1. Du är en saltvattenfisk i ett sötvattenakvarium
Anna Hallén och Jeanette Lilja delar bilden av att adhd bara är en funktionsnedsättning på grund av samhällets neurotypiska norm.

– Just den här bilden av att det är en defekt, en diagnos, en sjukdom – redan där är vi lite galet ute. Det kommer ju inte bygga tillit till sina egna förmågor, att känna att vi är starka och kapabla. Adhd är ingen defekt, det här är egenskaper som vi föds med – vi är designade för att tänka utanför boxen, vara drivna, kreativa, nyfikna, testa nya vägar, säger Jeanette Lilja.

De gör en jämförelse. Du som har adhd är en saltvattenfisk som tvingas vara i ett sötvattensakvarium. Sötvattenfiskarna försöker få dig att passa in genom att vara som sötvattenfiskarna. Anna Hallén och Jeanette Lilja menar att det inte är konstigt att personer med adhd får uselt självförtroende, eftersom de jämt tvingas göra exakt de saker de är dåliga på.

– Vi ska skriva listor, vi ska prioritera, och så kan vi inte det – för det är ju precis det som vi är sämst på i hela världen. Det är adhd-arna som förväntas fatta den neurotypiska världen, men den neurotypiska världen bemödar sig inte att fatta adhd-världen – utan vi ska bara bli som dem, säger Anna Hallén.

Deras syn på saken är att du som har adhd ska ändra din omgivning, så du som saltvattenfisk får simma i vatten du trivs i.

 

2. Någonstans är dina ”svagheter” en styrka
Så hur känns tillvaron som saltvattenfisk i sötvatten? Jeanette Lilja har erfarenhet av att pressa ner sig i normen på sin egen bekostnad.

– Hur har jag kunnat jobba 15 år som projektledare? Det har kostat mig extremt mycket energi. Jag var alltid i tid och missade aldrig saker, men lade ner extrema mängder energi på att komma ihåg allting. I dag missar jag fler saker, men mår tusen gånger bättre och har energi över till livet i sig.

Nu har båda två startat karriärer där adhd blir en styrka, snarare än något som ska kväsas. Egenföretagartillvaron passar dem, och att ha en ”body double” är en viktig pusselbit för att minska risken för prokrastinering.

– I stället för att jag hela tiden ska behöva öva på att anpassa mig och passa in i den här fruktansvärt lilla boxen, så funderade jag på hur jag kan använda min stora personlighet. Så jag blev träningsinstruktör, lärare, föreläsare, utbildare, ledare – så nu betalar ju folk mig för att vara ”mycket”, säger Anna Hallén.

 

3. ”Svenska boxen är så trång”
– I hela mitt liv har jag råkat vara mycket, så folk vänder sig om och reagerar – och då skämdes jag över mitt sätt att vara, att jag tog så stor plats. Förut lyssnade jag på väldigt mycket råd, jag försökte passa in. Jag klankade ner på mig själv för att jag inte gjorde som folk sa att jag skulle göra. Jag förminskade mig så mycket att jag fick diagnosen social fobi till slut, berättar Jeanette Lilja.

– Jeanette, du hade ju räknats som en blygis i Italien, säger Anna Hallén och skrattar.

De menar att adhd innebär en extra stor kulturkrock i just Sverige, och att den vetskapen kan hjälpa dig att ta sociala normer med en nypa salt. Anna Hallén fick en ögonöppnare när hon gick på high school i USA.

– Det här med att ”vara mycket” är ett fint personlighetsdrag i USA, och fult i Sverige. I Sverige fick jag höra att jag är för mycket, att jag ska dämpa mig. I USA fick jag höra ”wow, du kommer bli något stort Anna, dig vill vi lära känna”. Svenska boxen är så trång.

 

4. Social kompetens går att öva upp
Med det sagt, så finns det sammanhang där personer med adhd har nytta av att kunna lägga band på sig själv, till exempel för att vässa sin sociala förmåga. Anna Hallén understryker att det är skillnad på stor personlighet och social kompetens. Personligheten behöver inte tyglas, men däremot kan personer med adhd – precis som alla andra – behöva träna på social kompetens, eftersom det är en färdighet och inte medfött drag.

