Under de senaste åren har Sverige – liksom många andra länder – sett en kraftig ökning av remisser till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Många barn skickas för specialistbedömning, trots att inte alla behöver en så omfattande utredning. Tillförlitliga screeningverktyg kan bidra till att barn snabbare får rätt vårdnivå, vilket frigör resurser för dem som behöver specialiserat stöd.
Bild
En stor svensk studie har bekräftat att ett välanvänt omfattande bedömningsverktyg med 96 frågor – Autism-Tics, ADHD och andra komorbiditeter-inventoriet (A-TAC) – är ett effektivt sätt att screena barn för flera stora neuropsykiatriska tillstånd såsom autism och ADHD. A-TAC är en telefonintervju som utvecklats av Christopher Gillberg och hans forskargrupp vid Göteborgs universitet för användning i CATSS (Child and Adolescent Twin Study in Sweden). Den kan användas även av personer som inte är barnpsykiatriker.
Forskningen, som publicerats i BMC Psychiatry av Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet och andra svenska institutioner, testade hur väl A-TAC kunde identifiera barn med kliniska diagnoser jämfört med fullständiga psykiatriska utredningar.
Så gick studien till
Forskarna hämtade deltagare från den svenska tvillingstudien CATSS – ett långsiktigt projekt som följer tusentals tvillingar över hela landet. För denna studie fokuserade teamet på 263 barn i åldrarna 9–10 år, inklusive både barn som screenats positivt för möjliga neuropsykiatriska svårigheter och ett mindre antal barn som screenats negativt.
Bild
Varje barn genomgick en grundlig klinisk bedömning av utbildade psykologer och psykiatriker – inklusive strukturerade intervjuer, standardiserade frågeformulär och intelligenstest. Viktigt var att dessa kliniker inte kände till barnens A-TAC-resultat i förväg.
Forskarna jämförde sedan A-TAC-resultaten med de officiella kliniska diagnoserna för att se hur väl verktyget kunde upptäcka olika tillstånd.
Viktiga resultat
A-TAC visade sig vara ett tillförlitligt screeningverktyg för de flesta neuropsykiatriska tillstånd, såsom autismspektrumtillstånd (AST), ADHD och tics. Noggrannheten (mätt med ”area under the curve”, eller AUC) låg mellan 0,81 och 0,96 för de flesta diagnoser – vilket anses vara ”bra” till ”utmärkt” enligt psykometriska standarder.
Verktyget var dock mindre tillförlitligt för att upptäcka motorisk koordinationsstörning (DCD), en motorisk svårighet som ofta får mindre uppmärksamhet både offentligt och kliniskt.
Bild
Studien visade också att över 40 % av barnen med en neuropsykiatrisk diagnos uppfyllde kriterierna för minst ytterligare ett tillstånd. Till exempel hade barn med ADHD ofta även symtom på ångest, tics eller autistiska drag. Detta understryker vikten av att kliniker har en bred och helhetsinriktad syn vid bedömning av barn, snarare än att fokusera på en enskild problematik.
Bild
Sebastian Lundström
Vad resultaten betyder
Resultaten tyder på att A-TAC är ett effektivt verktyg för att skilja mellan barn som sannolikt behöver specialistutredning och de som inte gör det. Samtidigt betonar forskarna att verktyget inte kan ersätta en fullständig klinisk bedömning.
”A-TAC kan bidra till att identifiera neuropsykiatriska problem både i kliniska och befolkningsbaserade sammanhang,” säger professor och psykolog Sebastian Lundström vid Gillbergcentrum. ”Men det ska aldrig användas för att avgöra om en individ ska få tillgång till specialistvård.”
Forskarna noterade också att även om ADHD och autism upptäcktes relativt väl, förbises motoriska svårigheter (DCD) ofta. De menar att föräldrar och yrkesverksamma ibland kan förväxla klumpighet med ouppmärksamhet eller helt enkelt sakna kännedom om DCD som diagnos.
Begränsningar och framtida forskning
Inte alla inbjudna familjer deltog, och studien omfattade främst barn från Sveriges mest tätbefolkade regioner, vilket innebär att resultaten kanske inte fullt ut speglar förhållandena i glesbygden. Vissa tillstånd, som ätstörningar och intellektuell funktionsnedsättning, var för ovanliga i denna åldersgrupp för att man skulle kunna dra säkra slutsatser.
Forskargruppen hoppas att framtida forskning ska undersöka hur A-TAC-resultat hänger samman med barns senare utveckling – till exempel inom utbildning, psykisk hälsa och social funktion – när de blir äldre.
Slutsats
Studien stöder användningen av A-TAC som ett användbart, forskningsbaserat screeningverktyg som kan hjälpa till att identifiera barn som kan behöva vidare utredning för tillstånd som ADHD och autism.
Samtidigt betonar resultaten den komplexa överlappningen mellan olika utvecklings- och psykiska tillstånd – och vikten av omfattande, individuellt anpassade bedömningar för barn som tidigt visar tecken på svårigheter.
Artikel: Halldner, L., Eberhard, S., Lichtenstein, P. et al. Thorough clinical child psychiatric diagnostic evaluation and validation of the Autism- Tics, ADHD and other comorbidities inventory (A-TAC) in a population-based sample of 9-year-olds. BMC Psychiatry 25, 918 (2025). https://doi.org/10.1186/s12888-025-07475-y
Text av Anna Spyrou, Kommunikatör