Forskningen bakom årets Nobelpris handlar om att bygga material på atomnivå som gör världen lite mer hållbar, ren och beboelig.
Öppna bildvisare
Pristagaren får en Nobelmedalj. Bild: Jonathan Nackstrand/ AFPLyssna (du hör en artificiell röst) 3:56
Årets Nobelpris i kemi går till Susumu Kitagawa, Kyotouniversitetet, Richard Robson vid Melbourne university och Omar M. Yaghi vid University of California för deras arbete med utveckling av metallorganiska ramverk.
–Årets pris handlar handlar om att skapa nya rum för kemin, sa Kungliga vetenskapsakademiens ständige sekreterare Hans Ellegren när pristagarna tillkännagavs i Stockholm i dag.
Nobelkommittén skriver att pristagarna har skapat molekylära byggnadsverk med stora hålrum, där gaser och andra kemiska ämnen kan flyta in och ut. Hålrummen kan enligt kommittén användas för att skörda vatten ur ökenluft, fånga in koldioxid, förvara giftiga gaser eller driva kemiska reaktioner.
Heiner Linke, ordförande för Nobelkommittén för kemi, tillade:
– De metallorganiska ramverken bär på en enorm potential. De ger oss tidigare oanade möjligheter att skräddarsy nya material som har nya funktioner.
Kristaller som svampar
Grunden till priset lades redan 1989, då australiensaren Richard Robson lade märke till att man kunde bygga ”luftiga” kristaller genom att kombinera metalljoner med organiska molekyler.
Den här kemiska konstruktionen var lite som en korsning av en diamant och en schweizerost. Men den var instabil och föll lätt samman.
Japanen Susumu Kitagawa och amerikanen Omar Yaghi tog lyra på idén och vidareutvecklade den på 1990-talet. Kitagawa visade att gaser kunde röra sig in och ut ur strukturerna. Han visade också att materialet kunde vara flexibelt, som en tvättsvamp.
Partiklar med yta som en fotbollsplan
Det var den långtida Nobelfavoriten, den ofta högt tippade Omar Yaghi som utvecklade de slutgiltiga ”moffarna”, de metallorganiska ramverken. Yaghi lyckades 1995 skapa mycket stabila MOF:ar och visade att de kunde designas på beställning för skräddarsydda ändamål.
1995 hade Omar Yogi utvecklat en ny typ av MOF. Den vägde bara ett par gram men hade en yta som en fotbollsplan. Materialet var väldigt stabilt och också då det värmdes till 300 grader Celsius så föll det inte samman.
I ett nötskal handlar det alltså om molekyler som är som svampar. De är otroligt duktiga på att fånga upp vatten ur morgondaggen eller ur ökenluften i torra områden.
De kan också till exempel dra ned koldioxid ur atmosfären i framtiden, hoppas man. Moffarna kan med andra ord bli ett viktigt verktyg i kampen mot klimatförändringen, ett slags kemiskt filter som hjälper till att städa atmosfären.
Andra tillämpningar inkluderar att avlägsna miljögifter från vattendrag eller frakta vätgas för framtidens energibehov.
Nobelpriset i ett nötskal
Nobelpriset i kemi är ett av de fem prestigefyllda Nobelprisen och har delats ut sedan 1901. Priset instiftades enligt den svenske uppfinnaren Alfred Nobels testamente, där han önskade att det skulle gå till den person som gjort årets viktigaste upptäckt inom medicin eller fysiologi.
På torsdag delas litteraturpriset ut. Nobelveckan kulminerar med att fredspristagaren avslöjas på fredag.
Förutom medalj och diplom får varje pristagare en prissumma. Den uppgår till 11 miljoner svenska kronor, vilket motsvarar ungefär en miljon euro enligt aktuell växelkurs.
Själva prisceremonin hålls på Alfred Nobels dödsdag den 10 december i Stockholms Konserthus. Då får pristagarna ta emot priset ur konungens hand.