Göran Eriksson visar med fingrarna på sin hals. Här upptäckte han 2001 den lymfkörtelcancer som sedan präglat hans liv. Samma blodcancerform tog livet av hans far när Göran var ett år.
Göran Eriksson är gammal elitspelare i bandy. Men den tuffaste matchen har varit mot cancern.
Foto: Adam Wrafter
– De sa att min cancer kanske var obotlig, säger Göran när han berättar sin sjukdomshistoria.
Den handlar om cellgifter, strålning och stamcellsbyten, och om hur han på grund av medicinernas effekter fått diabetes och livshotande blodförgiftning.
När cancern för något år kom tillbaka ytterligare en gång, kanske den tionde, fick han ett val: Ville han ta en tablett dagligen resten av livet – en cancermedicin han läst om inte hade så bra effekt? Eller ville han delta i en ny studie av forskare från Uppsala universitet?
Hittills var behandlingen bara testad på möss. Göran skulle bli den första människan.
– Valet var enkelt. Jag gick med i studien, säger han.
Hösten 2024, en månad efter behandlingen, åker Göran från sörmländska Oxelösund till Uppsala, en resa han gjort många gånger förr som elitspelare i bandy. Men nu ska han få sin första dom av professor Gunilla Enblad, överläkare på cancerkliniken som ansvarar för genomförandet av studien.
Hon har tittat på de färska bilderna av Görans kropp.
– Gunilla satt nästan och hoppade vid bordet när jag kom, hon var bara ett enda stort smil. För det var tomt på bilden, ingen cancer fanns kvar. Allt var borta, minns Göran.
Gunilla Enblad är professor och överläkare på onkologkliniken på Akademiska sjukhuset. Där har hon och Mats Hellström, läkare, följt Göran Eriksson.
Foto: Adam Wrafter
UNT träffar honom och Gunilla Enblad på Akademiska tillsammans med professor Magnus Essand och forskaren Di Yu, som ligger bakom behandlingen.
Hon berättar om hur hon bara inte kunde hålla tillbaka känslorna den där dagen. Di Yu minns i sin tur telefonsamtalet där Gunilla berättade att cancern i Göran var puts väck.
Magnus Essand, Mats Hellström och Di Yu kunde konstatera att lätt feber var den enda biverkning Göran känt av.
Foto: Adam Wrafter
– Vi har lagt mer än tio år i laboratoriet för att utveckla det här, och det finaste man kan få tillbaka som forskare är att en patient blir hjälpt. Nu verkade det ha hänt. Jag började nästan gråta, säger Di Yu.
Han blev så glad att han rusade till Magnus Essands kontor.
– Jag satt i möte men han hoppade bara rakt in. Förstås var det ett superskönt besked, säger Magnus Essand.
Di Yu och Magnus Essand är Uppsalaforskarna bakom den nya lovande behandlingstekniken. De har bildat företaget Elicera Therapeutics som i dag bekostar modifieringen av cellerna i studien.
Foto: Adam Wrafter
Och det var inte bara det att cancern såg ut att ha bekämpats på kort tid, med lägsta dosen. Förutom lite lätt feber de första dagarna efter behandling har Göran inte haft några biverkningar. Och det är framförallt säkerheten som testas i en första studie.
– Vi var rädda för biverkningar och såg till att intensivvården var beredda. Så att cancern helt försvann var en jättebonus, säger Magnus Essand.
Nu har det gått mer än nio månader.
– Cancern är fortfarande borta. Det känns som ett mirakel, även om jag vet att det är forskning, säger han.
Jag började nästan gråta
Di Yu
Forskare
Ja, vad är det egentligen Magnus Essand och Di Yu har gjort?
Jo, de har hittat ett sätt att plocka ut en viss sorts celler ur kroppen, modifiera deras DNA och utrusta dem med särskilda egenskaper. Det görs genom att ett virus tillförs till cellen. Så när de virusarmerade cellerna förs tillbaka in i kroppen hittar de cancercellerna och börjar bekämpa dem, förinta dem.
Så går Car-t-cellsterapi till i praktiken.
Foto: Uppsala universitet/Bio render
– Första gången jag hörde om det här kändes det som science fiction; att plocka ut patientens egna celler och utrusta dem för att de ska hitta och bekämpa cancercellerna. Men nu är vi här. Göran är ju inte science fiction, han är högst verklig, säger Gunilla Enblad.
”Göran är inte science fiction. Han är högst verklig”, säger överläkare Gunilla Enblad.
