Kortversion
- Under de senaste veckorna har Ryssland ökat sina provokationer mot grannländer, inklusive drönarincidenter i Polen och luftrumskränkning i Estland.
- Både Polen och Estland har begärt konsultationer enligt Natos artikel 4, och Danmark överväger också detta.
- Experter varnar för fler hybridattacker, inklusive fysiska provokationer och cyberattacker mot kritisk infrastruktur.
- Ryssland rekryterar individer genom gigekonomi för att utföra sabotage, vilket ökar risken för attacker i Europa.
- Det finns behov av en aktivare och gemensam hållning inom EU och Nato mot Rysslands hybridkrigföring.
Sammanfattningen är gjord med stöd av AI och har granskats av en journalist.
De senaste veckorna har vi sett en serie ryska provokationer: drönare över Polen och kränkningar av estniskt luftrum. Drönare flög också vid flygplatser i Norge och Danmark, och Ryssland misstänks stå bakom incidenterna.
Både Polen och Estland har begärt konsultationer, enligt Natos artikel 4. Danmarks regering överväger att aktivera artikel 4.
Ryssland erkänner inget och förnekar kränkningen av estniskt luftrum.
Arbetslivsprofessor vid Vasa universitet och Rysslandsexperten Hanna Smith är säker på att Ryssland agerar avsiktligt. Även journalisten och försvarsexperten Patrik Oksanen tror att Ryssland provocerar.
De här händelserna klassas som hybridattacker. Hybridattacker omfattar bland annat sabotage, påverkansoperationer och cyberattacker.
Vi kommer att få se fler fysiska attacker, tror både Smith och Oksanen.
Vad Ryssland åstadkommer med sina hybridattacker
- Testa Europas reaktionsförmåga, för att se vad Europa har för resurser och hur snabb reaktionen blir, samt hur Europa tillsammans hanterar och svarar på provokationer.
- Psykologisk påverkan, där meningen är att göra människor oroliga och orsaka splittring inom Europa och Nato.
- Distrahera Europa och Nato så att de koncentrerar sig på sig själva och mindre på Ukraina.
Källa: Intervjuer med Patrik Oksanen och Hanna Smith.
”Rysslands styrka har alltid varit kreativiteten”
Vi kan vi se fler ryska militära provokationer, såsom luftrumskränkningar.
– Om inte vi lyckas avskräcka dem, så kan det innebära att Ryssland testar vår sammanhållning och Natos artikel 5 genom ett mindre inbrott över en gräns, säger Oksanen.
Han tillägger att Putin har segervittring just nu och inte kommer att backa.
Vad är Natos artikel 4 och 5?
- Artikel 4: Medlemsstaterna ska ”samråda närhelst en part anser att någon parts territoriella integritet, politiska oberoende eller säkerhet hotas”. Det här innebär att medlemsländerna diskuterar hur de kan hjälpa varandra.
- Artikel 5: ett väpnat angrepp mot en medlemsstat är ett väpnat angrepp mot hela alliansen. Det här innebär att varje medlemsstat ska vidta ”sådana åtgärder som den anser nödvändiga, inklusive användning av väpnad makt, för att återställa och upprätthålla säkerheten i Nordatlantområdet”.
Källa: Nato.int
Hanna Smith säger att det är svårt att veta vad Ryssland hittar på för hybridattacker.
– Rysslands styrka har alltid varit kreativiteten. När vi tänker: ”nej, det där kan inte hända”, så kan Ryssland göra det.
Smith säger att Ryssland redan har använt många metoder, till exempel att skicka migranter till den finska gränsen och sabotera kablar i Finska viken. Något nytt kunde vara att Ryssland orsakar en oljekatastrof i Östersjön.
– Europa skulle behöva lägga in jättemycket resurser i så fall, säger Smith.
Säkerheten på Östersjön har försämrats under flera år.
– Det började 2014 när Ryssland annekterade Krim, säger Smith.
