share-arrowDela

unsaveSpara

expand-left

helskärmGöran Eriksson blev först i världen att prova metoden. Göran Eriksson blev först i världen att prova metoden. Foto: Filip Meneses

Cancern har påverkat hela Göran Erikssons liv – och varit nära på att ta det ifrån honom.

När han testade en ny behandlingsform försvann sjukdomen på en månad.

– Jag är otroligt tacksam, säger han.

  • Göran Eriksson, som har kämpat mot lymfkörtelcancer i 25 år, deltog som den första i världen i en studie vid Uppsala universitet där han fick en innovativ behandling med genetiskt modifierade T-celler.
  • Behandlingen, där T-celler ”byggdes om” för att angripa cancerceller, ledde till att alla cancerceller försvann inom en månad efter påbörjad behandling, vilket forskare beskriver som en potentiell genombrottsmetod.
  • Nio månader efter behandlingen är Göran Eriksson fortsatt cancerfri och tacksam, med planer på att sluta arbeta och leva ett aktivt liv med sin fru.

Läs mer

58-årige Göran Eriksson, hemmahörande i Oxelösund, har jagats av cancern i 25 år.

Nyligen var han den förste i världen att testa en ny behandlingsform som beskrivits som ”science fiction”.

En månad efter att han påbörjat den nya metoden försvann sjukdomen.

På frågan om han är orolig att cancern ska komma tillbaka är han tydlig:

– Nej, nej, nej. Det har jag lärt mig. Det kan man inte vara, säger Göran Eriksson när Aftonbladet träffar honom.

Han tar en klunk kaffe och lutar sig bakåt i stolen.

– Jag har ju hållit på mycket med sport. Spelat bandy. Mött Jonas Claesson. Man hade ju inte en chans när han åkte förbi. Men det tänkte man inte på. Jag skulle ta honom i alla fall. Det är ju så, man vill liksom framåt – uppåt.

Görans pappa dog i samma cancerform

År 2001 var Göran Eriksson 34 och levde familjeliv. Plötsligt upptäckte han konstiga knölar på halsen. Några intensiva dagar senare, bestående av flera sjukhusbesök och olika undersökningar, fick han beskedet: Lymfkörtelcancer.

– Det var hemskt. Min far dog i den cancerformen när jag var ett år gammal. Jag såg framför mig att jag skulle gå samma väg. Att jag skulle dö ifrån mina ungar.

Göran Eriksson fick tabletter. Knölarna försvann, men kom snabbt tillbaka.

Och så där har Göran Erikssons cancer tett sig genom åren. Den har försvunnit och kommit tillbaka. Han har genomgått de flesta behandlingar som finns. Cellgifter, strålning, injektioner, stamcellsbyten och immunterapi.

Ibland har cancern varit mildare, ibland mer aggressiv.

Göran Eriksson beskriver att tillvaron förvärrades runt 2015. Då blev han tvungen att sjukskriva sig från jobbet.

– Vad ska jag säga? Då struntade jag i allt.

Vad menar du? Blev du deprimerad?

– Nej, det kan jag inte påstå. För jag har ju spelat golf hela tiden. Jag har gjort massor av saker. Åkt utomlands och tippat på trav. Elitloppshelgen är ett måste. Det var mer … att jag kände mig klar med allt.

Med behandlingarna?

– Nej, men liksom allting. Jag kände mig klar med den här biten. Jag ville inte hålla på med det mer. Det kom ju nytt hela tiden. Det var som att hela tiden gå i en uppförsbacke som aldrig tar slut.

2018 var han nära att mista livet.

– Jag har fått hjärtinfarkt, infektioner och diabetes på grund av cancern och alla behandlingar. Vid ett tillfälle, när jag redan hade lunginflammation, fick jag blodförgiftning. Läkaren såg vilket skick jag var i – helt blek och kallsvettig.

Göran Eriksson fick sövas ner i åtta dygn.

– Jag höll ju på att dö. Lungorna var som disktrasor, säger han.

Ställdes inför två alternativ

2024 var cancern tillbaka igen. Då fick han två alternativ: Antingen skulle han ta en tablett dagligen resten av livet. En tablett med risk för jobbiga biverkningar. Eller så kunde han gå med i en studie vid Uppsala universitet – och bli först i världen att testa en helt ny behandling. Någonting som UNT var först med att berätta om.

Göran Eriksson valde studien.

