På Tiktok har influencern Amanda Blom över 150 000 följare som tar del av hennes sminktips, tester och tutorials. Men i somras bestämde hon sig för att spela in ett filmklipp om de tecken på autism hos kvinnor som stämde in på henne själv. Hon hade sett att andra göra inlägg om autism på Tiktok men att inläggen som hon tycker både var bra och viktiga inte hade fått så stor spridning.

– Jag kände att jag kunde använda min plattform för att lyfta autism hos kvinnor, jag har märkt att det fortfarande saknas mycket kunskap. Men jag var osäker på vilken reaktion inlägget skulle få, säger Amanda Blom

Hon berättar att klimatet på Tiktok ibland kan vara hårt och att videoklippen hon lägger upp riskerar att bemötas med negativa eller elaka kommentarer. Men när Amanda Blom postade videon om tecken på autism hos kvinnor som hon kände igen hos sig själv, så fick hon”lite av en positiv chock”.

– Jag fick väldigt mycket positiva kommentarer, många skrev att de kände igen sig och delade med sig av sina upplevelser. Totalt fick jag kanske tre, fyra negativa kommentarer av flera hundra, så det var rätt otroligt.

Hennes inlägg blev viralt, vilket Aftonbladet var först med att skriva om, och den överväldigande responsen gjorde att hon bestämde sig för att göra en del två om tecken på autism som hon känner igen hos sig själv. I videoklippen berättar hon om att hon ofta går upp i saker och glömmer äta och dricka, att hon blir utmattad av sociala sammanhang och att hennes specialintresse i form av smink är ett så vanligt intresse hos tjejer att det ofta förbises.

– Smink är mitt stora specialintresse som jag varit besatt av sedan jag var sex, sju år gammal.

 

”Jag medicinerade för något jag inte hade”
Amanda Blom beskriver sin uppväxt som tuff. Under tonåren led hon av ätstörningar och hade mycket ångest. Efter att hon började högstadiet ledde hennes psykiska ohälsa till att hon inte längre klarade av att gå skolan. Som 14-åring fick hon diagnosen bipolär som hon också började medicineras för.

– Jag mådde mycket sämre av medicinerna och det var egentligen inte konstigt eftersom jag medicinerade för något jag inte hade.

När hon fyllde 18 år gick hon från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin. Eftersom hon upplevde att diagnosen bipolär inte alls stämde med hur hon fungerade bad hon i samband med det att få genomgå en ny utredning.

– Jag hade ingen aning om vad det var med mig, jag kände bara att det var fel på mig och att jag var tvungen att veta vad det berodde på.

 

Möttes av motstånd
När hon genomgick utredningen visste hon inte att hon bland annat utreddes för autism, så när hon fick sin autismdiagnos blev hon först chockad. Även om hennes storebror också har autism är syskonen väldigt olika.

– Nu vet jag att autism är ett så stort spektrum och när jag började läsa på om autism och speciellt om kvinnor, så kände jag direkt igen mig. Det här är ju jag.

Men när Amanda Blom berättade om sin autismdiagnos för familj och vänner möttes hon av protester.

– Flera svarade ”nej, det har du inte alls.” Även när jag skickade artiklar om autism så fick jag ändå protester som ”det kan inte stämma.” Att man får sådana reaktioner från människor som verkligen känner en visar att det fortfarande saknas mycket kunskap om autism, framför allt om kvinnor med autism.

Hon upplever också att det finns mycket fördomar. Ett exempel är bilden av att en person med autism ofta är en avskärmad pojke som inte pratar eller tittar någon i ögonen.

– Som tjej med autism är det lätt att man missförstås. Jag har tidigare blivit stämplad som en blyg tjej i bakgrunden när det egentligen har handlat om att jag har det utmanande i sociala sammanhang och ofta blir helt slut efteråt.

När hon har läst om och lyssnat på andra kvinnor med autism berättat om sina upplevelser har det varit många tillfällen där hon känt igen sig.

– Jag minns är att någon beskrev att även om det är sommar, jättevarmt och man verkligen vill bada så kan man inte spontant bara gå och bada om man inte är förberedd och så är det verkligen för mig.

 

”Lärt mig att bli snällare mot mig själv”
I dag är det sex år sedan Amanda Blom fick sin autismdiagnos och när hon tänker tillbaka på sig själv som tonåring och att hon felaktigt fick diagnosen bipolär och fel medicinering, så känner hon sig ledsen.

– Jag tycker synd om mitt tonårsjag som inte fick den hjälp hon behövde.

Men hon är också tacksam för att hon till slut fick rätt diagnos, eftersom det på så många sätt har hjälpt henne att förstå sig själv och hur hon fungerar. Det har varit som att få en missad pusselbit.

– Om jag ska jämföra mitt liv med hur det var innan autismdiagnosen är det natt och dag. Jag har fått en helt annan livskvalitet, känner jag mig normalare och vet vilka gränser jag har. För att orka med vissa aktiviteter behöver jag återhämtning och jag kan idag ge mig det utan att anklaga mig själv. Jag har lärt mig att bli snällare mot mig själv och den jag är.

Hon fortsätter:

– Diagnosen har gjort att jag i dag förstår varför jag tycker är jobbigt i sociala sammanhang och blir mentalt trött, att jag inte kan boka in fem saker efter varandra. Förut försökte jag pressa mig själv men nu vet jag att jag inte kan ha totalt spontana planer. Jag behöver veta vad jag ska göra och när jag ska göra dem.