Överenskommelsen slöts i december 2023. Tvångsutvisningarna till Somalia har sedan dess ökat kraftigt, till 28 personer förra året, enligt polisen.
Källor med insyn, från både Somalia och Sverige, berättar för Ekot att somaliernas krav var att de svenska biståndspengarna skulle placeras på ett sådant sätt att kretsen runt premiärministern skulle få ett ökat inflytande över dem, jämfört med hur biståndet brukar se ut.
Ekot har uppgifter som visar att Sverige arbetade för att uppfylla det kravet. Det framgår också att båda länderna ville hålla uppgörelsen hemlig.
Den första utbetalningen på 40 miljoner kronor gjordes 2024. Resterande 60 miljoner betalades ut i somras i form av stöd till ett samarbete mellan somaliska premiärministerns kansli och FN-organet UNDP.
Somalia ligger idag på näst sista plats i världen på korruptionsindex och uppgörelsen har fått stark kritik internt på Sida.
Flera experter som, för Ekots räkning, tittat på det projekt där biståndspengarna efter migrationsuppgörelsen hamnade i år, beskriver det som ett högriskprojekt.
– Jag tycker ju att det är väldigt generella mål i den här insatsen. Det är väldigt otydliga indikatorer på hur man ska kunna se om man har nått målen, säger Mats Hårsmar, biträdande kanslichef på den statliga Expertgruppen för biståndsanalys.
Biståndsminister Benjamin Dousa har svarat skriftligt till Ekot att regeringen har kopplat samman bistånd och migration för att öka återvändandet, men trycker på att det är Sida och ambassaderna som ansvarar för genomförandet av biståndet.
Sidas ledning kommenterar inte kritiken mot själva projektet, men skriver till Ekot att det var regeringen som beslutade om att ge stöd genom UNDP.
Källor inom Sida, som Ekot pratat med, säger att man aldrig hade prioriterat att lägga en så stor andel av budgeten på det projektet, om inte Sveriges regering hade krävt det.
Mats Hårsmar vid Expertgruppen för biståndsanalys säger att det går mycket pengar till centrala funktioner där det är otydligt vad verksamheten går ut på:
– I det här fallet var det väl premiärministerns kansli som ska stärkas och det är otydligt på vilket sätt.
Om du fick det här projektet i din hand, hade du fattat beslut om att tilldela medel?
– Nej, det hade jag inte gjort, säger Mats Hårsmar.
Ekot har utan framgång sökt den somaliska premiärministerns kansli.
UNDP skriver till Ekot att projektet följer deras normala standard som bland annat ska säkerställa ett effektivt genomförande.