Theo, 20, uppmanas att dölja att han är jude. Anna, 72, kallas ”hora” på öppen gata. David, 36, flydde hatet – och Sverige.
När Expressen granskar svenska judars vardag reagerar justitieminister Gunnar Strömmer med sorg – och varnar:
– Då kommer de här vågorna av hat att komma om och om igen.
Theo: ”Det är inte längre ett säkert land för mig eller mina framtida barn”
Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Öppna bild i helskärm
Svenska judar vittnar om att livet förändrats drastiskt efter Hamas terrorattack mot Israel i oktober 2023 och det efterföljande kriget i Gaza.
I svallvågorna har det, enligt flera röster, blivit svårare att leva öppet som jude i Sverige.
– Antisemitismen har aldrig varit så extrem och farlig i Sverige som den är nu. Även om jag själv inte är rädd, kan jag inte sätta min familj i fara, säger Theo, 20, som av säkerhetsskäl inte vill framträda med sitt fullständiga namn.
I Expressens reportage berättar han och sex andra svenska judar om hur deras liv har förändrats på bara två år.
Theo uppmanas att inte längre skylta med att han är jude.
– Släkt och vänner påminner mig om att jag ska vara en ”smart jude” och inte en ”dum jude”.
För Anna, 72, har det gått så långt att hon nu förbereder sin flytt till Israel.
– Ungdomar från skolan skriker ”sharmouta”, hora på arabiska, efter mig. Tre, fyra gånger i veckan.
David, 36, lämnade sin hemstad Malmö efter upprepade trakasserier. Spottloskor i maten, glåpord på öppen gata:
”Jävla jude.”
”Heil Hitler.”
I dag bor han i Israel.
– Här har stresshormonerna försvunnit. Jag kan vara mig själv här.
Theo, 20: ”Sverige är inte längre ett säkert land för mig eller mina framtida barn.”
Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Öppna bild i helskärm
När justitieminister Gunnar Strömmer tar del av vittnesmålen reagerar han med bestörtning.
– Jag blir ledsen och känner en sorg över att människor i Sverige ska behöva uppleva sånt här i sin vardag, bara för att de är judar.
Ett särskilt vittnesmål har etsat sig fast:
– Någon beskrev att man numera måste vara en ”smart jude” i Sverige. Det vill säga att man måste försöka glida under radarn, inte konfrontera sin omgivning. Det är ett vittnesbörd om ett samhälle som krymper ihop, där möjligheten att leva fritt och öppet inskränks på ett mycket långtgående sätt. Det är en oanständighet som vi som samhälle inte kan leva med.
Hur har det kunnat gå så här långt?
– Här måste vi närma oss frågorna med öppna ögon och viss frimodighet. Jag tror att det handlar om en kombination av faktorer. Men det går inte att bortse från att delar av den invandring Sverige haft också fört med sig en underliggande antisemitism, som blommat ut i full kraft i ljuset av konflikten i Mellanöstern.
Hatbrotten mot judar har ökat kraftigt sedan 7 oktober 2023, och attentat har bland annat riktats mot den israeliska ambassaden i Stockholm.
Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Öppna bild i helskärm”Inte blunda för”
Strömmer kallar det för en ”plågsam realitet” – och något hela samhället måste förhålla sig till.
– Det har lett till en polariserad debatt här hemma, där vissa inte förmår skilja mellan legitim kritik mot en konflikt och hat mot judar. Vi har en vidsträckt yttrande- och demonstrationsfrihet i Sverige, men vi kan inte blunda för att delar av den här opinionsbildningen är antisemitisk.
”Jag har alltid varit uppmärksam. Nu är jag ungefär tusen procent mer uppmärksam”.
Foto: JENS CHRISTIAN
Öppna bild i helskärm
År 2025 markerar 250 år av judisk närvaro i Sverige. Här bor i dag mellan 15 000 och 20 000 judar.
Trots det beskrivs verkligheten för många som allt annat än trygg.