– Det var ett enkelt val. Jag hade läst in mig på studien, så jag visste vad det handlade om, säger han.

expand-left

helskärmGunilla Enblad är professor och överläkare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Gunilla Enblad är professor och överläkare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Foto: Filip Meneses

Gunilla Enblad är professor och överläkare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.

Hon har lett studiens kliniska prövningar men framhåller att kollegorna professor Magnus Essand och hans medarbetare Di Yu, vid Uppsala universitet, är de som tagit fram den nya metoden.

Hon beskriver hur allt har gått till:

Kortfattat kan man säga att T-celler plockades ut ur hans kropp, ”byggdes om” och utrustades med särskilda egenskaper. När cellerna sedan sattes tillbaka i kroppen igen fungerade de som cancerdödande målsökande missiler. De modifierade T-cellerna sökte alltså upp cancercellerna, attackerade och förintade dem.

– T-celler har man jobbat med i världen tidigare på det här sättet. Men T-celler med just den här konstruktionen var Göran den första människan i världen att få. Det nya med våra är att de har en ny förstärkt konstruktion som förhoppningsvis är ännu bättre än de kommersiella, säger Gunilla Enblad.

Hon förklarar att det inte krävs någon operation. Göran fick slangar i armarna på ett sätt som påminner om hur en blodgivning går till. Dock är behandlingen dyr. Att köpa in modifierade T-celler från företag kostar ungefär tre miljoner kronor, men de som hennes team har gjort är billigare, enligt Gunilla Enblad.

Alla cancerceller borta efter en månad

Bara några dagar efter att de målsökande cancerdödande cellerna satts in i Göran Erikssons kropp syntes god effekt.

Efter en månad var alla cancerceller borta.

Gunilla Enblad berättar att en av forskarna, som i tio år jobbat med att konstruera de särskilda cellerna, grät av glädje när han fick veta att allt gått bra.

Fungerar den här metoden mot andra cancersjukdomar också?

– Nej, det fungerar mot lymfomen. Det skulle kunna fungera mot andra autoimmuna sjukdomar. Men sedan måste man byta vad T-cellerna ska rikta sig mot. Vår nästa studie blir mot hjärntumörer. Men vi är bara i början av utvecklingen. Det kommer att bli mer och mer av det här, säger Gunilla Enblad.

Hur pass revolutionerande är det här ur ett forskningsperspektiv?

– Det är ju väldigt kul. Men jag vågar inte riktigt ta till de där överorden ännu. Det har bara gått nio månader än så länge. Vi vill veta lite mer på längre sikt, säger hon.

expand-left

helskärmGöran Eriksson och Gunilla Enblad berättade för Aftonbladet. Göran Eriksson och Gunilla Enblad berättade för Aftonbladet. Foto: Filip Meneses”Spela golf, åka till Thailand”

Det har alltså gått nio månader sedan Göran Eriksson fick de modifierade T-cellerna. Cancern har inte kommit tillbaka. Ju längre tid som går som cancerfri, desto större är chansen att sjukdomen är borta för alltid.

– Jag är otroligt tacksam. Så är det ju. Det finns så mycket överord att ta till, men jag är tacksam. Jag har träffat forskarna, sagt att jag är tacksam och att de har gjort ett fantastiskt arbete, säger Göran Eriksson.

Vad ser du fram emot att göra i livet nu?

– Jag tänker sluta jobba snart. Jag har ju varit sjuk så länge. Sedan vill jag göra saker med min fru, Susanne. Spela golf, åka till Thailand, säger Göran Eriksson.

FAKTACar-T-cellsbehandling

arrow Förenklat går behandlingen ut på att omprogrammera immunförsvarets T-celler (vita blodkroppar) så att de mer effektivt kan identifiera och förgöra tumörceller.

arrow Car står för chimeric antigen receptor och behandlingen innebär att patientens egna T-celler (vita blodkroppar) omprogrammeras så att de mer effektivt kan identifiera och förgöra cancerceller.

arrow Car-T-celler framställs från patientens blod och ges sedan till patienten som en intravenös injektion.

arrow Det nya med Car-T-Cellerna som tas upp i den här artikeln är att cellerna har en ny förstärkt konstruktion, som förhoppningsvis är ännu bättre än de tidigare.

arrow Behandlingen kan ge biverkningar i form av överaktivering av immunsystemet eller neurologisk påverkan. Båda brukar gå över av sig själv men patienten kan behöva sjukhusvård eller intensivvård.

Källa: Regionala cancercentrum i samverkan, Lancet, Gunilla Enblad

Läs mer