Hjärt- och kärlsjukdomar har länge varit vår vanligaste dödsorsak men statistik från senaste åren visar att antalet hjärtinfarkter minskar – tack vare bättre vård, läkemedel och livsstilsförändringar.
Dödstalen i hjärtinfarkt minskar framförallt bland män. Men för kvinnor går utvecklingen betydligt långsammare – och i vissa fall åt fel håll. Varje år mister närmare 2 000 kvinnor livet till följd av hjärtinfarkt, enligt statistik från Hjärt-Lungfonden.
“Män utvecklar åderförfettning ungefär tolv år tidigare i livet än kvinnor, men det betyder inte att kvinnor är skyddade från hjärtinfarkt. Tvärtom visar både dödstalen och forskningen att det finns ett livsviktigt behov av att förbättra såväl förebyggande arbete som diagnos och behandling för kvinnor”, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Experter menar att kvinnor ofta får mer diffusa symtom än män, vilket kan leda till att vården missar tidiga tecken på hjärtinfarkt.
Läs också: Hälften vet inte detta om vanliga vaccinet
Kunskapen om hjärtkärlsjukdom måsta bli bättre enligt professorn
News55 har pratat med professor Tomas Jernberg, hjärtspecialist och en av landets mest erkända forskare och kliniker inom hjärt-kärlsjukdom.
Han berättar att nästan 3 miljoner svenskar har högt blodtryck, men endast hälften känner till det, och
av dessa är det en minoritet som når önskad blodtrycksnivå.
Hos medelålders har en tredjedel hög eller mycket hög risk att utveckla hjärtkärlsjukdom inom de närmsta 10 åren, och av dessa skulle en stor andel kunna minska sin risk med förebyggande åtgärder, inklusive blodfettsänkande behandling.
“Trots det är det idag många som inte känner till att de har en hög risk och av dessa är det endast 10 % som faktiskt tar blodfettsänkande behandling”, säger Tomas Jernberg.
“När man undersöker individer med hög risk med hjärt-scanning med datortomografi av kranskärl har majoriteten tecken på åderförkalkning. De med hög risk och utbredda kranskärlsförändringar har särskilt stor nytta av förebyggande åtgärder”.
Jernberg menar att kunskapsläget är för lågt hos allmänheten och vården har inte resurser att hitta alla
med hög risk för hjärtkärlsjukdom. För att hjärtkärl-hälsan ska förbättras måste fler ta egna initiativ till kontroll av riskfaktorer och eventuell förekomst av hjärtkärlsjukdom.