Egentligen är Marcus Noterius mitt uppe i att rapportera från ovädret i Västernorrland. Nyhetsbilderna är som hämtade från en katastroffilm, och mitt i allt står TV4-reportern med vattenmassorna en bra bit upp över de jeansklädda anklarna.
– Jag åkte dit i går morse. Då är det sändningar hela tiden, och väldigt intensivt, så det känns som att man varit borta i en vecka, säger han nu sittandes hemma i soffan, på några timmars ”permission” från nyhetsbevakningen.
– Men jag älskar när det händer grejer, och det är inte så ofta saker här uppe blir av nationellt intresse.
TV4-profilen Marcus Noterius har blivit en tittarfavorit.
Foto: DAVID LIDSTRÖM HULTÉN
Noterius om TV4-rollen
Mestadels är det också just så här han jobbar – för TV4 Nyheterna, ute på fältet, och med Östersund som bas. Men folkkär, det har Marcus blivit främst som ”flygande reporter” och tillika försökskanin i ”Nyhetsmorgon” på torsdagarna. Hur hamnade han här?
– Jag vet inte. Det jag hör är att folk tycker att det är så jäkla kul att jag bjuder på mig själv. Är prestigelös liksom. Sen tror jag också att man kan känna igen sig i mig – att jag är lite vanlig, lite fumlig, säger Marcus och berättar hur allt ”fick fart” i en isvak för några år sen.
– Inslaget var med en allvarlig underton, eftersom tre stycken hade gått genom isen och dött den veckan. Så då tyckte redaktionen att jag skulle testa hur kroppen reagerar under iskallt vatten. Men det var under kontrollerade former med experter från räddningstjänsten på plats.
Jag var gråtfärdig innan
Vad känner du när du gör sånt här?
– Ångest! Det beror lite på vad det är. Men jag är inte så förtjust i höjder, så när jag skulle göra den där liftgrejen, klättra upp 12 meter, och sen kana ut till liftstolen, ja då var jag gråtfärdig innan. Riktigt rädd.
Ändå gör du det…
– Ja, därför att det alltid finns en seriös nyhetskrok i botten. En poäng som är till för att upplysa tittarna. Men det är även kul att utmana sig själv – känna den där lyckan när man faktiskt har klarat något. Man växer av det. Sen blir det ju ofta dramatisk tv. Men jag skulle aldrig fejka något. Allt jag gör är äkta, och jag gör alltid mitt bästa. Även om det kanske är svårt att tro det, hahaha.
– Sen är responsen jag får från publiken ofta helt fantastisk, med folk som skriver om hur jag räddat dem från ”en jävla pissig morgon”. Då blir man ju överlycklig.
”Jag är inte så förtjust i höjder,” säger Marcus Noterius.
Foto: DAVID LIDSTRÖM HULTÉN
Marcus Noterius
Ålder: 49.
Bor: Lägenhet i Östersund.
Familj: Barnen Cain, 21, och Crisanna, 20. Särbo med Titti Söderholm, 61, som bor i Härnösand.
Bakgrund: Journalist som blivit folkkär på TV4. Har även medverkat i programmen ”Sveriges mästerkock VIP” (2024) och ”Fångarna på fortet” (2022 och 2023).
Aktuell: Som ständig ”flygande reporter” i Nyhetsmorgon, samt som mer traditionell reporter på TV4 Nyheterna. Fyller 50 den 22 januari.
Visa mer
Hur skapades denna Marcus? Vad har präglat dig?
– Det är ju idrotten. Men också min mormor Maj-Lis, som tog med mig på slalom i Åre på vintrarna och till familjens sommarstuga på somrarna.
– Sen att mina föräldrar inte bott ihop, så det kanske jag har saknat: En kärnfamilj.
Mitt livs största nederlag
– Därför var det också så tungt för mig när jag och barnens mamma Camilla bröt upp, då barnen var fyra, fem år. Det kändes som mitt livs största nederlag, trots att det var något vi var överens om. Kärleken är ju inte självklar och kan ju ta slut. Men vi har jättebra kontakt i dag.
