Pelle Lundahl sitter vid köksbordet med anteckningar och utskrifter.

Det handlar om bolag där han själv en gång blev aktieägare – och förlorade pengar.

– Totalt i de där fyra bolagen var det 45 918 kronor. Eftersom de gick i konkurs och försvann, så har man väl fått tillbaks 30 procent där. Så drygt 30 000 är ju den totala förlusten.
Kommer du ihåg vad det var som lockade?
– Det var väl som med allt annat, man vill köpa billigt och sälja dyrt. Och att det ska bli avkastning. Och det lät ju bra.

Företaget Systemhus lanserades som Sveriges nya snabbväxande bostadsbolag med byggen på gång på en rad orter under parollen “alla ska bo”, och också innovativa projekt kring kryptovalutor.

Men när Pelle skulle besöka bolagsstämmorna för tre av företagen på ett hotell i Stockholm så var det något som inte stämde.

– När vi hade suttit och väntat länge då gick vi till receptionen på hotellet och frågade vart det var flyttat. Men det visade sig att det hade ju överhuvudtaget aldrig varit någon lokal bokad. Då insåg man ju naturligtvis att det var ju ren bluff

Han hörde av sig till både Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten och läser högt från beskedet från Ekobrottsmyndigheten:

– Det ger inte anledning att anta ett brott som hör under allmänt åtal förövats.

Så småningom förstod han ändå ett det startats en utredning. I november 2018 gjorde Ekobrottsmyndigheten en razzia mot Systemhus i Uppsala och beslagtog material som sedan kom att ligga till grund för en flera år lång förundersökning och rättsprocess, där så småningom fem personer dömdes till fängelsestraff för grovt svindleri.

Flera av personerna bakom Systemhus ingår i en grupp av affärsmän som i olika konstellationer stått bakom företag och sajter som under mer än tio år lockat småsparare med påstådda framtidsprojekt med fastigheter och kryptovalutor.

Bolagen påstås återkommande erbjuda en ny och säker plattform där pengar kan växa. Men marknadsföringen har i flera fall varit vilseledande. Systemhus såldes till exempel in med bilder från helt andra hustillverkare.

Och liksom Systemhus har satsningarna gång på gång kraschat i konkurser och rättsprocesser, långt från utfästelserna i marknadsföringsfilmer och på säljmöten.

I gruppen, som Ekot kartlagt och vars kärna består av ett tiotal affärsmän, har flera bolag använt samma bokföringsbyrå och fastigheter och misstänkta målvakter har vandrat mellan företagen.

Bedrägeriexperten Peter Forsman, som bland annat utbildat poliser, har länge följt de inblandade aktörerna, som också återkommande hamnat i konflikt med varandra.

– Det är internationella bedrägerier som dessutom byts ut över tid. Individerna som var aktuella då, de syns i nya konstellationer i dag fast i andra länder med andra väckelsemöten. Man väljer produkt och geografisk målgrupp med omsorg.

Flera i gruppen har själva sagt sig vara utsatta för både hot och våld. Det gäller inte minst den utpekade huvudmannen i Systemhus-härvan, som uppgett det som en förklaring till att han lämnat Sverige.

Ekots granskning visar också att både han och andra haft återkommande affärskontakter med personer från narkotikanätverk och andra grovt kriminella aktörer.

Flera historier har uppmärksammats i Sveriges Radio dom senaste åren, och de gäller alltså en och samma grupp av affärsmän. De gäller bland annat gruvaffärer i Dalarna och nedlagda glasbruk i Småland.

Bedrägeriexperten Peter Forsman menar att den här kretsen är ett tydligt exempel på knytpunkter mellan den svarta och den vita ekonomin.

– Vi ser hur det sker över tid. Vi ser också olika kriminella grupperingar och nyckelpersoner gå arm i arm. Att de samarbetar är väldigt tydligt.