Här är ett utdrag ur deras bok Vi snackar ADHD med tre konkreta tips för bättre ömsesidig kommunikation.

A. Utforska dig själv – med nyfikenhet, inte kritik
Hur låter din röst? Hur mycket plats tar du? Hur nära står du? Bli nyfiken på ditt sätt att vara i sociala sammanhang utan att döma.

B. Träna i trygg miljö – hitta din flock
Umgås med människor som accepterar din intensitet, stillhet eller ärlighet. Där kan du testa, öva och växa utan rädsla för att bli fel.

C. Lär dig att lyssna nyfiket och lämna plats
Öva på att ställa följdfrågor, låta andra prata klart, ge utrymme i samtalet och låta det bli tyst ibland. Visa att du vill förstå, inte bara svara.

 

5. Använd dopamin som bensin
Dopaminsystemet i adhd-hjärnan funkar annorlunda, och Anna Hallén och Jeanette Lilja understryker vikten av att hitta sätt att ”tanka dopamin” för att få vardagen att funka för just dig.

– Varje morgon vi vaknar måste vi se fram emot tre–fyra–fem saker, annars så är vi soppatorsk, säger Anna Hallén.

Är detta för dig kanske att starta dagen med ett träningspass? Lyssna på en gammal låtfavorit på hög volym? Kolla på det där komikerklippet på Youtube som alltid får dig att skratta? Att lära dig något nytt om din hobby? Ta ett varv i din kära tomatodling efter jobbet?

– Många människor vet knappt vad de tycker är viktigt, och har inte funderat på vad som är viktigt för just mig. Med adhd är vi liksom ”hallå hjärnan, ge mig belöning” medan hjärnan svarar ”jag kan inte avgöra vad som är viktigt och värdefullt, för jag vet inte ens vad det är”. Så därför är det viktigt för människor att ta reda på: vad är viktigt för mig, vad tycker jag är kul, vad vill jag ha mer av i livet, säger Jeanette Lilja.

 

6. ”Bra att ta hjälp”
Boken Vi snackar ADHD innehåller över hundra konkreta tips för att bygga en tillvaro där adhd-hjärnan kan frodas. Om man då mår kasst och känner att man är på en mörk plats där det är omöjligt att ta itu med att hitta rätt jobb, rätt socialt nätverk, kanske bryta en sjukskrivning eller missbruk – vad gör man?

– Två val. Antingen ändra inställning och be om hjälp, och förstå att även myrsteg leder framåt. Eller fortsätta må som man mår. Jag får ofta höra ”men Anna, det är inte så lätt”. Nej, livet är inte lätt. Vem har lovat att det ska vara lätt?

Anna Hallén fortsätter:

– Så det är ett jobb som måste göras, men det behöver inte göras på ett år, utan kanske på tre till fem år. Tänk, om fem år kan du må så mycket bättre.

Jeanette Lilja förespråkar att ta armkrok med någon som kan vara din karta och kompass.

– När det är kaos på alla fronter i livet är det svårt att se att det finns möjligheter och olika vägar framåt. Då kan det vara bra att ta hjälp så du kan öppna kreativiteten som adhd-hjärnan egentligen har, när vi känner oss trygga. Att träffa till exempel en adhd-coach eller samtalsterapeut kan hjälpa dig att få nya perspektiv, säger hon.

 

7. Håll ut, din hjärna blir bara bättre och bättre!
Adhd-hjärnans sociala förmåga och exekutiva funktioner mognar senare än den neurotypiska hjärnan.

– Jag var löjligt socialt omogen och kunde bara leka med de som var typ tre år yngre än jag var. När jag fyllde 35 kändes det som att polletten trillade ner, jag kände att jag fattade världen och kunde läsa andra människor. Den här långsamma mognaden ger en fördel – vi är unga länge, jag fyllde 60 för en vecka sedan och är entreprenör ut i fingerspetsarna, medan mina jämnåriga pratar om pension och att flytta till Spanien, säger Anna Hallén.