I maj presenterade regeringen en tioårig nationell strategi, som beskrivs som den första i sitt slag, med målet att judar i Sverige ska kunna leva öppet, tryggt och säkert.
Annons
Men i praktiken är bilden dyster.
Trots att Säkerhetspolisen, Säpo, nyligen sänkte terrorhotsnivån från 4 till 3, lyftes den växande antisemitismen ut som särskilt oroväckande. Enligt Säpo utnyttjar främmande makt svenska gängkriminella för att begå dåd riktade mot judar och israeliska mål.
Statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå, visar att anmälningarna om hatbrott med antisemitiska motiv ökade kraftigt under hösten 2023. Mellan 7 oktober och 31 december rapporterades 110 sådana brott – att jämföra med 24 under samma period året före.
Men mörkertalet tros vara stort, och få fall leder till åtal eller fällande domar.
Justitieminister Gunnar Strömmer.
Foto: Viktoria Bank/TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärmVad är antisemitism?
Begreppet antisemitism används för att beskriva olika former av judehat.
Den definition som Sveriges regering står bakom är arbetsdefinitionen som International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA) har antagit: ”Antisemitism är en bestämd uppfattning om judar som kan uttryckas som hat mot judar. Språkliga och fysiska uttryck för antisemitism riktas mot judiska eller icke-judiska personer och/eller deras egendom samt mot judiska institutioner och religiösa samlingsplatser.”
I Nationalencyklopedin definieras begreppet som ”fientlighet, förföljelse eller fördomar mot judar som etnisk eller religiös grupp”.
Källa: Forum för levande historia.
Visa mer
I regeringens nya strategi ingår att sätta press på polisen att lösa fler hatbrott mot judar.
De ger samtidigt Brottsförebyggande rådet, Brå, i uppdrag att granska rättsväsendets hantering av antisemitiska hatbrott – för att förstå varför så få fall leder till åtal och fällande domar.
– De ska gå igenom alla ärenden systematiskt. Både de som gått vidare till åtal och eventuella fällande domar men också de fall som i olika faser inte tagits vidare, säger Gunnar Strömmer.
Theo: ”Släkt och vänner påminner mig om att jag ska vara en ”smart jude” och inte en ”dum jude”
Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Öppna bild i helskärm
Men lagstiftning räcker inte, betonar Gunnar Strömmer. Hela samhället måste stå upp mot hatet.
– Vi kan naturligtvis göra mycket med ordningsmakten, men i grund och botten handlar det om vilket samhälle vi vill ha. För att kunna påverka och förändra det här krävs att stora delar av samhället målmedvetet trycker tillbaka den typen av, ska vi säga, sunkiga värderingar.
Om det inte sker, varnar justitieministern, kommer mönstret att upprepa sig.
– Då kommer de här vågorna av hat att komma om och om igen, så snart det finns tändande gnistor, till exempel i form av såriga konflikter i andra delar av världen. Och så kan vi helt enkelt inte ha det.
LÄS MER: ”Sverige är inte längre ett säkert land för mig”LÄS MER: De flydde Malmö: ”Vill inte leva under hot”Så vill regeringen bekämpa antisemitism
I regeringens nationella strategi ska tre fokusområden främja judiskt liv i Sverige: utbildning, kulturarv samt trygghet.
Fem olika myndigheter – Riksarkivet, Statens kulturråd, Forum för levande historia, Totalförsvarets forskningsinstitut, Polismyndigheten samt Brottsförebyggande rådet – får i uppdrag att leva upp till strategins målsättning.
Brå, som ska redovisa uppdraget senast den 8 april 2027, ska också titta på hur andra EU-länder, bland annat Österrike och Tyskland.
I arbetet mot antisemitism ges också bidrag för att kunna garantera säkerheten för trossamfund, där tio miljoner öronmärkts till de judiska församlingarna.
Strategin är Sveriges första inom området och kommer gälla för perioden 2025–2034.
Visa mer