share-arrowDela
unsaveSpara
expand-left
helskärm
Två månader har gått, och allt är sig likt.
USA:s och Rysslands presidenter planerar ett nytt möte.
Risken är överhängande att Trump blir bortkollrad igen.
Mötet i Alaska den 15 augusti blev ett fiasko.
Det gick utmärkt att gissa på förhand.
Nu ska Donald Trump och Vladimir Putin ses igen, och känslan av déjà vu är påtaglig.
Inför Alaska satte Trump upp en rad deadlines för Putin att gå med på fred (som alla passerades utan åtgärd) och varnade för ”väldigt tuffa konsekvenser” (som fortfarande lyser med sin frånvaro).
Putin har bara intresse av fred på sina egna villkor, och om han ska komma till en annan slutsats måste han pressas dit.
Även inför det här mötet finns för den hoppfullt lagda flera tecken på att Trump kanske äntligen förstått det:
- Trump har varit taskig mot Putin på sociala medier, beskrivit Ryssland som en papperstiger och sagt att Ukraina kan ta tillbaka alla territorier Ryssland erövrat.
- USA har gett Ukraina måldata på olje- och energiinfrastruktur djupt in på ryskt territorium, ett på riktigt viktigt bidrag som träffar Ryssland där det gör ont.
- Presidenten har sagt sig vara nära att godkänna leveranser av Tomahawk-robotar till Ukraina, ett långräckviddigt vapen överlägset allt som nu finns i Ukrainas arsenal.
- Trump har haft framgångar – ja, faktiskt – som fredsmäklare i Mellanöstern, vilket kanske skulle kunna stärka hans beslutsamhet att komma någonstans även med Ryssland.
Inför kvällens möte mellan Trump och Volodymyr Zelenskyj i Vita huset fanns förhoppningar om att de där signalerna skulle omsättas i ökad press på Ryssland.
Telefonsamtalet mellan Trump och Putin i går, där de kom överens om att ses i Budapest inom några veckor, grusade de förhoppningarna.
expand-left
helskärm
Tar man nu några steg tillbaka liknar de positiva signalerna mest ovidkommande brus.
I grunden finns det tryck på Ryssland som skulle behövas helt enkelt inte där.
Trump har visserligen lagt höjda tullar på Indien, som ett straff för att Indien köper rysk olja, men i övrigt är inga nya bitande sanktioner mot Ryssland på plats.
Samtidigt har flödet av pengar från USA till Ukraina upphört.
Ukraina kan få amerikanska vapen – så länge pengarna kommer ur européernas allt tunnare plånböcker.
Bland annat därför betyder snacket om Tomahawk-robotar ganska lite, om de dyra vapnen ska knökas in på en ukrainsk behovslista som Europa ändå inte har råd att beta av.
Det antal Ukraina i bästa fall skulle kunna få är dessutom för litet för att göra någon avgörande skillnad.
Trump hävdar att han i telefonsamtalet i går frågade Putin om han ”skulle ha något emot att jag skickar några tusen Tomahawks till din motståndare?”.
Det är ett verklighetsfrånvänt och rent ut sagt pinsamt flexande, när USA bara budgeterat för att bygga 57 Tomahawk-robotar nästa år.
expand-left
helskärm
Man kan koka ner läget till två enkla konstateranden:
- Det finns saker USA kan göra för att pressa Ryssland till fred.
- Trump har gång på gång visat sig ytterst ovillig att göra dem.
Putin har sina mål. Han låter sig inte avskräckas av ord. Han har dessutom visat sig vara skicklig på att spela på Trumps fåfänga och tala till hans vanföreställningar.
Allt annat än ett nytt fiaskomöte skulle därför vara en rejäl skräll.
Vill man trösta sig med något erbjuder jag detta:
De allra värsta farhågorna från början av året har inte blivit verklighet.
Trump hade lika gärna kunnat överge både Europa och Ukraina, och ännu tydligare ställt sig i Rysslands ringhörna.
I det här läget får man möjligen vara glad för det lilla.