Publicerad 23 sep 2025 kl 19.13Uppdaterad kl 19.46
Ryssland har på kort tid kränkt europeiska länders luftrum med drönare och stridsflyg.
Varför trappar man upp de fientliga aktiviteterna nu? Vilka konsekvenser kan det få?
Kjell Engelbrekt, professor vid Försvarshögskolan, ger några möjliga förklaringar.
Kremls nya robotbeslut • ”Ingen ska tvivla.”
De ryska fientliga aktiviteterna mot EU-länder har ökat på sistone.
Foto: VALERIY SHARIFULIN / SPUTNIK / KREMLIN POOL / EPA
Öppna bild i helskärm
Häromveckan sköts 19 ryska drönare ner i Polen. Kort efter det kränkte en rysk drönare rumänskt luftrum. Några dagar senare kränkte tre ryska stridsflyg estniskt luftrum i tolv minuter. Nu misstänks Ryssland ligga bakom drönarincidenterna vid flygplatserna i Köpenhamn och Oslo.
Vad handlar det här om? Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, pekar på tre möjliga huvudmotiv.
Efter kränkningen av estniskt luftrum, som pågick i tolv minuter, är det uppenbart att Natos avskräckning inte fungerar, menar professor Kjell Engelbrekt.
Foto: Försvarshögskolan
Öppna bild i helskärmIngen europeisk trupp i Ukraina
Just nu pågår överläggningar om, och under vilka förutsättningar, EU-länder kan skicka militär trupp till Ukraina.
– Jag har resonerat kring att man vill visa att man inte förlorar initiativet i kriget och det har att göra med att det pågår överläggningar kring en europeisk militär närvaro i framför allt västra Ukraina. Jag tror att det kan vara det här som Ryssland reagerar på och att man försöker distrahera från den processen, säger Kjell Engelbrekt.
Ryssland ger sig på länderna i nordöstra Europa för att stödet till Ukraina är starkast här, menar professorn.
– Moskva försöker få oss att tänka: Kan ni verkligen avvara resurser till en stryka i Ukraina eller behöver ni dem själva?
Kjell Engelbrekt tror att man både vill pressa politiker och militärer, och skapa oro hos befolkningarna.
Vill skapa oenighet
Kjell Engelbrekt tror att man från rysk sida vill skapa splittring mellan framför allt Europa och USA, men kanske också mellan olika europeiska länder angående hur hotet från Ryssland ska bemötas.
Vad kan Nato göra för att stoppa den ryska upptrappningen? Det absolut viktigaste, säger professorn, är att man ”ser till att det finns en robust respons på Nato-sidan.”
– Nato har ju ett strategiskt koncept som bygger dels på avskräckning och dels på försvar. Försvar är ju det man använder när man inte längre kan avskräcka. Det vi helst önskar oss är att avskräckningen fungerar. När Ryssland agerar på det sätt man gör ser det ju inte ut som att avskräckningen fungerar. Då måste den göras mer robust helt enkelt, säger Kjell Engelbrekt och fortsätter:
– Här ska det vara ett robust svar som är tydligt. Annars fungerar inte avskräckningen särskilt bra.
Svenska plan gick upp för att markera mot de ryska planen som kränkte estniskt luftrum.
Foto: FÖRSVARSMAKTEN / AFP / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Luftrumskränkningen i Estland, som pågick i hela tolv minuter, visar att den ryska respekten för Nato-länderna är låg, menar professorn.
– Om man visar denna brist på respekt bör insatsreglerna göras mer robusta. Det kan handla om att man först skjuter ett varningsskott och om inte det ger effekt inom en viss tidsram, några minuter, så avger man verkanseld mot flygplanet – skjuter ner det helt enkelt. Om man har den typen av insatsregler kommer inte det här upprepas, tror jag, säger Kjell Engelbrekt och fortsätter:
Annons
– Men det är inte säkert att det är insatsreglerna det är fel på, det kan ha varit att kommunikationen och beslutskedjan inte fungerade som den ska.
Bättre förhandlingsposition
Det är också möjligt att den ryska fientliga aktiviteten mot länder i Europa syftar till att förbättra landets förhandlingsposition. Vi går mot kallare tider och under höst och vinter är det svårt att avancera på marken. Även om man bedömer att man har manskap, utrustning och ekonomi för att ”växla upp” igen i vår är det inte säkert att man kommer mycket längre då.
– Man har fastnat i en situation där det finns en slags militär jämvikt och jag tror att man från rysk sida försöker hamna i ett så bra förhandlingsläge som möjligt, säger Kjell Engelbrekt.
LÄS MER: Nato fördömer ryska kränkningarnaLÄS MER: Paasikivi om risken för storkrig: ”Går inte att vara helt säker”Litauens utspel efter ryska planen.