Uppdaterad 30 jul 2026 kl 09.57Publicerad 30 jul 2026 kl 05.30
I dag är dagen då vi på jorden egentligen förbrukat våra resurser för året: Overshoot day.
Eller?
Beräkningarna bakom är missvisande. Och om alla levde som svenskar hade vi inte behövt någon Overshoot day, skriver Johanna Trapp, Timbro.
Johanna Trapp är projektledare vid marknadsliberala tankesmedjan Timbros miljöinstitut.
Foto: Timbro
Öppna bild i helskärm
”Enligt originalberäkningarna är det bara länder som Indien, Kenya och Bangladesh (bilden) som inte har någon Overshoot day”, skriver Johanna Trapp.
Foto: SYED MAHABUBUL KADER / STELLA PICTURES
Öppna bild i helskärm
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. I dag, den 30 juli, infaller den så kallade globala Overshoot day, dagen mänskligheten använt slut på jordens resurser för året enligt Global Footprint Network. Den svenska motsvarigheten inföll 4 april. Liksom varje år uppmärksammades dagen av organisationer, partier och företag i Sverige, som bland annat Miljöpartiet, Naturskyddsföreningen, SVT, Svanen och SWECO. Påståendet att det krävs fyra jordklot om alla levde som svenskar är en effektiv krok, men den stämmer inte. Timbro har granskat Overshoot day, som visar sig vara mycket missvisande. Snarare är det så att om alla levde som svenskar hade det inte funnits någon Overshoot day.
Overshoot day påstås mäta hur snabbt mänskligheten förbrukar jordens biologiska budget genom att översätta växthusgaser och vissa valda faktorer till en fiktiv skogsyta. Men måttet vilar på en rad godtyckliga antaganden och extremt konservativa schablonvärden för hur mycket koldioxid skogen faktiskt binder, vilket blåser upp behovet av tänkta jordklot på ett missvisande sätt.
Modellen väger samman sex parametrar: åkermark, betesmark, skogsmark, fiskevatten, bebyggd yta och koldioxidyta. Overshoot days egen analys konstaterar dock att alla dessa finns i balans eller i överflöd utom koldioxid och bebyggelse, men ändå räknar de som om alla resurser överutnyttjas. Overshoot day handlar i praktiken om hur mycket yta som hade behövts för att plantera fiktiva träd, vilket inte är ett särskilt realistiskt sätt att sänka utsläpp på.
Rebellmammorna demonstrerar på Sergels torg i Stockholm under Sveriges ”Overshoot day” (Den ekologiska skuldens dag) 2024.
Foto: Caisa Rasmussen / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Om modellens extremt låga schablonvärde för skogens kolinbindning ersätts med ett fortsatt konservativt, men mer realistiskt värde, flyttas Sveriges Overshoot day direkt fram från den 4 april till den 18 maj. Modellen konstruerar teoretiska underskott även för resurser där det i verkligheten finns balans eller överskott. Om man därför, utöver kolinbindningen, bara ställer koldioxidutsläpp och bebyggelse mot den reella biokapaciteten, förändras bilden helt. Lägger vi samman dessa båda korrigeringar hamnar Sverige på 433 dagar. Korrigerar vi för modellens orimliga antaganden kollapsar den alltså helt: Sverige har då ingen Overshoot Day längre, eftersom vårt årliga uttag ryms inom ett kalenderårs kapacitet.
Enligt originalberäkningarna är det bara länder som Indien, Kenya och Bangladesh som inte har någon Overshoot day. Anledningen till det är inte att de har hittat en magisk grön teknik, utan att miljontals människor lever i extrem fattigdom och saknar tillgång till rinnande vatten, el, sophantering och ordentliga bostäder. Att göra länder med utbredd fattigdom till miljöideal är en moralisk och intellektuell återvändsgränd. Inget land som lever inom Overshoot days snäva ramar har lyckats sänka sina utsläpp på ett hållbart sätt.
Tänk om hela världen levde som svenskar.
Det skulle innebära att hela världens elförsörjning skulle bli fossilfri – en gigantisk förändring då cirka 70 procent av världens elrelaterade utsläpp i dag kommer från kol.
Det skulle innebära att hela världen skulle ha ett högt pris på koldioxid, likt den svenska koldioxidskatten eller EU:s utsläppshandel.
Det skulle innebära att extrem fattigdom utrotades. Välstånd, demokrati och fungerande infrastruktur skulle bli global standard.
Världen har verkliga miljö- och klimatutmaningar som kräver seriösa lösningar, men Overshoot day skymmer vägen framåt. Lösningen är inte utvecklingsfientlig pessimism eller hemmasnickrade mått. Om alla levde som svenskar hade jordens resurser räckt, och mänskligheten hade haft det betydligt bättre. Det är dags att skrota Overshoot day.
Av Johanna Trapp
projektledare, Timbro Miljöinstitut