Bredvid en övergiven parkeringsplats mellan villaförorten Örby och Älvsjömässan står ett antal barackliknande modulhus uppställda. Bruset från den hårt trafikerade Huddingevägen intill hörs knappt på innergården, där en treårig pojke leker.
Pojken heter Artur, och snart kommer hans mamma Adelina Akymchenkova förbi med barnvagnen där familjens senaste tillskott ligger. De flydde till Sverige från Ukraina efter Rysslands invasion och bor sedan några månader tillbaka i en lägenhet på 43 kvadratmeter. Hyran är drygt 10 000 kronor i månaden.
– Det är en ganska bra lägenhet, men för vår familj är den lite för liten. Vi vill stanna i Sverige och flytta till något större. Min man har ett jobb och jag vill utbilda mig på universitetet eller börja arbeta, säger hon.
Bild 1 av 3
Adelina Akymchenkova hoppas att familjen snart ska lyckas hitta en bättre bostad.
Foto: Ali Lorestani
Bild 2 av 3
Modulhusen i Örby ligger avsides vid en övergiven parkeringsplats. På andra sidan Huddingevägen ligger Älsvjömässan.
Foto: Ali Lorestani
Bild 3 av 3
Husen är uppbyggda av baracker och är tänkta att kunna flyttas till en annan plats när bygglovet går ut.
Foto: Ali Lorestani
Sammanlagt bor runt hundra familjer med uppehållstillstånd i modulhusen i Örby. Lägenheterna hyrs ut av SHIS Bostäder, Stockholms stads bostadssociala hyresvärd, som så kallade genomgångsbostäder där de boende får stanna i maximalt fem år. Tanken är att de under den tiden ska ordna en bostad på egen hand.
Flera DN pratar med skulle gärna flytta snabbare än så, om det inte vore så svårt att hitta en bostad i Stockholm. För trots att modulhusen är relativt enkla i sitt utförande jämfört med vanliga bostäder är hyrorna fullt jämförbara. De största lägenheterna kostar uppemot 18 000 kronor i månaden, har P4 Stockholm rapporterat. Hur kommer det sig?
Det var i samband med flyktingkrisen 2015 som Stockholms stad bestämde sig för att satsa på modulbostäder med tidsbegränsade bygglov. Syftet var att snabbt få fram boende till de tusentals personer som skulle anvisas till kommunen av Migrationsverket.
– Eftersom beslut fattades att inte använda lägenheter från den reguljära bostadskön, eller att köpa bostadsrätter, var vi tvungna att lösa frågan på andra sätt, berättar Anna Mölgård, stadens bostadssamordnare för nyanlända.
Bild 1 av 3
Andre Mbuta, 55, från Kongo-Kinshasa har bott i modulhus i fem år: ”Det är bra, men mycket dyrt. Om du har ett jobb går det bra men det är svårt som arbetslös. Alla pengar går till hyra, mat och räkningar”.
Foto: Ali Lorestani
Bild 2 av 3
Mussa Ramadan Butu, 29, är ursprungligen från Eritrea och kom till Sverige för två år sedan. Hans hyra är drygt 10 000 kronor i månaden. Drömmen är att jobba som bilmekaniker.
Foto: Ali Lorestani
Bild 3 av 3
Roman Byra, 16, från Ukraina går på gymnasiet och trivs bra i Stockholm, men hoppas att familjen kan hitta en egen lägenhet. Bredvid sitter mamma Maria och syskonet Matvii.
Foto: Ali Lorestani
Branschaktörer hade på förhand varnat för att modulhus skulle bli en dyr historia. En rapport som fastighetskonsulterna Evidens tog fram på uppdrag av byggbolagen JM och Veidekke visade att kvadratmeterkostnaden skulle överträffa alla andra hyresbostäder i Sverige vid den tiden – med sämre kvalitet.
Orsaken till det stavas avskrivningstid. Eftersom byggloven är tillfälliga – högst 15 år – måste kostnaderna tjänas tillbaka under en kortare period än permanenta bostäder för att inte förluster ska uppstå. Så trots att modulhus på papperet är billigare blir hyrorna högre, menade rapportförfattarna.
– Vi argumenterade för att det skulle vara bättre att bygga vanliga bostäder i stället, säger Ted Lindqvist, vd på Evidens.
