda rykte. Man vill attrahera elever, inte bli av med dem för att man har tillrättvisat deras hemska föräldrar.
Den sortens tystnadskultur kan förstås också leda till att lärare inte ens vågar larma.
Lärare kan låta bli att anmäla av andra skäl. Till exempel för att hot och våld på jobbet har blivit vardag. Eller för att det inte händer särskilt mycket om de anmäler, ens om ledningen står på lärarens sida. Vilket i sin tur kan bero på att lagar och regler är otydliga eller för snålt tilltagna.
Svensk skola måste bli bättre på att försvara lärarkåren och värna deras arbetsmiljö. Hårt måste sättas mot hårt. Allt som kan måste polisanmälas. Skolledningar som inte agerar bör skamstämplas offentligt. Huvudmän och rektorer måste få klara och kraftfulla befogenheter.
Om hoten inte motarbetas kommer det inte att gå att rekrytera framtidens lärare.
LÄS MER: Elever som skallar sin lärare måste stängas av
