Fredagens möte mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och USA:s president Donald Trump i Vita huset ska ha varit stormigt. Enligt uppgifter till Financial Times och andra medier blev mötet mellan de två ledarna en ”skrikduell”, där Trump vid upprepade tillfällen uppmanade Zelenskyj att acceptera Rysslands villkor för fred eller riskera att ”förstöras”. Trump ska även ha upprepat Putins retorik om en ”specialoperation” istället för ett krig.

Trumps svängande position
Mötet i Vita huset ägde rum dagen efter att Trump talat med Putin i telefon. Enligt källor till flera medier verkar samtalet ha påverkat Trumps inställning. Under mötet med Zelenskyj ska Trump ha föreslagit att Ukraina bör avstå hela Donbasregionen till Ryssland – en region där Ukraina fortfarande kontrollerar delar efter nästan fyra års krig.

Zelenskyj sökte Tomahawk-robotar med lång räckvidd under mötet, men fick avslag. Trump sade senare att kriget borde frysas vid nuvarande frontlinjer.

– Vi tycker att det de borde göra är att bara stanna vid linjerna där de är, stridslinjerna, sade Trump till reportrar på söndagen, enligt Reuters.

Han hävdade att Ryssland kontrollerar 78 procent av Donbas och att gränsen borde lämnas som den är.

Får inte ge upp
– Ukrainarna är mycket motståndskraftiga. De kämpar för sin frihet, sitt oberoende, sitt land, så de kan inte bara ge upp, sade EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas när hon anlände till måndagens möte.

Kallas varnade för att ge Rysslands diktator Vladimir Putin vad han vill.

– För den internationella ordningen är det också negativt om angriparen får vad den vill eftersom det ger en signal till alla angripare i världen att man bara kan gå och ta vad man önskar, sade hon.

Den danske utrikesministern Lars Løkke Rasmussen betonade att Europa måste ta ansvar.

– Det är i hög grad upp till Europa att agera när det gäller Ukraina, sade han och pekade på behovet av att mobilisera de frusna ryska tillgångarna

EU satsar på sanktioner och frusna tillgångar
Utrikesministrarna diskuterar på måndagen ett nittonde sanktionspaket mot Ryssland, som, trots Slovakiens motstånd, förväntas antas under veckan, möjligen vid EU-toppmötet på torsdag. Paketet inkluderar ytterligare åtgärder mot den ryska ”skuggflottan” av fartyg som kringgår sanktioner för att exportera olja.

– Vi förväntar oss att anta ett nittonde sanktionspaket denna vecka. Tyvärr inte i dag, men vi har också ett toppmöte med ledarna på torsdag, sade Kallas.

Hon tillkännagav även att EU diskuterar hur man bättre kan samordna åtgärder mot skuggflottan tillsammans med medlemsländerna.

Den franske utrikesministern Jean-Noël Barrot gick längre och föreslog att arbetet redan ska inledas på ett tjugonde sanktionspaket, riktat mot länder som fortsätter stödja Rysslands krigsekonomi.

Frusna tillgångar som hävstång
En central fråga är hur EU ska använda de cirka 140 miljarder euro i ryska tillgångar som frysts i Europa. Europeiska kommissionen har föreslagit ett så kallat reparationslån där de frusna tillgångarna används som säkerhet för ett lån till Ukraina på 180 miljarder euro.

– Vi har gjort stora framsteg, men vi är inte där ännu. Förhoppningsvis i slutet av denna vecka, när ledarna också möts, kan vi rapportera mer om detta så att vi kan gå vidare, sade Kallas.

Lettlands utrikesminister Baiba Braže uttryckte frustration över att några länder fortfarande blockerar.

– Politiskt förstår alla att dessa tillgångar inte kommer att gå tillbaka till Ryssland. Så frågan är hur vi verkligen säkerställer de praktiska detaljerna kring det med minimala risker för medlemsländerna, sade hon.

Oro för Putin-besök i Budapest
Ministrarnas uttalanden präglas också av oro inför Trumps planerade möte med Putin i Budapest. Putin är eftersökt av Internationella brottmålsdomstolen sedan 2023 för misstänkta krigsbrott, vilket gör ett besök i EU problematiskt.

– Det är inte trevligt. Att se att en person, med en arresteringsorder från ICC, kommer till ett europeiskt land, sade Kallas.

Ungern är på väg att lämna ICC men är alljämt bundet av dess regelverk.

Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys var ännu tydligare.

– Det finns ingen plats för krigsförbrytare i Europa. Det finns ingen väg genom Europa för krigsförbrytare till några evenemang, sade han och tillade att den enda plats där Putin hör hemma i Europa är i Haag inför tribunalen.

Flera ministrar betonade att om Trump och Putin ska diskutera Ukraina måste Zelenskyj vara med vid bordet.

Ukraina får inte lämnas utanför
Den tyske utrikesstatssekreteraren, Gunther Krichbaum, uttryckte det tydligt.

– Det kan bara finnas samtal med Ukraina, men inte över Ukrainas huvud, sade han.

Finlands utrikesminister Elina Valtonen sammanfattade positionen.

– Zelenskyj behöver inte västs hjälp för att kapitulera, utan tvärtom, Zelenskyj behöver hjälp från oss alla för att skydda det vi värdesätter, vilket är frihet och människors fria val, sade hon.

Hon tillade att Putin inte vill ha fred utan makt och att Europa kommer att fortsätta sitt fasta stöd till Ukraina både militärt och humanitärt.

Zelenskyj varnar för Putins strategi
Zelenskyj själv uttryckte oro över Trumps planerade möte med Putin i ett samtal med journalister på lördagen.

– Just nu är vi vid en punkt där den amerikanske presidenten ger Putin ännu en chans, sade han enligt Kyiv Independent.

Den ukrainske presidenten varnade för att Putins verkliga mål inte är fred utan fullständig ockupation av Ukraina.

– Putin vill ha total ockupation av Ukraina. Och han använder verktyg helt enkelt för att upprätthålla denna osäkerhet, så att sanktioner inte införs, så att Trump inte går vidare med sekundära sanktioner, sade Zelenskyj.

Veckans EU-toppmöte
EU-toppmötet på torsdag väntas bli avgörande för flera av frågorna. Förutom sanktionspaketet och de frusna tillgångarna kommer ledarna att diskutera hur Europa kan intensifiera sitt militära stöd till Ukraina inför vintern, då Ryssland väntas öka sina attacker mot energiinfrastruktur.

Zelenskyj förväntas delta i toppmötet, enligt uppgifter till Politico.