1. Klimatfinansiering. COP30:s mest svårlösta nöt att knäcka är nog den långsiktiga klimatfinansieringen – främst hur den ska öka så snabbt som utvecklingsländer och miljöorganisationer kräver, men också vart pengarna ska gå. Det finns förväntningar på att ”Baku to Belém Roadmap” och den ”globala dialogen” på COP ska peka ut transportsektorn som prioriterad för investeringar. Det är den näst största och snabbast växande källan till klimatpåverkande utsläpp med behov av mångdubbelt större investeringar än idag för att nå klimatmålen.
2. Fossila subventioner. På COP26 i Glasgow 2021 enades världen om att fasa ut fossila subventioner och på COP28 i Dubai enades man om att ”transition away from fossil fuels (Taff)”. Sen dess har förnybart ökat men fossilt knappt fasats ut och subventionerna ökat; Sverige är inte ensamma om att ha sänkt beskattningen på fossila drivmedel. Det är en viktig orsak till att klimatpåverkan inte vänder nedåt i linje med Parisavtalet – och i Sverige rentav ökat. Det är också huvudskälet till att elbilsförsäljningen inte ökat i den takt marknaden förväntat sig. Brasilien har nu press på sig att i slutdeklarationen förtydliga behovet av utfasning av fossila bränslen, men möter motstånd både från länder med starka fossilindustrier och vissa miljöorganisationer som menar att beslutet från COP28 är bättre än något vi kan hoppas på nu.
Foto: Fernando Llano
3. Uppföljning elbilslöften. COP26 kallades för ”vägs ände för förbränningsmotorn”. Deklarationen Accelerate To Zero slog fast att enbart elbilar ska säljas från 2035 på ledande marknader och 2040 globalt. 31 länder har skrivit under, däribland Sverige och alla övriga nordiska länder, liksom General Motors, Ford och Volvo Cars. Men omställningen tappar fart och åtskilliga fordonstillverkare tvingas backa från sina elektrifieringsmål eftersom den politiska stimulansen för omställning inte är vad politiken utlovat. På COP30 är det akut läge att hålla liv i deklarationen
4. Hållbara biodrivmedel. I ett läckt utkast till slutdeklaration anges att ”hållbara bränslen” bör fyrdubblas det kommande årtiondet. Hit räknar Brasilien biodrivmedel, biogas och grön vätgas. Utgångspunkten är IEA:s nya rapport som slår fast att en sådan ökning är både möjlig och nödvändig för att ställa om sektorer som är svåra att elektrifiera. Indien, Italien, Japan och flera andra stöttar en sådan inriktning som också är i linje med EU:s prioritering att tredubbla förnybar energi till 2030. Men andra kan vara mer skeptiska, och då kan detta omvandlas till ett separat initiativ för de som vill medverka – då blir det spännande hur länder med stark bioekonomi agerar.
Frankrikes president Emmanuel Macron är en av världens ledare som vill se en kraftigt höjd skatt på privatflyg och förstaklassresor. Här tillsammans med Brasiliens president Luiz Inacio Lula da Silva.Foto: Eraldo Peres
5. Beskatta lyxflyget? Frankrikes president Emmanuel Macron, Spaniens premiärminister Pedro Sánchez och ledarna för bland annat Barbados och Kenya i spetsen, föreslår på COP30 en särskild skatt på privatflyg och förstaklassbiljetter. Den direkta klimatnyttan blir liten eftersom dessa resenärer inte är särskilt priskänsliga – och just därför är det en bra intäktskälla för klimatsatsningar och anpassningsåtgärder. Global Solidarity Levies Task Force visar att beskattning av privatjetbränsle kan ge ungefär 50 miljarder dollar per år, alltså hälften av den nuvarande överenskommelsen om internationell klimatfinansiering. Lägg till en viss skatt på förstaklassbiljetter och summan dubblas. Att COP formellt skulle ta ett sådant beslut är otänkbart, men de största stegen tas i ”klimatklubbar” i direkt anslutning till mötet och detta kan bli ett sådant.
Klimatminister Romina Pourmokhtari.Foto: Jesper Frisk
6. Icke-resande som norm. COP30 har de högsta boende- och resekostnaderna i klimattoppmötets historia, vilket lett till at många länder skickar färre förhandlare än de velat och att många ideella organisationer helt tvingas avstå. Andra väljer bort mötet på grund av den skyhöga klimatpåverkan för resorna till och från mötet. Om COP31 hamnar i Australien såsom nu föreslås, blir nästa år ännu värre – och med det ökar trycket på att kunna delta på andra sätt än fysiskt. Klimatminister Romina Pourmokhtari har giltigt och glädjande skäl att inte åka till COP30, och därmed en fantastisk plattform för att driva bättre möjligheter att delta digitalt. Officiella möten sänds på UNFCCC:s webb och sidoevent av respektive organisation, men för den som vill delta aktivt har nätet fortfarande sina begränsningar. Kan Sverige genom klimatministern bana väg för icke-resande som norm, demokratiserar och klimatförbättrar vi förhandlingarna.
Mattias Goldmann, grundare och vd på 2030-sekretariatet och en av Sveriges mest tongivande debattörer inom hållbara transporter.