Öppna bildvisare
Under julhelgen 2024 skadades elkabeln Estlink 2 i Finska viken. Fartyget Eagle S misstänks ha orsakat skadorna. Eagle S misstänks höra till den ryska skuggflottan, som används för att frakta olja och kringgå sanktionerna mot Ryssland. Bild: Juha Kivioja / YleRyssland rekryterar fler för att utföra hybridattacker
Under en längre tid har Ryssland trappat upp sina hybridattacker – och de har blivit mer fysiska. Ryssland har varit inblandat i olika typer av sabotage och vandaliseringar under de senaste åren.
– En utveckling vi har sett är att man har lejt ut en del av de här sakerna, säger Patrik Oksanen.
Ryssland har börjat köpa tjänster av människor som är beredda att begå kriminella handlingar. Det här innebär att de betalar för att få olika typer av vandaliseringar utförda. Plattformen för de här olagliga uppdragen är den så kallade gigekonomin, där tillfälliga uppdrag förmedlas via nätet.
Öppna bildvisare
Ryssland rekryterar allt fler personer som är redo att begå brott för en summa pengar. Uppdragen kan exempelvis vara att slå sönder en politikers bil. Bild: Henrietta Hassinen / Yle
Patrik Oksanen tror att Ryssland rekryterar fler för att utföra hybridattacker och därmed eskalerar sabotaget.
– Ryssland har kopplats till bland annat en brandattack på Ikea i Vilnius och nedbränning av en estnisk ministers bil, säger Oksanen.
I december 2023 vandaliserade någon estniska inrikesministern Lauri Läänemets bil. Bilen stod parkerad utanför ministerns hem. Estniska säkerhetstjänsten Kapo säger att Ryssland ligger bakom attackerna.
I maj 2024 skedde en anlagd brandattack mot ett Ikea-varuhus i Litauen. Den litauiska chefsåklagaren pekar ut Ryssland som ansvarigt, enligt public service-bolaget LRT. Två personer under 20 år åtalas för händelsen. De åtalade ska ha blivit kontaktade via sociala medier och utlovats en stor summa pengar för dådet.
Efter ryska kränkningen – det här är det största hotet mot Putin
”Energiförsörjningen är hotad”
Vi kan förvänta oss fler cyberattacker. Det här är något som Ryssland har hållit på med länge. Förra veckan anföll en rysk hackargrupp finska Försvarsministeriets webbplats.
Cyberattackerna har tidigare ofta skett i det fördolda, till exempel genom spionage.
Hanna Smith säger att cyberattackerna har blivit djärvare. Nuförtiden kan de riktas mot kritisk infrastruktur, exempelvis banker och sjukhus. I Finland ser Smith energiförsörjningen som hotad.
– Ryssland kan attackera energibolag så att alla hem inte får elektricitet.
Öppna bildvisare
Flera flygplatser i Europa drabbades av en cyberattack natten till den 20 september. Cyberattacken orsakade förseningar. Det är inte säkert om Ryssland ligger bakom attacken. Bild: Joris Smets / AFP
Förutom attacker mot kritisk infrastruktur kommer vi att se fler dataläckage för att undergräva förtroendet för myndigheter och samhället.
– Vi kan inte utesluta någonting, säger Hanna Smith.
Ryssland kan utnyttja Europas svagheter
Europa har många svaga punkter, och en av dem är att länderna inom både EU och Nato inte har en gemensam syn på hotbilden. Det är något Ryssland har utnyttjat länge, säger Patrik Oksanen.
Europa har också svagheter i sin förmåga att skydda infrastruktur och hantera cyberangrepp. Oksanen säger att problemet är att vi möter hybridkriget passivt.
– Det är svårt att vinna en fotbollsmatch när man bara spelar på egen planhalva och försvarar sig. Vi behöver ändra vår syn och vårt förhållningssätt gentemot Ryssland. Om vi vill att det här ska sluta måste vi vara mer aktiva.