Rysslands president Vladimir Putin har enligt tidningen Washington Post krävt att Ukraina överlämnar hela Donetskområdet till Ryssland som villkor för fred.

I ett telefonsamtal med USA:s president Donald Trump ska Putin ha erbjudit sig att avstå från delar av de delvis ockuperade områdena Zaporizjzja och Cherson, om han får full kontroll över Donetsk.

Uppgifterna kommer från amerikanska tjänstemän, rapporterar tidningen.

Vid ett möte i Vita huset i fredags ska Trumps sändebud Steve Witkoff också ha pressat den ukrainska delegationen att överlämna Donetsk, med argumentet att regionen är rysktalande.

Det är ett klassiskt ryskt argument som ses som en eftergift till Ryssland.

Rysslands verkliga mål går längre

– Det handlar inte bara om att få kontroll över några förstörda städer i Donetsk, säger militäranalytikern Emil Kastehelmi från Blackbird Group i en intervju med Svenska Yle nu på söndagen.

Han betonar att Putins verkliga ambition är att göra Ukraina till en lydstat utan verklig suveränitet.

– Målet är att bygga upp den egna intressesfären, att forma Europas säkerhetsarkitektur i en för Ryssland mer gynnsam riktning och att snickra ihop en lösning som eventuellt håller i decennier framåt, säger Kastehelmi.

Frågan är om Ukraina förblir en underordnad stat som förlorat sin suveränitet, eller om det blir en fullvärdig stat med utrikes- och säkerhetspolitiskt manöverutrymme och anknytning till västerländska strukturer såsom EU och Nato.

Oförenliga mål försvårar fredssamtal

Problemet är att parternas nuvarande mål inte går att förena.

Ukraina kontrollerar för närvarande bara cirka en fjärdedel av Donetsk. Att ge upp det skulle innebära att Ukraina förlorar väl befästa positioner som man kämpat hårt för att behålla.

– Från Ukrainas perspektiv skulle man mista områden som är både lätta att försvara och som legitimt tillhör dem. Att bara överlämna dem på grund av angriparens vilja är en ohållbar tanke för Ukrainas ledning och folk, och det av helt förståeliga skäl, säger Kastehelmi.

Ryssland har inte lyckats avancera särskilt snabbt i Donetsk sedan år 2022.

Tveksamt om verkliga eftergifter

Det finns dessutom starka tvivel på att Putin verkligen skulle vara beredd att ge upp strategiskt viktiga delar av Zaporizjzja och Cherson. De områdena utgör tillsammans landförbindelsen till Krim.

– Jag har svårt att se att Putin till exempel skulle börja ge upp den så kallade kontinentala delen av Cherson, eftersom det och också stora delar av Zaporizjzja som Ryssland för närvarande kontrollerar utgör en naturlig geografisk helhet som också är landförbindelsen till Krim, säger Kastehelmi.

Han bedömer att Putin däremot skulle kunna vara beredd att ge upp områden i Charkiv, Dnipropetrovsk och Sumy som Ryssland ockuperat.

Krim utanför räckhåll

Att Krim inte ens nämns i sammanhanget är enligt militäranalytiker Emil Kastehelmi helt förväntat.

– Jag har mycket svårt att se hur Ukraina skulle kunna få tillbaka Krimhalvön eller större landområden med militära operationer, säger han.

Han påpekar att situationen på fronten är sådan att Rysslands anfall inte ens har stoppats ännu, utan fortsätter långsamt men ständigt.

– Det är kanske det mest centrala av de här problemen som måste få ett slut innan man ens kan överväga att befria större områden.

I praktiken ställer man så omöjliga krav att det inte kan bli fred på de villkoren

militäranalytiker Emil Kastehelmi

Kan vara ett sätt att blockera fred

Kastehelmi ser en risk för att Ryssland medvetet lägger fram orimliga krav för att se ut att vara villigt till fredssamtal.

– Man visar att man skulle vara beredd till någon slags fredslösning, men i praktiken ställer man så omöjliga krav att det inte kan bli fred på de villkoren, säger han.

Ryssland har dessutom förutom territoriella krav också en lång lista med andra villkor, till exempel begränsningar av hur väst får hjälpa Ukraina efter en eventuell vapenvila, säkerhetsgarantier och möjliga begränsningar av Ukrainas väpnade styrkas storlek och kapacitet.

Det här innebär att man gör Ukraina så svagt som möjligt för att lättare kunna påverka landet i framtiden.

Trumps troliga möte med Putin inom kort

Donald Trump och Vladimir Putin väntas ha ett möte inom ett par veckor. Kastehelmi har inte särskilt stora förväntningar på mötet.

– Den här pendeln hos Trump, att han ibland är mer på Ukrainas sida och ibland köper Rysslands narrativ, den har gått från den ena änden till den andra under det här året. Jag gissar att vi kan se en sväng i riktning mot att förstå Ryssland lite mer, och sedan förstår han väst mer igen, säger han.

Han betonar att det är mycket svårt för USA att få till en bestående lösning mellan Ryssland och Ukraina just nu, eftersom målen inte går att förena och konflikten inte heller har avgjorts på slagfältet.

– Ryssarna kan dra ut på och förlänga de här förhandlingsprocesserna väldigt länge. De har gjort det hela året och jag tror inte att deras knep tar slut om ett par veckor heller, säger Kastehelmi.

Donald Trump medgav på en presskonferens i Vita huset i fredags att Putin kan försöka vinna tid, men sa att han inte är oroad. Trump tillade att han tror sig vara bra på den här typen av förhandlingar.

Kriget kan fortsätta

Kastehelmi bedömer att kriget kommer att fortsätta i ett bra tag till, eftersom ingen av parterna ännu har övertaget militärt.

– Ukraina kan fortfarande militärt sätta käppar i hjulet för Ryssland, även om landet inte har förmåga till storskaliga motoffensiver. Det här är anledningen till varför kriget sannolikt fortsätter, säger han.

Trumps växlande hållning till Ukraina komplicerar läget ytterligare. Kastehelmi påpekar att USA under Trump inte har skänkt Ukraina vapen, utan bara sålt vapen till Ukraina och allierade inom Nato.

Ukraina har ändå fortsatt få tillgång till amerikansk underrättelseinformation.