Alla affärsmän i gruppen har på olika sätt tillbakavisat de anklagelser som genom åren riktats mot dem om brott, bluffar och bedrägerier.

Det gäller bland annat en 50-årig affärsman som i september dömdes till fängelse av Svea Hovrätt för grova bokföringsbrott. Han säger i en intervju med Ekot att han inte känt till att flera affärspartners haft kopplingar till grov knark- och våldsbrottslighet.

– Man får ju alltid ha ett ansvar för de människor man har kontakt med. Men i de här fallen är det här någonting som framkommer efter att jag fått kontakt med dem. Det är inte så att jag har odlat en vidare kontakt, utan snarare har jag försökt hålla mig borta från den typen av associationer

Den utpekade huvudmannen i Systemhushärvan uppger för Ekot att han varit hänvisad till att göra affärer med kriminella eftersom ingen annan velat ha med honom att göra efter en flerårig förtalskampanj på nätet.

Han säger också att han aldrig haft för avsikt att lura några småsparare och att det hela tiden funnits stöd för de påståenden som gjorts kring olika investeringsobjekt.

Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Rikard Jermsten säger att det i dag inte finns en tydlig gräns mellan de olika typerna av grov brottslighet.

– Den ekonomiska brottsligheten är i princip helt integrerad med den organiserade brottsligheten.

Han reagerar på hur affärsnätverket under så lång tid kunnat kombinera marknadsföring mot småsparare med kryptokrascher och knarkkontakter.

– Det är naturligtvis förskräckande att det kan se ut på det sättet som du beskriver.

Rikard Jermsten menar att både hans och andra myndigheter har blivit bättre på att koppla ihop olika typer av brottslighet.

Samtidigt visar vår granskning hur man i förundersökningarna kring affärsnätverket avstått från att gå till botten med uppgifter som pekat mot annan brottslighet.

Till exempel förklarade ekobrottsåklagaren i Systemhus-målet Ted Murelius i fjol varför hans utredning inte gått vidare med uppgifter om att en person som i dag är känd som en ledande Foxtrot-profil varit inblandad i affärerna.

– I en sån här förundersökning så framkommer oerhört mycket omständigheter och oerhört mycket material. Men i en utredning som tar sikte på omfattande brottslighet så måste man ju välja ut vad man i huvudsak väljer att gå på.

Bedrägeriexperten Peter Forsman menar att myndigheterna har svårt att hantera den här typen av nätverk.

– Jag skulle säga att svenska myndigheter är väldigt dåligt rustade för den typen av roller, om jag uttrycker det så. Just med anledning av att flera myndigheter har som krav att brottet väl har genomförts. Eländet har redan träffat fläkten när de har möjlighet att agera och då ofta långt efter att det har skett. Jag ska inte säga att det är öppet mål men nära på.

På Ekobrottsmyndigheten säger generaldirektören Rikard Jermsten att man både kortat utredningstiderna och också i dag jobbar på nya sätt för att inte tappa bort information som går utanför de rena ekobrotten.

– Det viktiga för att säkerställa att den typen av problem inte uppstår är att vi kan se till att till exempel information som man får under en förundersökning kan användas i ett brottsförebyggande syfte.
Vad är problemet med ifall en ekobrottsåklagare släpper en möjlig gängkoppling eller en narkotikaåklagare väljer att släppa frågan om vem som finansierar?
– Vi är inte bara ute efter målvakterna eller de längre ner i kedjan. Vi vill ju skada systemen.

Vid köksbordet med alla utskrifterna gläds Pelle Lundahl åt att det till slut ändå blev en rättsprocess kring Systemhus.

– Det tyckte jag var väldigt glädjande, även om man inte får tillbaks pengarna. Men det hade jag inte räknat med heller.

Systemhus-härvan där alla åtalade alltså tillbakavisat anklagelserna om brott och bedrägerier, kommer nu i november upp i Svea hovrätt.