– Men just då när vi separerade var det riktigt tungt, och många kvällar med tårar här hemma.
Här i lägenheten?
– Ja, jag har bott här i 20 år nu.
TV4-profilen: ”Känns inte helt bekvämt”
Så tårarna…
– Det handlade mycket om att jag ville vara med mina barn jämt. Jag älskar att vara med dem. Jag blir lycklig bara jag tittar på den där bilden på oss från Thailand, säger Marcus och pekar mot den mest omfångsrika vägg med familjefoton jag någonsin sett.
– Så plötsligt skulle man bara vara med dem varannan vecka.
Hade du kunnat göra något annorlunda?
– Nej, vi kämpade på så mycket vi kunde. Jag tror inte heller att det fungerar att vara ihop för barnens skull. Så nej, jag tror att det var bra.
– Barnen har heller aldrig sagt att jag svikit dem. Tvärtom. Är det något jag bestämde mig för tidigt, så var det att jag inte vill bli den som satsade på karriären i stället för barnen. Jag har lagt 110 procent av min tid på dem. Det är heller ingen uppoffring, utan en lycka.
Men nu är de utflugna. Din son flyttade helt nyligen. Hur hanterar du det?
– Det är väl jobbigt. Samtidigt som jag inser att nu när de är 20, 21, så kan man egentligen inte bo ihop. De skaffar ju egna liv.
Noterius intervjuas av Expressens reporter Maria Brander.
Foto: DAVID LIDSTRÖM HULTÉN
Höll på att gå in i väggen
Nu har du tvätten, samt dina och sonens idrottspriser i hans gamla rum. Hur har idrotten format dig?
– Enormt mycket: Fotbollen. Lag. Kamratskap. Prestation.
– Och det där är något som jag har haft det lite tufft med. Jag är uppvuxen med att jag var rätt duktig på fotboll och badminton – fick mycket bekräftelse och byggde upp den här prestationsbaserade självkänslan.
Annons
Som du tog med in på jobbet?
– Absolut. Jag höll på att gå in i den klassiska väggen framåt 2009.
Till slut sa jag upp mig
Hur då?
– Jag mådde inte bra. Jag kom från en turbulent tid på jobbet på TV4 Norrköping, med massa tjafs på redaktionen. Mycket slitningar som tog på krafterna. Jag pendlade dessutom från Camilla och barnen i Östersund, så till slut sa jag upp mig.
– Men det var egentligen först några år senare som jag kom jättenära ”väggen”. Då jag och Camilla var mitt i en separation, samtidigt som jag hade jättemycket jobb.
Hur var du då?
– Jag sov mycket. Var trött hela tiden. Lättirriterad. Väldigt stressad. Kände ingen ro i kroppen. Men det var då jag fick hjälp, via jobbet, och fick träffa en samtalsterapeut.
– Det är det bästa jag har gjort. Jag gick i ett år och vi pratade mycket om varför det var så viktigt för mig att prestera i jobbet, och landade i att det var viktigt för att jag skulle tycka om mig själv. Det har jag fått jobba mycket med, och det är bättre i dag. Även om Titti, min särbo, ibland frågar mig hur jag kommer reagera den dag jag inte längre får uppmärksamhet för det jag gör. Dagen då folk tröttnar på inslagen.
Väggen har tidigare varit nära, berättar Noterius.
Foto: DAVID LIDSTRÖM HULTÉN
Noterius med sin särbo Titti.
Foto: PRIVAT
Du är inte helt botad?
– Det ligger ju kvar. Samtidigt så vill jag skänka glädje, och jag tycker om att sticka ut. Jag är ingen följare. Jag älskar att gå min egen väg.
– Även om det finns andra reportrar på TV4 som gjort liknande saker före mig, så kör jag min grej och fokuserar på att vara mig själv.
Jag har ju sett dig i det där backhoppningsklippet…
– Det var en rejäl krasch. Jag tappade luften, bröt två revben och skrapade upp hela ryggen, låren och allting.
– Men ingen skugga på någon annan, det var helt mitt beslut, och jag tänker nog mer på säkerheten nu.
Viktnedgången med nya dieten
Du har väl dessutom artros?
