Det svenska riskkapitalbolaget Altor är näst största ägare i Stegra, som enligt uppgifter till Financial Times befinner sig i en allt djupare finansiell kris.

– Det här liknar mer och mer Northvolt. Det är svårt att se något annat scenario än att aktieägarna blir helt utspädda, sade en person med insyn i Stegras finansiering till tidningen.

Altor grundades 2003 av bland annat Harald Mix och har investerat i nära 100 bolag. Investeringarna görs genom fonder, som i sin tur reser kapital från stora institutionella investerare så som amerikanska universitet och pensionsfonder.

– Harald Mix har klassiskt sett haft väldigt god kontakt med institutionella investerare och är en duktig försäljare på det sättet, säger en person med insyn i Altors fondresningar.

Investeringen i Stegra har gjorts i tre av bolagets sju fonder – nämligen genom Altors Fund V, Fund VI och ACT. Hur stora de respektive investeringarna är vill inte Altor uppge, men bolaget är näst största ägare i Stegra med 14,7 procent av kapitalet.

Så fungerar Altors investeringar

Altor reser pengar från institutionella investerare i Europa och USA, så som institutioner, universitetsstiftelser, pensionsfonder och välgörenhetsstiftelser.

Tillsammans har de åtagit sig att investera över 12 miljarder euro i Altors sju fonder. Altors investeringsmandat sträcker sig från både unga bolag till mer mogna bolag, och över både privata och börsnoterade bolag. Investeringshorisonten är på 15 år.

Fund V, Fund VI och ACT har investerat i Stegra. Fund IV stängde på rekordsumman 3 miljarder euro.

I dessa fonder finns bland annat University of Michigan, Tredje AP-fonden, DnB Livsforsikring AS, North Dakota State Investment Board som institutionella investerare.

Harald Mix överlägset störst ägare i Stegra

Harald Mix syns i Stegras ägarlista på tre olika sätt. Stegras största ägare är Vargas Holding, ett investeringsbolag som han driver tillsammans med Carl-Erik Lagercrantz. Näst största ägare är Altor, ett bolag som Harald Mix var med och grundade. Dessutom finns han på tionde plats som investerare via sitt privata bolag Kallskär, som i sin tur äger majoriteten av Vargas Holding.

Under Stegras pågående finansieringsrunda – som pågår samtidigt som Harald Mix meddelat att han lämnar rollen som styrelseordförande – agerar de tre ägarposterna inte på samma sätt.

EFN avslöjade på måndagen att Harald Mix inte längre kommer att investera i Stegra via sitt investeringsbolag Vargas Holding. Däremot kommer han skjuta till eget kapital via Kallskär.

Även Altor kommer att delta i finansieringsrundan.

”Det stämmer att vi har investerat i Stegra via fonderna du nämner och att vi har committat oss till den pågående finansieringsrundan tillsammans med övriga huvudägare. Vi går inte in på detalj i hur mycket vi har investerat i våra bolag, det gäller inte bara Stegra, det gäller alla våra bolag”, skriver Karin Åström som är kommunikationschef på Altor i ett mejl till EFN.

Vargas Holding var också med och grundade batteritillverkaren Northvolt, som senare gick i konkurs. Altor var dock inte en investerare i Northvolt.

Stegras fem största ägare (procent, kapital)

  1. Vargas Holding (Harald Mix): 22,3 procent

  2. Altor (grundat av Harald Mix): 14,7 procent

  3. Just Climate: 8,1 procent

  4. H2 Opera Steelworks AB: 6,9 procent

  5. Anfield Investment: 6,2 procent

Som tionde största ägare finns också Harald Mix privata investeringsbolag Kallskär som har 2,8 procent.

* Efter den pågående emissionen blir Just Climate huvudägare enligt uppgifter till Svenska Dagbladet, vilket EFN har rapporterat om.

Källa: Holdings

Svenskt pensionskapital hos Altors fonder

Personen med insyn som EFN talat med säger att institutionella investerare gör nogsamma utvärderingar inför varje ny investering.

– Altors fonder har historiskt haft en mycket god avkastning trots att man tidigare gått på ett par rejäla minor som OW Bunker och XXL. Så de har kunnat resa fonder trots att enskilda investeringar gått dåligt, om fonden som helhet har gått bra. Men man gör alltid grundliga utredningar, säger han.

Bland de institutionella investerarna i Altors fonder finns bland annat Tredje AP-fonden, som investerat i Fund V.

Jonas Thulin, som är investeringschef på AP3, vill dock inte säga något om hur pensionsfonden förhåller sig till Altor som investerare i relation till Stegras ekonomiska kris.

– Vi har inga kommentarer på en enskild fond och kan inte delta hur vi kommer att agera i kommande fondresningar. Vi tittar på alla möjligheter som vi alltid gör, säger han till EFN.

Inte heller DnB Livforsikring vill kommentera saken.

”DNB svarar inte på frågor eller ger några kommentarer i övrigt”, svarar en presstalesperson på mejl.

Detsamma gäller University of Michigan.

”Det är universitetets policy att inte kommentera våra investeringsförvaltare eller investeringsstrategier”, skriver Erik Lundberg, investeringschef på universitetet.

Laurence Zage, delägare på Monument Group som tidigare bistått Altor vid fondresningar, är också tystlåten.

”Jag kommer inte att kommentera detta utifrån företagets policy.”

EFN frågar Altor om huruvida den nuvarande krisen i Stegra och den kritik som riktats mot Harald Mix har påverkat arbetet med fondresningar.

”Likt alla våra fonder och bolag så har vi en löpande dialog med våra investerare. Vad gäller Stegra specifikt så har vi ett fortsatt starkt förtroende och känner oss trygga med bolagets affärsplan”, skriver Karin Åström.

Statliga medel på spel

Det är sedan tidigare känt att andra AP-fonden har satsat omkring 500 miljoner kronor i Stegra.

Därtill beslutade Riksgälden i december 2023 att ställa ut en garanti för ett lån till Stegra. Lånet som garanteras uppgår till totalt 1,2 miljarder euro (motsvarande 13 miljarder kronor) och ställs ut av flera olika banker och kreditinstitut, där garantin täcker 80 procent av lånebeloppet – motsvarande 10,5 miljarder kronor.

Svensk Exportkredit har också beviljat ett lån på drygt 5 miljarder kronor.

”Men, och detta kan vara en komplex fråga som ofta missförstås – detta är en projektfinansiering, vilket innebär en annan typ av finansiering där lånet utbetalas över tid kopplat till att bolaget ifråga uppfyller olika villkor, så kallade covenanter. Vi kommenterar dock inte kring hur stor del av finansieringen som är utbetalad i dagsläget”, skriver en presstalesperson för Svensk Exportkredit.