Foto: Adam Wrafter
Det är en perfekt armé av målsökande anticancerkrigare Uppsalaforskarna utvecklat, för de delar sig snabbt och blir en chock för cancern.
– Efter kort tid såg vi att 25 procent av alla celler av den typ vi plockat ut från dig Göran var sådana som bekämpade din cancer. Antalet hade växt enormt, förklarar Magnus Essand.
Det speciella här är att hela processen med att plocka ut cellerna ur blodet, modifiera dem och ge dem tillbaka, görs av sjukhuset själv. Tekniken finns redan, men modifieringen köps av kommersiella aktörer, i dag en firma i Nederländerna. Behandlingen kostar drygt 3 miljoner kronor.
Cancern är ännu borta. Det känns som ett mirakel.
Göran Eriksson
Även med den teknik som prövas i Uppsalastudien är behandlingen kostsam. Men kostnaden kommer bli väsentligt lägre, uppskattar Magnus Essand.
– Vi har inte räknat på något pris, men det är rimligt att tro att vi skulle kunna halvera kostnaden.
Dessutom ska hans och Di Yu:s design av cellerna göra dem starkare i kriget mot cancern.
– Vi gör ett försök att öka överlevnaden. Över lång tid överlever ungefär hälften av dem som fått kommersiellt modifierade celler, säger Magnus Essand.
Det här är en av kroppens egna t-celler som plockats ut och modifierats med car-molekyler (det röda) för att hitta och angripa cancerceller.
Foto: Paula Martì Torrell
Än återstår mycket forskning och prövning. Dosen ska höjas, fler patienter testas, risker utvärderas och resultat jämföras. Men det ser lovande ut. Förutom Göran har fem patienter till gått med i studien. Hos fyra av sex var cancern borta efter en månad, och hos tre av dem har cancern inte kommit tillbaka. Resultaten har Magnus Essand i höst redovisat på vetenskapliga konferenser.
De speciella blodceller som plockas ur kroppen kallas T-celler och är en del av immunförsvaret. Efter modifieringarna kallas de Car-T-celler. Redan har läkarna behandling med kommersiellt modifierade T-celler i sin verktygslåda, men behandlingen är bara godkänd för ett par blodcancertyper.
Christina Kawati Stenberg, Frida Nyberg, Magnus Essand, Di Yu, Gunilla Enblad, Mats Hellström, Fredrik Lidén, Sofia Wirén, Jenny Falkerby – en del av teamet runt prövningen där Göran Eriksson ingår.
Foto: Adam Wrafter
– Men jag tror att vi bara är precis i början av utvecklingen. Det kommer behandlingar för ovanliga leukemier, även för barn, och ett myelom, en benmärgssjukdom. Vi kommer se det även för helt andra cancertyper i framtiden, och mot autoimmuna sjukdomar, säger Gunilla Enblad.
Magnus Essand och Di Yu har bildat ett företaget Elicera therapeutics för att ta sina forskningsupptäckter till godkända behandlingar på cancerkliniker. Förhoppningarna är stora. Cancersjuka världen över drömmer om nya mediciner. Magnus Essand berättar om kollegor i USA som startade en studie med 12 patienter. 4 000 hörde av sig och ville vara med.
Här på Akademiska sjukhuset prövas nu Uppsalaforskarnas behandling där celler i kroppens eget immunförsvar förgör cancern.
Foto: Adam Wrafter
Men att lyckas med den här typen av målsökande cancerförgörare är svårare när det gäller så kallade solida tumörer med fysisk massa, som växer som en knöl, än när cancercellerna finns i blodet. I en solid tumör ser cancercellerna så olika ut. De målsökande cellerna skulle helt enkelt missa för många cancerceller. Och då blir tumören kvar.
– Men vi jobbar på det. Inom något år hoppas vi vara i gång med en studie om en hjärntumör, säger Magnus Essand.
2001 upptäckte Göran Eriksson knölar på halsen. Det var lymfom, en cancer i blodet.
Foto: Adam Wrafter
Göran Eriksson andas inte ut helt än. Han vet av bitter erfarenhet att cancer är en svårbesegrad motståndare. Även om allt känns bra i dag uppskattar han sina chanser att bli kvitt sjukdomen till 50-50.
– Men kanske är den borta nu, säger han.
Och är den inte det har överläkaren Gunilla Enblad en plan.
– Då ger vi dig en dos till. Vi har dina celler sparade i frysen.