Någon uppföljning av rapporten, som avfärdades som en partsinlaga av Boverket, har inte gjorts. Men Stockholm valde alltså att satsa, och där vet vi nu mer om hur det gick.
I dag finns modulhus uppställda på elva platser runt om i staden. Byggkostnaden uppgår hittills till 622 miljoner kronor, enligt det kommunala bostadsbolaget Stockholmshem. Husen är tänkta att hålla i 28 år då man räknar med att kunna flytta dem en gång när byggloven går ut.
Stockholmshem hyr ut lägenheterna till andra aktörer, primärt kommunala SHIS Bostäder, men vill inte svara på för hur mycket.
”Vi har inte byggt modulhusen som en investering att göra vinst på”, skriver kommunikationschef Åsa Stenmark i ett mejl, men tillägger att de ändå hoppas få tillbaka pengarna via hyresavtalen.
Att hyrorna för de boende blivit så pass höga beror på den kortare avskrivningstiden, uppger bostadssamordnaren Anna Mölgård.
– Men permanent nyproduktion har också höga hyresnivåer, påminner hon.
Har de boende råd då?
– Nu är de som bor i genomgångsbostäderna till en förhållandevis stor andel ukrainare, och där finns det många som varit duktiga på att fixa arbete och försörjning snabbt. När man är nyanländ har man också möjlighet att få bostadsbidrag.
Många av de som bor i modulhusen är barnfamiljer.
Foto: Ali Lorestani
Anna Mölgård tycker det är för tidigt att utvärdera om modulhusen varit en bra satsning. Sedan projektet drogs igång har flyktingmottagandet minskat kraftigt, och inga planer finns på att bygga fler.
– Men om man inte hade tagit den här investeringen, vad hade då hänt med de här människorna? Det finns ju vittnesmål om nyanlända som tvångsförflyttats till andra städer och som fått bo i dåliga bostäder, men inte från vår kommun får jag stolt säga.
Lennart Weiss, tidigare chef på Veidekke och bostadspolitisk debattör, står dock fast vid slutsatsen i rapporten från 2015.
– Förmodligen måste man ägna sig åt lite kreativ bokföring för att det inte ska bli uppenbart att det här är ett ekonomiskt fiasko. Och det är synd, för då får man ingen lärandeprocess, säger han.
Bild 1 av 4
”Tvättstugan är inte ordentligt skött”, anser Olena Brizhkova.
Foto: Ali Lorestani
Bild 2 av 4
Modulhusen i Tallkrogen står på en grusplan som förut användes för fotboll.
Foto: Ali Lorestani
Bild 3 av 4
Olena Brizhkova bor i modulhus i Tallkrogen. Hon tycker att hyran är hög, men trivs bra i området.
Foto: Ali Lorestani
Bild 4 av 4
Så mycket betalar Olena Brizhkova varje månad för att bo i stadens modulhus.
Foto: Ali Lorestani
På en igenvuxen grusplan i Tallkrogen, inklämd mellan tunnelbanespåret och Nynäsvägen, står några andra av stadens modulhus. På ett staket hänger tvätt på tork.
– Tvättstugan är inte ordentligt skött, och det finns också problem som att parkeringen är långt borta och hyran är hög, säger Olena Brizhkova som kommer från Ukraina.
Hennes familj betalar knappt 14 000 kronor för en tvårummare. Lägenhetens spartanska inredning vittnar om att detta bara är ett tillfälligt stopp på vägen mot en permanent bostad.
– Självklart skulle vi vilja ha ett billigare boende. Men vi gillar verkligen området. Vår son går i skolan här och vår dotter ska snart börja på förskolan, säger Olena Brizhkova.
Fakta.Stockholm stads modulhus
● Under flyktingkrisen 2015 förespråkade Boverket och den dåvarande bostadsministern Mehmet Kaplan (S) att kommuner skulle satsa på tillfälliga modulbostäder för att lösa den akuta bostadsbristen.
● Vid den här tiden kunde fastighetsägare tjäna stora summor på att hyra ut undermåliga boenden till asylsökande.
● Stockholms stads satsning drog igång 2016, men flera av modulhusen försenades av överklaganden.
● I dag är majoriteten av modulhusen genomgångsbostäder för nyanlända som blir anvisade till Stockholm enligt bosättningslagen, samt ukrainare som sedan i fjol kan folkbokföra sig i landet.
Visa mer
Visa mindre