Efter 43 dagar utan lön kan många av USA:s statsanställda pusta ut. Nedstängningen är snart över – men varför nu, och vem vann egentligen den politiska striden?
Öppna bildvisare
Nedstängningen orsakade kaos på flera flygplatser i USA. Bild: Shawn Thew / EPALyssna (du hör en artificiell röst) 5:58
USA:s representanthus har röstat för ett budgetförslag som avslutar den federala nedstängningen som har pågått sedan den 1 oktober. Omröstningen skedde under onsdagskvällen, lokal tid.
Formellt ska förslaget ännu undertecknas av president Donald Trump innan det antas, men han har redan tidigare sagt sig stöda det.
Den amerikanska kongressen är uppdelad i representanthuset och senaten, och under nedstängningen var representanthusledamöterna i sina hemdelstater. Sedan senaten godkände förslaget i måndags började ledamöterna återvända till Washington.
Att nedstängningen upphör innebär också att över en miljon amerikaner kan återvända till sina jobb – och få lön för sitt arbete.
Nu återöppnar också statligt finansierade museum och köerna lär bli kortare på landets flygplatser. Det kan ändå dröja några dagar innan allting fungerar som normalt.
1. Varför händer det här just nu?
Ännu för någon vecka sedan verkade inte det finnas någon egentlig press på politikerna att lösa knuten, trots att nedstängningen är den längsta i USA:s historia.
Men när flera tusen flygavgångar ställdes in och ännu fler flyg försenades under den senaste veckan blev effekten av nedstängningen tydlig och pressen ökade.
Att högtiden Thanksgiving infaller om två veckor påverkade säkerligen också. Dagarna kring högtiden är de dagar som flest resor görs på årsbasis i USA.
Samtidigt ökade frustrationen hos många av de statligt anställda som antingen hade permitterats eller arbetat oavlönat i över en och en halv månad.
En på åtta amerikaner får livsmedelsstöd på månatlig basis. Nedstängningen ledde också till längre köer till matbanker runtom i landet.
2. Vem vann dragkampen?
Det blev Demokraterna som gav efter till slut, när senaten tidigare i veckan röstade för det budgetförslag som avslutade nedstängningen – och som nu godkändes i representanthuset.
Republikanerna gick alltså segrande ur striden.
Orsaken till att Demokraterna inte gick med på Republikanernas budget från början var att den inte innehöll en förlängning av sjukvårdssubventioner som håller försäkringspriserna nere för amerikanerna.
Några garantier om förlängda subventioner fick Demokraterna inte nu heller, endast ett löfte om att frågan om subventionerna ska behandlas i december. Med allra största sannolikhet kommer de inte att förlängas, med tanke på att Republikanerna har majoritet i såväl representanthuset som i senaten.
De demokratiska senatorer som röstade för budgetförslaget motiverade det med att överenskommelsen leder till ett bättre skydd för federalt anställda, som nu lovas få betalt retroaktivt trots Donald Trumps tidigare hot om det motsatta.
Att lagförslaget godkändes i senaten ledde till en debatt inom partiet, där det till och med höjts röster för att demokraternas mångåriga senatsledare Chuck Schumer borde stiga åt sidan eftersom han tappat kontrollen över sitt parti.
Men en del Demokrater argumenterar ändå för att nedstängningen trots allt inte var alldeles förgäves för partiet, som fick positionera sig i hälsovårdsfrågan inför nästa års mellanårsval, då nya ledamöter väljs till kongressen.
Den stora förloraren var de vanliga amerikanerna.
Under de här 43 dagarna var över en miljon federalt anställda utan lön, antingen permitterade eller på jobb utan vetskap om när nästa lön ska betalas ut.
Dessutom fick miljontals amerikaner klara sig utan viktiga livsmedelsstöd och leva i osäkerhet när stödprogrammet SNAP blev ett politiskt slagträ. SNAP står för Supplemental Nutrition Assistance Program.
3. Vad händer härnäst?
Det budgetförslag som nu har godkänts är huvudsakligen en tillfällig förlängning av den tidigare budgeten, med några undantag.
Exempelvis förlängdes finansieringen för livsmedelsprogrammet SNAP för resten av budgetåret, vilket innebär att det inte kan användas för utpressning, ifall nya strider om budgeten uppstår.
Nu har representanthuset drygt två månader på sig att enas om en bestående budget för resten av statsapparaten. Annars hotar en ny nedstängning från och med första februari.
Utöver det ska representanthuset behandla en rad andra lagförslag som väntar.
Även om Republikanerna har majoritet i representanthuset lär det inte bli helt lätt att genomföra partiets politik.
Marginalen är knapp; om samtliga Demokrater röstar emot ett förslag krävs endast att två Republikaner röstar med dem för att lagförslaget inte ska godkännas.
Så här stiftas lagar i USA
Litet förenklat stiftas lagar i USA så här: En ledamot i representanthuset eller senaten föreslår en lag.
Efter beredning och utskottsarbete godkänns lagen vanligtvis med enkel majoritet, varpå den andra kammaren måste anta samma version av lagförslaget.
Efter det skickas lagförslaget till presidenten för godkännande eller veto.
I senaten räcker det vanligen med enkel majoritet för att anta en lag, men om någon försöker förhindra en omröstning genom en så kallad filibuster krävs 60 av 100 röster för att avsluta debatten.
En filibuster innebär att en senator medvetet drar ut på beslutsprocessen, till exempel genom långa tal, för att skjuta upp en omröstning. En filibuster kan avslutas om 60 senatorer röstar för att gå vidare.
Därför krävs oftast stöd från båda partier för att anta viktiga lagar.
Donald Trump har flera gånger kritiserat filibustern och föreslagit att 60-röstersregeln ska avskaffas för att undvika politiskt dödläge.