Samtliga debattörer

André Marx
Allmänläkare
Gunnar Bohman
Leg. psykolog, psykoterapeut och med.dr
Erika Steorn
Generalsekreterare Tjejzonen 
Jenny Svebeck
Socionom, leg. psykoterapeut och ordförande riksföreningen Psykoterapicentrum 
Per Sternbeck
Föreningssekreterare patientföreningen Equal 
Camilla Stenström
Ordförande Göteborgs Psykoterapi institut
Teci Hill
Med.dr, leg. psykoterapeut och ordförande Svenska psykoanalytiska föreningen 
Heike Erkers
Förbundsordförande Akademikerförbundet SSR 
Anders Klingström
Ordförande Akademikerförbundet SSR förening för legitimerade psykoterapeuter 
Felicia Katarina Lundgren
Ekoterapeut och ordförande riksföreningen Kontext 
Lotta Beskow
Specialist i barn- och ungdomspsykiatri och ordförande Svenska föreningen för familjeterapi 
Elin Wernquist
Generalsekreterare Barnrättsbyrån  
Kristina Båth
Förbundsordförande Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) 
Caroline Stiernstedt Sahlborn
Generalsekreterare Stiftelsen 1825 
Alain Topor
Professor emeritus Universitetet i Agder, Norge 
Göran Högberg
Psykiatriker och psykoterapeut 
Jenny Wetterling
Specialistsjuksköterska i psykiatrisk omvårdnad 
Fanny Marell
Leg. psykoterapeut och lärare i psykoterapi 
Markus Dencker
Leg. psykolog 
Aron Branner
Leg. psykoterapeut och handledare i klinisk psykologi 
Markus Erosson
Socionom och leg. psykoterapeut 
Sven Román
Överläkare och specialist i barn- och ungdomspsykiatri  
Jonas Lindblom
Docent i sociologi Mälardalens universitet 
Åsa Nilsonne
Specialist i allmän psykiatri och professor emeritus 
Carina Håkansson
Doktor i psykologi och leg. psykoterapeut 
Sofia Jynnesjö
Behandlare inom missbruksvård 
Roland Paulsen
Docent i sociologi 
Johan Stiernstedt
Specialist i psykiatri och leg. psykoterapeut 
Lasse Mattila
Socionom och handledare i psykosocialt arbete 
Maria Ingström
Specialist i allmänmedicin 
Roger Nilson
Ortoped och beroendeterapeut  
Nina Gårevik
Med.dr och leg, sjuksköterska psykiatrisk vård 
Imri Demisai
Specialist i psykiatri 
Bo Jonsson
Specialist i allmänpsykiatri och med.dr  
Barbro Bransome
Specialist i allmänmedicin 
Leena Källqvist
Leg. psykoterapeut kris och trauma 
Peter Andersson
Leg. psykoterapeut och lektor i socialt arbete Stockholms universitet 
Pär Engholm
Forskare i sociologi Uppsala universitet 
Dunja Grisell
Samtals-/ACT-terapeut och peer supporter 
Anne-Marie Boström
Leg. sjuksköterska och lektor i omvårdnad Karolinska institutet 
Dan Stiwne
Docent och leg. existentiell terapeut
Jenny Rudberg
Verksamhetsutvecklare vuxenpsykiatrin Helsingborg 
Eva Henje
Professor i barn- och ungdomspsykiatri 
Hans Larsson
Leg. psykoterapeut 
Magnus von Campenhausen
Leg. psykolog 
Björn Philips
Leg. psykolog/psykoterapeut och professor i klinisk psykologi 

Nu är Socialstyrelsens arbete med nya nationella riktlinjer för behandling av depression och ångest igång. Valet av sakkunniga för projektledningsgruppen och ansvariga för de olika områdesgrupperna är så gott som färdigt. 14 av 17 sakkunniga är läkare och 13 av läkarna är psykiatriker.  

Socialstyrelsen behöver lyssna på patienterna

Det talar sitt tydliga språk att Socialstyrelsens tjänstemän, i likhet med tidigare år, har valt att tillsätta läkare till nästan alla betydande positioner. Dessutom omfamnar majoriteten av dessa en tydlig biomedicinsk förklaringsmodell för orsakerna till psykisk ohälsa och hur de ska behandlas. Ramarna för vad vi kan förvänta oss av de nya riktlinjerna är därmed satta. Mer av detsamma helt enkelt: KBT och medicinska behandlingar. 

Patienterna är och förblir inget annat än statister i Socialstyrelsens ögon.


Den ensidiga sammansättningen i expertgruppen står i klar motsättning till det komplexa i frågor om psykisk ohälsa. Man har återigen valt att underkänna kompetensen hos en rad yrkeskategorier som sjuksköterskor, mentalskötare, psykoterapeuter, hälso- och sjukvårdskuratorer, psykologer, socionomer, fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Inte heller representanter för gruppen som är mottagare av vården – patienterna – ges något utrymme. De är och förblir inget annat än statister i Socialstyrelsens ögon.  

Om målet är att skapa en framgångsrik och kostnadseffektiv vård vid psykiskt lidande och inte bara kortsiktig symtomlindring behöver vi utgå från att varje individs psykiska välbefinnande är ett resultat av ett samspel mellan dennes nuvarande omständigheter, livshistoria, trossystem, kulturen, relationer och kroppsliga kapacitet. 

Låt behandlingen utgå från individen

Vi behöver acceptera att en behandling som hjälper en individ, kan vara verkningslös för någon annan och skadlig för en tredje. Av den anledningen måste det finnas en mångfald av insatser som utgår från individens förutsättningar och preferenser. 

Vi kräver att: 

  • Socialstyrelsen följer myndighetskravet på opartiskhet liksom dess egna jävsregler som innebär att olika skolbildningar ska vara lika representerade och ha lika stort inflytande, inklusive i ledningsgruppen. 
  • Riktlinjerna utgår från Patientlagens krav på patienters rätt till olika behandlingar. Det saknas vetenskapligt stöd för att ge heterogena grupper, som vid depression och ångest, en viss behandlingsmetod generell prioritet. Kravet på personcentrerad vård förutsätter en bredd av olika terapier att välja mellan.
  • Riktlinjerna inte ska styra tillgång till olika behandlingsmetoder,  utan enbart vara ett stöd i en evidensbaserad praktik. Vetenskapligt  stöd, den professionella bedömningen och patientens egna behov och preferenser ska vägas samman vid val av behandling.