Kommunerna är vinnare på det nya skatteutjämningssystemet.
Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är centerpartistisk.
Bild: Marcus Berglund
Hur mycket man än ägnar sig åt förkovran och bildning genom livet kommer ett fåtal saker vara obegripliga och ogenomträngliga. Som var alla högerstrumpor tar vägen. Som vem som alltid tänder ljuset och sätter färska blommor vid en sedan länge avliden släktings grav. Som det kommunala utjämningssystemet.
Den övergripande bilden av det senare är, förutom att det är oförståeligt, att det är orättvist. I alla fall om man betänker att vinnande storkommuner som Malmö stad alltjämt har råd med iögonfallande kommunala excesser (ett exempel från förra året är konstverket Granens Tid för 8 miljoner kronor), medan småkommuner i inlandet kämpar på med sina enorma avstånd, usla ekonomier och skyhöga kommunalskatter. Debatten om denna belägenhet brukar drunkna i ljudet av någon självgod moderatyngling från Täby som tror att allt som inte är just Täby är tärande landsändar vars styren bara sysslar med slöseri av skattemedel.
Annons
Annons
Bergs kommun skulle med det förslaget få närmare sex miljoner ytterligare att röra sig med jämfört med nuvarande regler
Med det i åtanke är det positivt att regeringen har förstått att gleshet i en kommun inte bara är ett resultat av få invånare, utan också få invånare relativt en stor yta. Bakgrunden är det betänkande som lämnades år 2024 från en parlamentarisk kommitté, som innefattade en grundläggande översyn med förändringsförslag av den kommunala utjämningen. Betänkandet innefattande en ersättning för merkostnader för övergripande administration för små kommuner, vilket i sig är en lämplig ordning då statens krav på kommunal service är betungande och dyra för mindre kommuner. Den föreslagna ordningen fick emellertid en del styltiga konsekvenser: den ytterst glest befolkade, men sett till invånarantal ganska stora, kommunen Vilhelmina ansågs ha en betydande besparingspotential någonstans mellan sina fjälldalgångar och fick därför mycket lägre ersättning än alla andra närliggande kommuner.
Finansdepartementet arbetar nu om förslagen i betänkandet med tanke på de inkomna remissvaren till en proposition som riksdagen ska få ta ställning till nästa år. Enligt ett nytt förslag, som nu ska remitteras, ska det föreslagna tillägget för administrationskostnader dels bli mera träffsäkert, dels höjas till 2022 års prisnivå. Med en annan syn och beräkning vad gäller gleshet kommer bland annat Härjedalen, Strömsund och Åre kommuner få ett tillägg för administrationskostnader på 2 092 kronor per invånare, medan Ragunda, Bräcke och Berg får ett ännu högre tillägg om 3 172 kronor per invånare. Bingo. Bergs kommun skulle med det förslaget få närmare sex miljoner ytterligare att röra sig med jämfört med nuvarande regler, Strömsund över tio miljoner. Mindre roligt blir det för Krokoms kommun, som föreslås få ett lägre administrationstillägg. En kommun som visserligen haft det väl förspänt med nettoinflyttning på senare år, men som knappast har några fantasieggande konstverk i mångmiljonklassen att spara in på.
Annons
Annons
Man behöver inte vara den mest radikala sortens norrlandsromantiker (såsom den politiska vilden Robert Thunfors i Timrå som samlat in 2000 namnunderskrifter för norrländskt självstyre) för att tycka att något skaver med utfallet av skattemedlens fördelning. Men i avsaknad av stora, strukturella reformer (som sannolikt aldrig kommer komma) måste de få, detaljorienterade vinsterna firas. Såvida regeringen inte ändrar sig igen är det läge att skicka en blomsterkvast till Ängesvägen i Svenstavik. Och läge för företrädarna i Krokom att vässa pennorna under remissförfarandet.