Vissa personer har normalt blodtryck och blodfetter trots att de har fetma.
Nu kan forskare ha hittat en möjlig – och oväntad – förklaring.
Fetma kan öka risken för hjärtkärlsjukdom, men inte alla har dåliga värden.
Foto: Good dreams – Studio / Shutterstock
Öppna bild i helskärmÖppna bild i helskärm
Paradoxalt. Vi vet att fetma kan öka risken för flera följdsjukdomar, som till exempel typ 2-diabetes, vissa cancerformer och hjärt-kärlsjukdom. Men det finns också personer som trots hög vikt ändå kan ha normalt blodtryck, blodfetter och blodsockernivåer. Nu kan forskare ha hittat en möjlig förklaring till att vissa kan vara hjärtfriska trots fetma.
Orsakerna till fetma är ofta en kombination av miljö och gener, men i denna studie fokuserade forskarna specifikt på personer med fetma som har mutationer i genen MC4R. Den kopplas till ökad risk för fetma. Tidigare studier på möss har visat att MC4R är inblandad i reglering av kroppsvikt och ämnesomsättning av fett, men det är mer osäkert om detta även gäller för människor.
Forskarna utgick från data från två stora patientgrupper, och hittade 144 personer med fetma och defekt MC4R-gen. De såg ett paradoxalt samband, trots att de hade en ökad risk för fetma hade de samtidigt lägre risk för hjärtkärlsjukdom.
De som hade en trasig genkopia hade lägre kolesterol, blodtryck och blodfetter än personer med en normalt fungerade MC4R-gen, trots att de hade samma nivå av fetma. De lät också ett fåtal personer äta en fettrik måltid och såg att de med den defekta genen omsatte fett på ett annorlunda sätt som troligen är mer hälsosamt jämfört med kontrollgruppen.
Mutationer i MC4R-genen är sällsynta hos människor, den finns bara hos någon procent av personer med fetma. Det behövs alltså mer forskning, men forskarna hoppas att den hjärtskyddande effekten kan vara ett intressant spår för läkemedelsforskning.
Studien är publicerad i tidskriften Nature Medicine.
Öppna bild i helskärm
Nedräkning pågår. Den sista ebolapatienten har nu skrivits ut från sjukhus i Kongo-Kinshasa. Därmed startar nedräkningen mot att förklara utbrottet över. Detta görs om inget nytt fall dyker upp inom 42 dagar, två gånger inkubationstiden för ebolasmitta. Utbrottet startade i början av september. Hittills har 64 fall upptäckts, varav 53 är bekräftade och 11 klassas som troliga. 45 personer har dött. En möjlig förklaring till den höga dödligheten i detta utbrott är att de drabbade bor i avlägsna delar av landet med låg tillgång till sjukvård samt att många barn finns bland de smittade. Forskarna tror att utbrottet började med smitta från djur till människa, sedan blev bland annat en begravning ett superspridarevent.
Öppna bild i helskärm
Används mot gikt. Det pågår många studier för att försöka hitta en möjlig behandling vid postcovid, men många studier har inte kunnat visa någon tydlig effekt.
Kolkicin är ett läkemedel mot bland annat gikt, och har en antiinflammatorisk effekt. Vissa studier har antytt att det kan hjälpa mot en covidinfektion, och därför ville forskarna testa om det kunde hjälpa mot långvariga symtom. I en studie slumpades 350 patienter med postcovid till antingen behandling med kolkicin eller placebo i 26 veckor. Studien var dubbelblind, vilket betyder att varken patienter eller läkare/forskare visste vem som fick placebo och vem som fick kolkicin.
Annons
Men efter ett år var det ingen skillnad mellan grupperna när det jämfördes hur långt de kunde gå på sex minuter. Inte heller var det någon skillnad i olika markörer för inflammation eller självrapporterat mående. Forskarna anser att den här studien ger skäl att utforska alternativa behandlingar mot postcovid. Jakten efter något som kan hjälpa postcovidpatienter går vidare.
Studien är publicerad i tidskriften Jama Internal Medicine.
Öppna bild i helskärm
50 procent. Så högt var skyddet från influensavaccinet på södra halvklotet under influensasäsongen, både mot att behöva söka vård och att bli inlagd på sjukhus. Detta kan ge en indikation på hur högt skyddet kommer att vara på norra halvklotet under influensasäsongen, om vi får samma cirkulerande virusstammar.
Influensavaccin måste uppdateras varje år och vaccinskyddet varierar beroende på hur väl man lyckas träffa rätt. Influensasäsongen har inte börjat ännu i Sverige enligt Folkhälsomyndigheten, men vaccinationerna är i gång.
Amina Manzoor är vetenskapskommentator på Expressen. Hon är särskilt intresserad av vaccin, folkhälsa och pandemier, och har även skrivit en bok om covidpandemin. Hon har fått flera utmärkelser, bland annat IVA-priset för vetenskaplighet inom journalistiken. I Vetenskapsrummet skriver hon om de stora händelserna inom forskning och vetenskap.
Amina Manzoor hjälper dig att förstå forskning och nya studier.