Gunnar Wetterberg

Publicerad 26 okt 2025 kl 18.00

Den amerikanska börsen är oroväckande förnöjd just nu. När kommer nästa krasch?

Minnet av IT-kraschen verkar ha falnat. Misstag ser ut att upprepas.

Foto: Golden Dayz / Shutterstock

Öppna bild i helskärm

Nvidia och de andra stora AI-bolagen är incestuöst inflätade i varandra.

Foto: MATEUSZ SLODKOWSKI/SOPA IMAGES/S / SHUTTERSTOCK EDITORIAL/IBL

Öppna bild i helskärm

SEB ska ge ut stablecoins. Vad betyder det för det svenska finansiella systemet?

Foto: SARA DAMNE / BILDBYRÅN

Öppna bild i helskärmGunnar Wetterberg

Häromveckan hickade USA-börsen till, när ett par regionala banker fick problem. Annars har den varit märkligt optimistisk under det senare året, trots att Trumps tullar och stopp för invandring bådar illa för den reala ekonomin.

Det hör till kapitalismens rytm att den med jämna mellanrum kör i diket. Det dyker upp nya påfrestningar som man inte har något skyddsmedel emot, eller gamla som man glömt bort. 

Just nu finns det exempel på både det ena och det andra.

För drygt 25 år sedan var IT den stora hajpen på börsen. Bubblans bolag var sanslöst högt värderade. Ericsson stod i 87 gånger bolagets vinst per aktie, en nivå som bolagets vd Kurt Hellström reda då satte frågetecken för – till kollegernas förfäran och förtrytelse. 

En viktig del av förklaringen var att många nya mobiloperatörer hade börjat med lite kapital men stora förhoppningar. Utrustningsleverantörerna slogs om den snabbt växande marknaden, och lät uppstickarna köpa basstationer på krita. Ibland bjöd de inte bara på köpeskillingen, utan rågade den med några miljarder – för att köparna skulle komma igång. Sedan bokförde de ändå hela transaktionen som intäkter, och börsen jublade – tills den inte jublade längre. Smällen blev brutal.

För några veckor sedan kom beskedet att Nvidia skulle investera 100 miljarder dollar i Open AI – som i sin tur skulle lägga en order på datachips för ungefär lika mycket – från Nvidia… Sedan kom nyheten att Open AI i sin tur skulle investera 90 miljarder i AMD, en annan chipmakare – som skulle sälja utrustning till Open AI för lika mycket. Spåren förskräcker. AI-boomens aktörer är incestuöst inflätade med varandra, med pengar som än så länge mest är förhoppningar. Men vem minns IT-kraschen?  

Hur påverkar SEB:s åtaganden det svenska finansväsendets stabilitet?

Ungefär samtidigt kom beskedet att SEB tillsammans med åtta andra europeiska storbanker ska ge ut stablecoins, under tillsyn av Nederländernas centralbank. Stablecoins ska göra det enklare att handla och betala över gränserna – men det väcker också många frågor. 

I princip betyder det att bankerna börjar kunna göra egna pengar, även om utgivningen ska täckas av andra reserver. Vad händer om marknadens förtroende sviktar? Hur påverkar SEB:s åtaganden det svenska finansväsendets stabilitet? Vilken insyn har Riksbanken och Finansinspektionen, när tillsynen ligger i Nederländerna?

Börskraschernas betydelse ska inte överdrivas. Ibland återhämtas en nedgång på bara några veckor, som efter den skarpa nedgången den ”svarta måndagen” den 19 oktober 1987, då börsen ändå stängde på plus vid årets slut. IT-bubblan byggde på orealistiska förväntningar på den nya teknologins vinster, men trots kraschen tickade utbyggnaden på ändå. Inte heller det var något nytt – när järnvägsbubblan sprack 1878 höll Stockholms Enskilda Bank (SEB:s föregångare) på att gå omkull, men staten räddade banken och järnvägarna fortsatte att byggas ut, trots den finansiella smällen.

Det är inte säkert att AI eller stablecoins kommer att utlösa nästa krasch. Men ju mer man kan göra för att lindra och undvika smällarna, desto bättre är det. Reservkraven på bankerna skärptes efter Lehman Brothers 2008 – men är de anpassade till stablecoins och kryptovalutor? Indexfonderna eldade på IT-uppgången genom att passivt köpa de haussade papperna när de gick upp – har de dragit några lärdomar inför AI-entusiasmen?

Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Läs fler av hans texter här.

LÄS MER: Det är förstörelsen som har gjort oss rikaLÄS MER: Volvos krisdrag är en varningsklocka