Onsdagens parlamentsval i Nederländerna är verkligen definitionen av en nagelbitare.

Det är så jämnt mellan det högerpopulistiska PVV och mittenpartiet D66 att det har varit omöjligt att utse en segrare.

Båda partierna ligger nu på 26 mandat i det nederländska parlamentets underhus.

Det finns ännu röster kvar att räkna

När nästan alla röster har räknats har D66 gått upp i ledning. Partiet leder nu med drygt 15 000 röster. Tidigare under dagen ledde PVV med några tusen röster.

PVV-ledaren Geert Wilders.

Öppna bildvisare

PVV-ledaren Geert Wilders var besviken över att partiet gick så mycket bakåt. Bild: EPA

Men det återstår ännu röster att räkna, bland annat från Karibiska Nederländerna och från nederländare som bor utomlands. Och D66 går traditionellt hem hos utlandsnederländare.

Det kan ta flera dagar innan det slutgiltiga resultatet är klart, eftersom det tar tid att räkna poströsterna.

Lättnad över att Wilders gjorde ett dåligt val

Många nederländare är lättade över att Geert Wilders PVV har gått enormt bakåt i parlamentsvalet.

Partiet har förlorat elva av sina 37 platser i underhuset.

Samtidigt har D66 gjort ett historiskt bra val med 17 fler mandat jämfört med förra parlamentsvalet år 2023.

Aron står utanför Anmsterdams universitet.

Öppna bildvisare

Aron är nöjd över att det gick dåligt för PVV i valet. Bild: Lotte Krank-van de Burgt / Yle

– Att PVV har blivit lite mindre är nog bra för Wilders ego, säger Aron, som är på väg till en föreläsning vid Amsterdams universitet.

Geert Wilders ses av många som en bråkmakare och en splittrande faktor i den nederländska politiken.

Också pensionären Piet är nöjd över att PVV gick tillbaka.

– Jag är väldigt glad över att PVV har blivit mindre. Jag tycker att det är väldigt oroande vad PVV har gjort de senaste åren, att de har monterat ner vår rättsstat.
– Jag hoppas verkligen att den processen nu har stoppats
och att vi går tillbaka till en politik som respekterar rättsstaten, säger Piet.

Han syftar bland annat på en strängare asylpolitik och hur vissa åtgärder som Wilders har föreslagit har ansett vara grundlagsvidriga.

Pensionären Piet på en gata i Amsterdam.

Öppna bildvisare

Enligt Piet tar D66 itu med problem som också han ser som stora. Bild: Lotte Krank-van de Burgt / Yle

– Dessutom tar D66 itu med de problem som jag också ser som stora problem. Klimatet, bostadsbristen, inte migration.
Migration ser jag inte som ett särskilt stort och akut problem, säger Piet.

D66 ses som en positiv fläkt

Juana jobbar för partiet GroenLinks-PvdA men röstade på D66.

– Jag är väldigt glad. Jag står bakom deras idéer.
Det här är partiet som gör mig riktigt glad. Så jag hoppas att det kan sätta sin prägel på regeringen.

Juana på en gata i Amsterdam.

Öppna bildvisare

Juana jobbar för partiet GroenLinks-PvdA men röstade på D66. Bild: Lotte Krank-van de Burgt / Yle

Juana tror att D66 kan vara en frisk och framför allt positiv fläkt i regeringen.

Partiet har under hela valkampanjen haft ”Vi kan” som motto, och partiledaren Rob Jetten har gett en väldigt positiv och glad bild av sig.

Han har också klarat sig väldigt bra i olika debatter.

D66-ledaren Rob Jetten.

Öppna bildvisare

D66-ledaren Rob Jetten kan vara nöjd över valet. Bild: RUT / SplashNews.com

Också statsvetaren Gijs Schumacher vid Amsterdams universitet tror att D66 och Jetten kan tillföra något nytt och positivt.

– Nå, jämfört med den avgående regeringen kommer det i alla fall att vara ett helt nytt ansikte. Och Rob Jetten är nog en person som passar bra både till vänster och höger i politiken.

statsvetare Gijs Schumacher vid Amsterdams universitet.

Öppna bildvisare

Statsvetaren Gijs Schumacher tror att D66 kan tillföra något nytt. Bild: Lotte Krank-van de Burgt / Yle

– Jag hörde igår kväll att bland GroenLinks-PvdA-väljare var Rob Jetten mer populär än deras egen partiledare Frans Timmermans. Så det säger också något.
– Det blir ett nytt ansikte och jag tror också en ny ton, en mer positiv ton. Om den tonen verkligen leder till konkreta
resultat, det kan jag inte säga nu.

Nederländarna hoppas på stabilitet

Onsdagens parlamentsval var det tredje på fem år och nederländarna börjar vara trötta på den politiska turbulensen.

Simone på en gata i Amsterdam.

Öppna bildvisare

Simone vill ha stabilitet. Bild: Lotte Krank-van de Burgt / Yle

– Jag hoppas att det här kommer att leda till någon slags förändring. Och att de äntligen börjar regera istället för att bråka, säger Simone.

– Jag hoppas att det kommer ett stabilt kabinett som sitter i fyra år och inte faller efter ett år, säger Aron.
– Jag tror att D66 kommer kämpa för det, för de är nog också rätt trötta.

D66 trolig regeringsbildare

För att man ska få ihop en regering måste flera partier bilda en koalition och samarbeta.

Regeringsförhandlingarna har traditionellt varit svåra och långa i Nederländerna.

Speciellt svårt blir det om det slutgiltiga resultatet stannar på att PVV och D66 har lika många mandat i parlamentets underhus.

Alla större politiska partier har sagt att de vägrar sitta i en koalitionsregering med Geert Wilders efter att han fällde regeringen i juni.

Därför spelar det enligt statsvetaren Gijs Schumacher vid Amsterdams universitet egentligen ingen roll om det blir D66 eller PVV som får börja bilda regering.

– PVV kan börja försöka bilda regering, men eftersom ingen vill samarbeta med honom kommer det att ta slut väldigt fort. Det är mer en symbolisk gest.
– Så jag förväntar mig att D66 kommer att försöka bilda regering.

Det troliga scenariot är att Kristdemokraterna, alliansen mellan de vänsterliberala och arbetarpartiet, GroenLinks-PvdA och kanske till och med det högerliberala VVD kommer att vara med i regeringsförhandlingarna.