I helgen släppte Liberalernas partiledare Simona Mohamsson en liten politisk bomb.

Vid partiets landsmöte i november vill partiledningen att L ska börja driva att aktiebolagen ska fasas ur svensk skola.

– På sikt ska det inte gå att ta ut vinst från skolan. Det blir ett totalstopp för aktiebolag, säger Mohamsson till Expressen.

Regeringspartiet med ansvar för utbildningen går alltså till attack mot själva fundamentet i den borgerliga skolpolitiken – att vinstintresset är den drivkraft som gör att någon vill lära våra barn läsa, skriva och räkna.

Förstör skolan

Mohamsson har förstås på fötterna. Forskningen är numera entydig: aktiebolagens logik är ett gift i utbildningen.

Skolor som drivs i vinstsyfte har lägre lärartäthet, fler obehöriga lärare och större klasser än både kommunala och idéburna skolor. De sätter också högre betyg än elevernas kunskaper motiverar. Glädjebetyg stärker skolans varumärke men urholkar förtroendet för hela systemet.

Skolverket, Skolinspektionen och OECD pekar samstämmigt på att skolvalet och konkurrensen inte har höjt svenska skolresultat men däremot ökat segregationen och försvagat likvärdigheten.

Vinstdrivna skolor etablerar sig gärna i socioekonomiskt starka områden, väljer aktivt bort elever med större behov och låter kommunerna ta det tyngsta ansvaret.

Och när marknaden sviktar, som vid JB Educations konkurs, är det eleverna som står utan skola. Ägarna struttar glatt vidare till nästa affär.

Kort sagt: aktiebolagens kortsiktiga lönsamhetslogik förstör skolans långsiktiga samhällsuppdrag.

Alla bör hoppas på regeringsskifte

Det här vet alla och alla har vetat det länge.

Det finns förstås skäl att vara extremt misstänksam mot den liberala omorienteringen.

Det var Liberalernas idéer om konkurrens, valfrihet och effektivitet som öppnade dörren för aktiebolagen i välfärden. Deras företrädare har i decennier stått pinsamt nära friskolelobbyn, suttit i deras styrelser och försvarat vinsterna som ett uttryck för frihet.

Och vilket gehör kommer detta ens att få i ett regeringssamarbete där alla övriga partier älskar välfärdens pseudomarknad med garanterad vinst och noll risk?

Den som vill avveckla marknadsskolan bör givetvis hoppas på eller aktivt arbeta för ett rödgrönt regeringsskifte.

Men det går också att vara lite hoppfull.

Ny press i vinstfrågan

Liberalerna – som just nu har cirka 2,6 procent av väljarna bakom sig – söker febrilt efter en fråga som gör dem relevanta igen.

Att den frågan är aktiebolagens uttåg ur skolan – och inte ännu ett nytt sätt att plåga invandrare – säger något viktigt. Alla partier kan inte vara SD hela tiden.

I bästa fall innebär Mohamssons skärpta retorik en ny press i skolfrågan. För första gången finns ett borgerligt parti som kräver utfasning av aktiebolagen. Det gör det svårare för högern att kalla Socialdemokraternas och Vänsterpartiets hållning som extremism.

Vi har väntat länge, men Mohamssons utspel förändrar förutsättningarna för att på sikt kunna förbjuda aktiebolag att driva skolor.

Och det är ett skifte på riktigt.

Kristersson måste få frågor

Dessutom har Liberalerna effektivt avskaffat Ulf Kristerssons talepunkter om enighet i Tidölaget.

Det går inte längre att tala om en blåbrun sida som är överens om politiken när ett av regeringspartierna vill montera ned hela den borgerliga skolmodellen.

Nu måste de politiska journalisterna börja ställa frågor som faktiskt betyder något.

Som hur länge Ulf Kristersson kan undvika att svara på vad han egentligen tycker om att ett av hans samarbetspartier vill förbjuda aktiebolag i skolan.