– Exakt! I båda knäna. Läkarna har sagt att jag är alldeles för ung för att ha det här, men det har också blivit bättre. Jag har gått ned i vikt, och även om jag fortfarande har väldigt ont, och kommer att behöva opereras, så betyder det att vi kanske kan skjuta upp den här stora operationen.
Hur mycket har du gått ner?
– Jag har ingen våg, och vill inte fokusera på det. Men jag var hos min dietist förra veckan, och nu har jag gått ned 17 kilo på ungefär ett halvår. Helt fantastiskt!
Fysiska förvandlingen: 17 kilo har tv-profilen gått ned.
Foto: DAVID LIDSTRÖM HULTÉN
– Det handlar inte så mycket om utseendet, utan jag har velat gå ned för hälsans skull eftersom jag har mycket hjärtproblem i släkten, och då är det inte bra med övervikt.
– Jag har kämpat med vikten i många år, men att gå till dietist har verkligen gjort skillnad.
Varför?
– Jag har fått lite tips på hur man ska tänka. Det kan lätt kännas övermäktigt, det här med nya maträtter, och jag är ingen hejare i köket, vilket vi väl har sett i tv. Haha!
– Förr kunde jag strunta i frukost, slarva med lunch, och sen smälla i mig fyra portioner spagetti med köttfärssås på kvällen. Det blev mycket godis, glass och mackor alldeles för sent.
Kände att jag hade svag karaktär
– Men det handlade också om att jag la skuld på mig själv för att jag hade gått upp i vikt, kände att jag hade en svag karaktär. Men dietisten sa att jag inte ska känna så: Att det handlar mycket om gener, att det inte är mitt fel. Så nu äter jag havregrynsgröt och ägg varje morgon, färre dåliga kolhydrater och har slutat med smör.
– Jag får också mycket hjälp från Titti som är så duktig på att laga mat. Vi äter väldigt gott, men mycket nyttigare. Jag mår så mycket bättre nu och orkar mer.
Ska ni inte flytta ihop då?
– Vi har varit ihop i drygt 1,5 år nu, så det är klart att vi pratar om det. Men vi får se. Jobbet gör det svårare för mig att flytta. Hon jobbar inom sjukvården och då är det kanske lite lättare för henne att hitta jobb på annan ort.
”Jag mår så mycket bättre nu och orkar mer.”
Foto: DAVID LIDSTRÖM HULTÉN
Stora planen med kärleken
Hur kommer det sig att ni hållit ihop bortom nyförälskelsen?
– Ja, jag har ju haft svårt att träffa någon efter barnens mamma. Har i ärlighetens namn inte lagt ner 100 procent på det heller, utan fokuserat på barnen: Att ge dem bekräftelse och uppmärksamhet. Men när de blev 15, 16 år gamla, började jag känna mig lite ensam.
– Sen är vi förbi nyförälskelsen? Nej, jag tycker inte det. Inte än. Men det kanske har att göra med att vi är särbos.
– Det jag älskar med Titti är många saker. Men kanske mest att hon är så fantastiskt glad och positiv. Inget tjafs. Jag är lite känslig för det.
Annons
Tjafs?
– Ja, för det tar så mycket energi.
– Men Titti har så många bra sidor – ”a match made in heaven” för mig.
Har ni några planer?
– Ja, en stor resa till Thailand när jag fyller 50. Åka runt lite, till Koh Samui, Koh Tao och sånt. Jag älskar det. Så den 22 januari smäller det!
Har 50-strecket fått dig att reflektera över livet?
– Jo, för man har ju mer saker bakom sig än framför sig.
– Jag har nog också börjat tänka mycket på att få vara frisk, för jag har folk runtomkring mig som dött, fått hjärtinfarkter eller drabbats av cancer. Då får man verkligen perspektiv på livet. Att vi har den lilla tid vi har här på jorden och det gäller att göra det bästa av den tiden.
– Men jag har aldrig haft någon ålderskris, och känner inte det nu heller. Det känns rätt stort att fylla 50 faktiskt. Samtidigt som det får mig att undra hur länge man kan och får vara så här lekfull egentligen?