I augusti upptäckte 49-åriga Åza Karlsson Mainells från Falun att katten Boris hade ett sår på benet – antagligen från ett slagsmål med ett annat djur. Veterinären skar bort nekrosen, den döda vävnaden, och kvar blev ett ganska djupt sår.

Några dagar senare blev det värre. Boris ben svullnade upp och blev tre gånger så stort. Åza hittade knölar och sår i pälsen, och de åkte på nytt till veterinären. Boris var nu så dålig att han fick avlivas – eftersom veterinären misstänkte att han kunde ha drabbats av poxvirus.

– Redan där och då hade jag fått en liten grej på hakan. Jag tänkte att det kanske var en finne, berättar Åza.

Dagen efter Boris somnat in fick Åza väldigt ont i lymfkörtlarna under halsen.

– Det tyckte jag att det var så konstigt, för jag var inte förkyld.

Hon började känna sig hängig och gick till vårdcentralen. Då trodde man att det var ett förkylningsvirus. Sedan blev det värre. Dagen innan Åza skulle resa till Spanien fick hon över 39 graders feber. Kinden hade blivit mer röd och svullen, och Åza åkte till akuten.

– Efter det så bara eskalerade det.

Åza misstänkte själv att det rörde sig om kokoppor – som finns inom gruppen poxvirus. Kopporna har en upphöjd vit ring med ett sår i mitten – precis som Åzas första koppa såg ut. Hon hade väldigt ont, var öm och såren stack och sved.

– Alla lymfkörtlar var ju stora som golfbollar och stenhårda, säger Åza.

”Såren poppade upp”

Eftersom kokoppor är ett virus fanns det inte mycket att göra, mer än att ta värktabletter och vänta. Hon var själv inte orolig.

– Det var mest bara otäckt hur de här såren poppade upp i ansiktet och bara blev större och större.

Under två veckor var hon riktigt sjuk. Efter det började Åza må bättre. Febern försvann, hon blev piggare och kunde äta igen.

Förmodligen hade Boris varit i slagsmål med någon typ av gnagare och på så sätt blivit smittad av viruset.

– Boris och hans bror, som vi har kvar, är riktiga råttjägare. De kom hemsläpandes varje dag med något.

Inte helt återställd

Åza blev antagligen smittad genom att ha rört såret på Boris och inte tvättat händerna. Nu har det gått två månader, och Åza är fortfarande inte återställd i ansiktet.

– Där jag haft de här stora utslagen eller såren, där är jag ju fortfarande väldigt röd.

Det kan ta upp till ett år innan hon blir helt återställd, enligt vården. Kokoppor är väldigt ovanligt, och Åza kan vara det trettonde fallet av kokoppor i Sverige, och det första i Dalarna.

– Det känns så himla osannolikt när man börjar tänka tillbaka på det, säger hon.