Publicerad 4 nov 2025 kl 06.46Uppdaterad kl 07.56
Efter ett OS-guld och tre VM-guld i sjukamp valde Carolina Klüft att i stället satsa på längdhopp.
Reaktionen?
– Jag blev en landsförrädare, säger hon i podden ”Bragdguldet 100 år”.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Öppna bild i helskärm
Carolina Klüft beskriver sig själv som knäpp.
I alla fall när det kommer till att tävla. 42-åringen säger att hon än i dag har skavanker från sin idrottskarriär, men inte kan hålla sig när det vankas tävling. Kroppen offras på nytt när tävlingsdjävulen tar över.
Trots att det gått 13 år sedan hon tackade för sig.
Klüft avslutade sin karriär i augusti 2012, 29 år gammal. Hon ångrar inte det, men känner att hon hade kunnat fortsätta, egentligen bara för att hon hade så kul med sin träningsgrupp.
Men hon hade bestämt sig.
Hon gick till historien som en av Sveriges främsta idrottare någonsin och en av friidrottshistoriens bästa mångkamperskor.
Carolina Klüft: ”Jag blev en landsförrädare”
Vid blott 22 års ålder blev hon den yngsta friidrottaren någonsin att ha erövrat samtliga fem internationella guldmedaljer, ett olympiskt guld, VM-guld både inne och ute samt EM-guld inne och ute.
Hennes Europarekord på 7032 poäng är näst bäst genom alla tider och totalt kammade Klüft hem ett OS-guld och tre VM-guld utomhus, 2003, 2005 och 2007.
Men till de sista fyra åren av sin karriär, 2008 till 2012, övergav hon mångkampen för att i stället satsa på längdhopp.
I podden ”Bragdguldet 100 år” med Filip och Fredrik berättar Klüft att reaktionerna på hennes beslut var aggressiva.
– Jag blev landsförrädare, konstaterar hon krasst.
I svenska tidningsrubriker från 2008 kan man utläsa att det fanns en kollektiv förvåning hos det svenska folket över Klüfts karriärval och Aftonbladet skrev bland annat att hon ”skänkte bort ett OS-guld”.
– Jag begär inte att alla ska förstå mitt beslut, men jag drevs inte bara av att vinna fler och fler medaljer. Jag drevs av nyfikenhet, att få utforska vad jag kan och göra nya saker, säger Klüft i podden.
– När dörren öppnades för att satsa på längdhopp så saknade jag motivationen för att fortsätta med sjukampen. Jag kände att jag hade gjort allt jag kunde som sjukampare.
Det är inte första gången som Klüft uttryckt irritation mot reaktionerna på hennes val att byta gren. I en intervju med Radiosporten 2015 sa Klüft att hon ”inte blev respekterad” och i podden ”Vägen till toppen” avslöjar Klüft att frågan: ”varför bytte du gren” är den vanligaste hon frågan hon får än i dag.
– Det har känts som att jag har stått inför en rättegång och försvarat mig länge, sa hon då.
Hennes största resultatmässiga framgång som längdhoppare var hennes femteplats på VM 2011.