Några månader före valet gjorde jag och mina kollegor det till vårt uppdrag att lyssna på människor direkt i deras närmiljö. Över hela Europa svarade jag på frågor från ungdomar. Jag vandrade genom kontor, affärer och fabriker och talade med arbetstagare som var stolta över vad de hade byggt upp men oroliga över vad som väntade runt hörnet. Jag träffade lantbrukare som ansvarar för att ge folk mat för dagen. Och jag satt ner tillsammans med företagare – från små familjeföretag till stora industriledare – i varenda sektor. Vart vi än kom sa de alla samma sak.
Alltför ofta glömmer bort vi att det folk värdesätter mest med Europa är sakerna som gör deras liv enklare. Friheten att bo, arbeta, resa och studera över nationsgränser. Möjligheten att välja bland flera alternativ, med lägre priser och färre hinder. Den sinnesfrid som kommer med tillhörigheten till en union där vi tillsammans är tryggare och starkare och får ut mer.
Sanningen är den att någonstans på vägen började detta stora, dynamiska Europa tappa farten. Nya lager med byråkrati hopade sig. Varenda vd jag möter tar upp ordet ”reglering” innan man knappt hunnit säga hej. Det är en rimlig invändning när tiotusentals sidor med regler tornar upp sig – om än aldrig så vällovliga men ofta inte tillräckligt genomtänkta när det gäller hur de fungerar i praktiken.
Vi har hört och förstått frustrationen – den avspeglas i hur folk röstade 2024. Som den enda folkvalda EU-institutionen – det organ som företräder de europeiska medborgarna – är folkets agenda vår agenda. Som medlagstiftare är det vårt ansvar att säkerställa förutsägbarhet och stabilitet. Att hjälpa företag att förbli konkurrenskraftiga, att skapa jobb, att stödja uppstartsföretag som vill växa. Det är vårt mandat. Och det är där vi levererar.
I juli 2024, under den nya valperiodens första sammanträdesvecka, krävde Europaparlamentet att de kommande fem åren ska präglas av en ”förenklingsagenda”. Sedan dess har vi undantagit 90 % av importörerna – mestadels privatpersoner och småföretag – från gränsjusteringsmekanismen för koldioxid. Kraven på tillbörlig aktsamhet för batterier har vi skjutit upp för att ge industrin längre tid att anpassa sig. Och vi har senarelagt straffavgifterna för bilindustrin så att en av Europas största arbetsgivare kan förbli stark och konkurrenskraftig.
Vi har också gjort vår gemensamma jordbrukspolitik enklare, rättvisare och starkare för att bättre tjäna våra lantbrukare. Vi har skjutit en del av företagens hållbarhetskrav på framtiden – och vi stannar inte där. Nu i veckan snävar Europaparlamentet in tillämpningsområdet för de här lagarna. Det innebär att 80–85 % av de företag som i dagsläget omfattas snart kommer att bli befriade från skyldigheter som sätter dem under så stor press.
Ingenting av detta hade varit möjligt om inte Europaparlamentet hade legat på. Tack vare de djärva reformer vi genomfört för att modernisera våra arbetsmetoder – för att göra våra processer snabbare, effektivare och smidigare – kunde vi agera med rekordfart. Vi gick från ord till handling på några veckor.
Nu arbetar vi med att göra det enklare för medlemsländer och företag att få EU-pengar till investeringar, samtidigt som vi skapar en ny kategori – små midcap- bolag – för att hjälpa företag att skala upp utan att tyngas av extra regler.
I försvarssektorn skyndar vi på satsningarna genom att strama upp regleringarna, finansieringen och de gemensamma upphandlingarna i hela EU. Så när vi säger att vi förenklar menar vi det – bort med krånglet och tillbaka till våra grundmål.
Förenkling handlar inte om att göra mindre – det handlar om att göra det bättre. Vi sänker inte standarden och tar inte bort några skyddsbarriärer. Vi skalar bort den onödiga byråkratin så att företag, lantbrukare, familjer och företagare kan fokusera på det som verkligen betyder något. Vi har redan visat att Europaparlamentet kan svara upp mot folkets behov. Och vi kommer att fortsätta. Enkelt och begripligt uttryckt: Europa är öppet för företag.
Roberta Metsola, talman Europaparlamentet